folkesbrev

folkesbrev

Folkes EU-brev 49

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Fri, January 01, 2010 22:30:10

Hej

Jag beklagar att brevet inte har kommit sedan mitten av november. Dessvärre måste jag prioritera annat de kommande två månaderna. Jag tillönskar läsarna ett Gott nytt år och ett Gott nytt decennium!

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post51

Folkes EU-brev 48

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Fri, November 13, 2009 21:37:31

Folkes EU-brev 48

Lissabonfördraget

Tjeckien förlorar sin självständighet, varnar president Klaus

Den tjeckiska presidenten Václav Klaus undertecknade Lissabonfördraget den 3 november, fast under protest. Tjeckiska Republiken kommer att förlora sin suveränitet, när fördraget träder i kraft, varnade han. Samma dag hade den tjeckiska författningsdomstolen kommit fram till att Lissabonfördraget inte står i konflikt med Tjeckiens grundlag. Beslutet utgör ingen neutral juridisk analys utan ett partiskt politiskt försvar av Lissabonfördraget och dess anhängare, kommenterar Klaus till Prague Daily Monitor.

Han får dock igenom det tjeckiska undantaget rörande Förklaringen om de mänskliga rättigheterna i fördraget. Vad Tjeckien nu inriktar sig på är att förhandla om en tjeckisk EU-kommissionär och andra frågor.

Cameron släpper kravet om folkomröstning om Lissabonfördraget

Som en följd av president Klaus signatur, som gör Lissabonfördraget möjligt, har Torys partiledare släppt sitt gamla krav om en brittisk folkomröstning om det. I gengäld går han partiets EU-skeptiker till mötes i fyra punkter:

· Han vill arbeta för att lagstiftning om sysselsättning och socialpolitik förs tillbaka till London från Bryssel.

· Begära undantag från EU:s förklaring om mänskliga rättigheter.

· Hålla ny folkomröstning om ett nytt fördrag blir aktuellt och om frågan om en gemensam valuta kommer upp.

· Främja ett lagförslag som fastslår att ”den slutliga maktbefogenheten” ligger i det brittiska parlamentet. Detta därför att Storbritannien inte har en skriven grundlag som fastslår detta.

Dessa förslag ska förhindra att förhållandet mellan Storbritannien och EU utvecklar sig ”i fel riktning”, säger Cameron, som tippas bli landets nästa premiärminister efter det väntade valet på vårkanten.

Camerons agenda möter stark kritik av den franske EU-ministern som kallar den ”patetisk”. Däremot hälsas den med tillfredsställelse av den tjeckiske presidenten.

Nu rullar maktkarusellen igång i EU

Lissabonfördraget kommer att gälla från och med 1 december, men redan den 19 november ska den nye permanente EU-presidenten utses. Dessutom ska en utrikesminister och en sekreterare för europeiska rådet utnämnas.

De polska och litauiska utrikesministrarna har dragit igång en kampanj för att kandidaterna ska utsättas för en sorts jobbintervju innan det slutliga avgörandet fälls. De har stöd av Finland, Slovakien, Tjeckien, Estland och Lettland. Tanken är att de små länderna ska ha något att säga till om i urvalsprocessen och hindra att de stora länderna Tyskland, Frankrike och Storbritannien gör upp bakom slutna dörrar. Representanter för de två förstnämnda länderna är som väntat kritiska till det polsk-litauiska förslaget.

Förfarandet blir förstås odemokratiskt: det är regeringscheferna som bestämmer, och om de inte kan enas sker en omröstning, där de folkrika länderna kommer att avgöra valet av kandidater, påpekar Europaportalen. De har fler röster än länder med färre invånare, exempelvis har Sverige 12 röster medan Tyskland har 29.

Men vilka befogenheter får presidenten och utrikesministern? Det är inte helt klart. Så har det enligt Europaportalen diskuterats i europeiska medier, huruvida den nye ordföranden ska få en tung politisk eller mera sekreterarliknande roll för att inte greppa åt sig makt från medlemsländerna.

Sverige får två nya EU-parlamentariker

När Lissabonfördraget börjar gälla får Sverige två nya EU-parlamentariker, Amelia Andersson (PP) och Jens Nilsson (S). Jens Nilsson är idag kommunalråd i Östersund och intresserad av samhälls- och regionalutveckling. Amelia Andersdotter, student i Lund, har handelspolitiska frågor med inriktning på immaterialrätt som sin hjärtefråga.

Det är oklart när de nya parlamentarikerna får tillträda EUP med full rösträtt.

Stora oklarheter om det nya EU-toppstyret

Pieter de Wilde, forskare vid Arena-gruppen i Oslo, anser att posterna för EU-president och dito utrikesminister är behäftade med en hel del frågetecken om vem de står till svars för, enligt en intervju med norska tidningen Nationen. Så vet man inte, om utrikesministern ska stå till ansvar för EU-kommissionen, EU-parlamentet eller direkt till medlemsländerna, det vill säga Europeiska rådet och toppmötena.

Bortsett från det, är det enligt de Wilde otänkbart att EU:s gemensamma utrikesminister kommer att flagga för en politik som inte Tyskland och Frankrike stödjer. De två länderna är också de som i praktiken kommer att avgöra vem som blir EU:s president.

EU-parlamentet kommer enligt Lissabonfördraget att få lite mer att säga till om. Men det enda som blir mera demokratiskt är att stora länder får mer makt. Det är rättvist från de stora ländernas sida men små länder blir mer marginaliserade, fastslår de Wilde.

När det gäller finanslagstiftningen, kom nyligen en rapport från den EU-kritiska tankesmedjan ALTER-EU att i 19 expertgrupper för finanspolitik dominerar företrädare för finanssektorn. Grupperna lägger förslag till reglering av banker, skatteparadis och hedgefonder. Konsumentföreträdare, fackföreningar och forskare är starkt underrepresenterade. Enligt ALTER-EU strider detta mot EU:s regler.

Reinfeldt osynlig i världspressen

Vår statsminister och EU-ordförande har litet genomslag i världspressen, visar en undersökning som SvD gjort i tio ansedda dagstidningar i Europa och andra världsdelar. Det intrycket får man inte i svensk press, men utomlands får andra EU-personligheter mer uppmärksamhet.

Reinfeldt har omnämnts 164 gånger i de utvalda tidningarna de senaste fyra månaderna, medan Frankrikes president Sarkozy samtidigt nämns 1 373 gånger. Och Tysklands förbundspresident Merkel omskrevs åtta gånger mer än Reinfeldt, som hamnar efter EU-kommissionens ordförande Barroso.

Undersökningen visar åter var maktcentra ligger i Europa, å andra sidan framgår inte om omnämnandena enbart gäller EU-frågor. Så har ju enbart det tyska förbundsdagsvalet och jubileet rörande slopandet av Berlinmuren gett Merkel extra uppmärksamhet, och vad Sarkozy angår beter han sig på ett sätt som ofta ger rubriker.

Gemensam EU-folkomröstning vattnas ur

Lissabonfördraget har en klausul att såvida minst en miljon EU-invånare skriver på en namninsamling om en idé eller ett initiativ, kan de tillsammans formellt begära att kommissionen tar ställning till att lägga fram ett förslag om detta.

”Att allmänheten deltar i beslutsfattandet är oumbärligt för demokratin”, säger EU-kommissionens vice ordförande Margot Wallström storordigt och pekar på denna nya möjlighet som Lissabonfördraget ger.

Nu presenterar kommissionen en ”grönbok” som lyfter fram frågor kring hur medborgarinitiativet ska fungera i praktiken. Det gäller till exempel hur namninsamlingarna ska lämnas in, vilka tidsramar som gäller, och hur stort antal länder som medborgarna ska komma från.

Bortsett från den oförpliktande konstruktionen av förslaget, är det enligt EU Observer på väg att bli ”ett politiskt och juridiskt minfält” med en hel rad problem. Det största problemet är att fastställa det minsta antalet medlemsstater från vilka enmiljon-namnen måste komma, vilken andel av befolkningen som namnunderskrifterna ska representera i var je land, och hur namnen ska samlas in.

EU-kommissionen föreslår, att befolkningsandelen högst ska vara 0, 2 procent vilket innebär 160 000 undertecknare i Tyskland och knappt 19 000 i Sverige. Men den är som synes till nackdel för de små länderna. Dessutom ska det sättas in tidsgräns på bara ett år för samlandet av underskrifterna, vilket torde vara för litet med tanke på att det tar tid att föra ut en kampanj över hela EU med alla dess språk.

Dessutom vill kommissionen lägga hinder för att förslag upprepas i frågor som den inte vill följa upp. Särskilt allergisk är den mot kampanjer på nätet, med de potentiella säkerhetsproblem som där dyker upp.

Allmänheten i EU-länderna kan komma med synpunkter på förslaget men tidsfristen går ut i januari. Därefter lämnar kommissionen fram ett förslag som ska beslutas av EU-ländernas ministrar och EU-parlamentet. Läs vidare om förslaget i http://ec.europa.eu/cgi-bin/etal.pl.

EU och integritetsfrågorna

Kompromiss om Telekompaketet

I början av november nåddes en kompromiss om det så kallade Telekompaketet i trepartsförhandlingarna mellan EU-parlamentet, kommissionen och ministerrådet. Den nya överenskommelsen innebär att en ”process” ska föregå ett beslut om avstängning på nätet av missbrukare, men hur denna process ska se ut klargörs inte utan överlämnas åt de enskilda ländernas skön. Dock ska som man säger de mänskliga rättigheterna respekteras. Enligt det tillägg nr 138 som kritiska parlamentariker lade fram tidigare i år skulle krävas ett direkt domstolsförfarande.

I det upphovsrättsmaniska Frankrike (där det till och med strider mot upphovsrätten om man fotograferar Eiffeltornet nattetid!) har regeringen nyligen antagit en lag mot fildelning, kallad Hadopi, där en användare kan stängas av efter tre brott mot upphovsrätten. Europaparlamentet har länge hävdat, att Telekompaketet är ett sätt att värja sig mot liknande lagar, skriver Europaportalen.

”Vi hade behövt det här beslutet innan den franska författningsdomstolen godkände Hadopi”, säger en socialistisk ledamot i det franska parlamentet. Men den franska regeringen hann alltså före…

Ska USA kunna kika på dina banktransaktioner?

Tyskland, Österrike, Frankrike och Finland är bekymrade över en text som förhandlas mellan det svenska EU-ordförandeskapet och EU-kommissionen, som ska göra det möjligt för amerikanska myndigheter att få tillgång till information frön Swift, en överföringsservice mellan banker, skriver EU Observer.

Sedan 2006 har det varit bråk mellan EU och USA om att amerikanerna hemligen använt information om europeiska transaktioner som en del av det så kallade kriget mot terrorn. Swift har nämligen en backup-databas i USA som Bushadministrationen dragit fördel av.

Det svenska EU-ordförandeskapet var berett att sluta ett avtal den 30 november, men motståndet från de nämnda länderna gör att det inte kan ske än. Enligt förslaget till avtal ska EU tillåta, att amerikanska myndigheter kan se namn, kontonummer, adress, nationellt id-nummer och andra personliga data, om vederbörande misstänks vara inblandad i terroristaktiviteter. USA kan dessutom behålla dessa data i fem år.

Fortsatt hysch-hysch om Acta-förhandlingarna

Vid det senaste mötet i Seoul den 4 till 6 november var det fortfarande hemligt vad som sades om det framtida Acta-avtalet och dess kontroversiella regler om upphovsrättsbrott på internet. Den svenske representanten, Stefan Johansson som är kansliråd på justitiedepartementet, håller tand för tunga.

DN har med hänvisning till den svenska offentlighetsprincipen begärt att få läsa det förslag som nu lades fram i Seoul. Men justitiedepartementet sade nej med motiveringen att detta skulle skada Sveriges ”mellanfolkliga förbindelser”. DN har överklagat beslutet. Däremot har amerikanska bolag inom film, musik och mjukvara insyn i Actaförhandlingarna, och de har varit delaktiga i det senaste förslaget om internet.

Svenska jurister är enligt DN kritiska till de förslag som USA lagt fram. ”Actaavtalet kommer att köra över ganska mycket om det går igenom som amerikanerna vill”, säger juridikprofessorn Marianne Levin. Ett PM från EU-kommissionen visar, att USA vill ha hårdare krav på de företag som säljer nätuppkoppling för att de ska frias från ansvar för den kommunikation som förekommer i deras nät. Operatörerna ska ställa upp på ett system där användare kan stängas av med mera.

Enligt Daniel Westman, doktorand i it-juridik, strider förslaget mot EU-direktivet om e-handel. Han anser dessutom att det är olämpligt att hantera dessa frågor i ett sekretessbelagt handelsavtal.

EU-slöseriet

Miljarder krävs tillbaka efter skärpt EU-kontroll

En hårdare granskning av EU-bidrag har i år lett till att många felaktiga utbetalningar kunnat krävas tillbaka, skriver Europaportalen. Det rör sig om nära 7 miljarder kronor på bara ett år, vilket framgår av EU-kommissionens granskning av EU:s strukturfonder.

Vad gäller de regionala fonderna har EU:s revisorer kommit fram till att ungefär 27 miljarder kronor inte skulle ha utbetalts under 2008. Det var femtonde året i rad som revisorerna inte kunnat godkänna utgifterna, som beror på en massa fel som gjorts inom regional- och jordbruksstödet, vilket motsvarar cirka en tredjedel av EU:s budget.

De största syndarna är som vanligt sydeuropeiska länder. Spanien, Italien och Portugal svarar för ungefär 80 procent av felaktigheterna. Men det behöver inte handla om bedrägerier, säger revisionschefen. En stor del av felen har att göra med de mycket invecklade och ofta oklara reglerna – ett konglomerat av EU:s och medlemsländernas föreskrifter.

EU-budgeten är överlag ”helt enkelt inte hanterbar”, anser tankesmedjan Open Europe. Det är som med raketforskning: ju större och komplexare utgiftsplanen är, desto svårare är det att hålla policymakare och byråkrater ansvariga för hur skattebetalarnas medel används.

Open Europe undrar också vem stödet kommer till godo i regionala sammanhang, men som EU-kommissionären Siim Kallas påpekar: ”Man kan rimligen inte begära att en EU-tjänsteperson från en avdelning i kommissionens högkvarter i Bryssel ska kunna veta, vad som mest gynnar en liten stad i West Midlands – det är upp till de lokala myndigheterna att bedöma.”

Precis, kommenterar Open Europa, men det väcker frågan om varför i världen EU är involverad i regionala satsningar och lantbygdsutveckling överhuvudtaget?

Onekligen en bra fråga.

EU-politiker försvarar jordbruksstöd

Trots all kritik som riktats mot jordbruksstödet tas det i försvar av jordbrukskommissionären Marianne Fischer Boel. Hon säger enligt Europaportalen att en av huvuduppgifterna är att säkra mattillgången i Europa, som kan vara i fara på grund av en ökad befolkning i världen och förändrade konsumtionsmönster.

”Asiater äter kött i stället för ris nuförtiden”, säger hon bestört och jämför den gaskris som drabbade Europa i vintras med de katastrofala verkningar en liknande ”matkris” skulle få.

Att länder utanför Europa har betydligt större problem med mattillgången är tydligen inte något som bekymrar EU-kommissionären.

EU och arbetstagarna

EU saboterar arbetsmiljön

EU-kommissionens förslag att ta bort arbetsplatsvärderingar i småföretag är en felaktig och farlig väg, menar danska bygg-, anläggnings- och träfacket BAT, som efterlyser att landets arbetsminister agerar mot det, skriver www. eufagligt.dk.

Dessutom vill EU-kommissionen minska Arbejdstilsynets (Arbetsmiljöverkets) tillsyn ute på de danska arbetsplatserna. För det tredje föreslår kommissionen att EU-länderna inte ska införa strängare regler än de som föreskrivs i EU:s direktiv. ”Det bryter mot den grundläggande principen att arbetsmiljödirektiv är minimidirektiv”, menar ordföranden i fackets arbetsmiljöutskott.

Övrigt

EU måste agera mot Eritrea

Den svenska regeringen bör uppmana EU att ställa krav på Eritrea. Den bör ställa detta ultimatum: respektera mänskliga rättigheter eller förlora EU:s biståndspengar. Det manar sex EU-parlamentariker i ett öppet brev i DN.

EU kommer nämligen fortsätta att ge Eritrea ungefär en miljard svenska kronor i bistånd, trots att journalisten Dawit Isaak och tusentals andra människor fortfarande hålls fängslade utan rättegång. Det finns ett stort problem med att å ena sidan fördöma en regim för att den bryter mot mänskliga rättigheter och samtidigt belöna den, menar undertecknarna av brevet.

Dawit Isaak har nu suttit åtta år i fängelse. Han var i år nominerad till Sacharovpriset för tankefrihet. Vilket EU-land i ministerrådet är det som motsätter sig att ställa krav på mänskliga rättigheter i Eritrea, frågar Eva-Britt Svensson (V), Olle Schmidt (FP), Marita Ulvskog (S), Göran Färm (S), Carl Schlyter (MP) och Isabella Lövin (MP).

Sverige måste kräva bättre djurskydd i EU

På flera områden brister det i EU:s djurskydd, både vad gäller djurförsök, djurtransporter och sexuella övergrepp på djur. Sverige bör därför utnyttja sitt ordförandeskap för att driva på förbättringar, skriver bland andra Marietta de Pourbaix-Lundin, riksdagsledamot (M) i Göteborgs- Posten Debatt. De har satt upp fem punkter:

· I dagsläget saknas en tillräckligt heltäckande definition av vad som räknas som djurförsök i EU. Vår svenska definition fångar in alla de djurförsök som djur utsätts för. Sverige bör därför verka för att den svenska definitionen av djurförsök blir gemensam inom hela EU.

· Inom EU bör användningen av försöksdjur minskas. Man måste hitta alternativa metoder. Sverige bör verka för att en handlingsplan för minskad djurförsöksanvändning tas fram inom EU.

· Ett förbud mot användning av människoapor finns redan i Sverige och flera andra EU-länder. Sverige bör verka för ett absolut förbud mot användning av människoapor på EU-nivå.

· För en del djurslag är det idag tillåtet att transportera djur i princip hur länge som helst inom EU. I Sverige finns en gräns på åtta timmar för djur som transporteras till slakt. En gemensam maxtid inom EU skulle skapa förutsättningar för konkurrens på lika villkor mellan medlemsstaterna samt skydda djur från långa transporter. Sverige bör verka för att tiden för transporter av djur till slakt begränsas till 8 timmar i hela EU och att EU-bidrag till långa djurtransporter avvecklas.

· Allt pekar på att zoofiler nätverkar och opererar över nationsgränserna. Sverige bör verka för ett förbud mot sexuella övergrepp på djur och djurpornografi inom EU.

Artikeln är dessutom undertecknad av Johan Beck-Friis, informationschef på Sveriges Veterinärförbund och Alexandra Leijonhufvud, förbundsordförande i Djurens Rätt.

Norrlandsparti bildas av junipartister

Arne Forsell från Njurunda och Sören Molander från Njutånger har varit aktiva i Junilistan, men inför nästa års val har de lanserat ett nytt parti för en sammanhållen region Norrland.

Kärnan i deras budskap är mer ekonomisk makt och självbestämmande till Norrland och mindre makt från Stockholm. Enligt partiets stadgar ska partiet varken liera sig åt höger eller vänster. Förutom i Sundsvall, Hudiksvall och Bollnäs har partiet kontakter i Umeå och Skellefteå, uppger Sundsvalls Tidning.

Framtidsseminarium om EU

I Lissabon år 2000 enades EU:s regeringschefer om en att Europa skulle bi ”världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi”. Men hur har det gått med de drömmarna? I det längre framtidsperspektivet kommer medlemsländerna att ställas inför en rad gemensamma utmaningar. Det menar Institutet för framtidsstudier som bjuder in till ett ”Framtidsfokus” på Kulturhuset i Stockholm den 26 november kl 1300-1600 i Studio 3.

Medverkande blir Joakim Palme, vd för Institutet för framtidsstudier, Thomas Lind, professor i arbetsmarknadsekonomi, Bo Malmberg, professor i kulturgeografi och Renate Midas, FD i socialt arbete.

Folke Schimanski

  • Comments(1)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post50

Folkes EU-brev 47

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Sat, October 31, 2009 21:43:38

Folkes EU-brev 47

091031

Lissabonfördraget

Václav Klaus opt-out-krav väcker oro i Slovakien och Ungern

Slovakiens premiärminister Robert Fico har förklarat att de speciella villkor som Tjeckien skulle sätta upp för undertecknandet av fördraget också måste ha tillämpning på Slovakien. Från slovakiskt håll har tidigare ett undantag begärts, men det slutade med att man ratificerade Lissabontraktaten som den är.

Nu väcks frågan igen för Slovakiens del. Men medan Klaus aktualiserar Benešdekreten om att sudettyskar inte ska kunna ställa krav om att återfå egendom på tjeckiskt område, gäller för Slovakien samma risk från ungersk sida - och enligt EU Observer faktiskt i ännu högre grad än vad sudettyskarna angår.

Striden gäller närmare bestämt Stadgan om grundläggande rättigheter för EU-medborgarna. 2005 avvisade Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg ett klagomål från 90 fördrivna sudettyskar , som begärde tillbaka egendom som konfiskerats enligt Benešdekreten.

Nu är Klaus rädd för att EU-domstolen i Luxemburg kan döma mera positivt med hänvisning till Stadgan enligt vilken domstolen kan behandla dispyter mellan individer och EU-länder. Han vill inte att Stadgan ska vara bindande för Tjeckiens del. Den har för övrigt tidigare kritiserats av bland annat tjeckiska författningsdomstolen för att vara för luddigt formulerad.

En kompromisslösning är på väg genom förhandlingar mellan det svenska EU-ordförandeskapet och Tjeckien. Men Ungerns premiärminister är mycket intresserad av hur förhandlingarna går. Den ungerske utrikesministern har hotat att inlägga sitt veto mot Tjeckiens opt-out-text såvida den alltför uttryckligt hänvisar till Benešdekreten.

Ungrarna är emot att dekreten tas fram ur historiens gömmor med tanke på de ungrare som fördrevs från det förenade Tjeckoslovakien på samma sätt som sudettyskarna. Dessutom finns ännu en stor ungersk minoritet i Slovakien. Från Ungerns sida tycker man att den behandlas illa, och man var inte glad över att Bratislava 2007 beslöt att Benešdekreten skulle bekräftas.

Klaus nya kurs betyder att han inte avvaktar en brittisk folkomröstning om fördraget som Torys ledare Cameron vinkat med, och nu är det troligt att denne inte kommer att stå fast vid sitt löfte utan bara kräva en opt-out gällande sociala frågor.

Tjeckiens författningsdomstol försenar Lissabontraktaten

Efter tisdagens hearing har den tjeckiska författningsdomstolen beslutat att till den 3 november uppskjuta domen över klagomålen från en grupp parlamentsledamöter angående Lissabonfördragets förenlighet med vad författningen säger om landet suveränitet och demokratiska rättigheter. Det gör att EU-ledarna ännu inte kan bestämma vem som ska bli EU-president respektive – utrikesminister. Förmodligen sker det på ett extraordinärt toppmöte under november. Vilka som ska bli EU-kommissionärer i framtiden kanske först kan avgöras i januari.

Man kan tycka att Klaus saknar respekt för att tjeckiska parlamentet beslutat ratificera fördraget. Men Bohumil Dolezal skriver i den konservativa tidningen Lidove Novy, att presidenten liksom sin tyske kollega är ”beskyddare av författningen” och har full rätt att inlägga sitt veto mot fördraget. Dolezal är tidigare rådgivare till Klaus och har arbetat för försoning mellan tjecker och tyskar.

Fördragsklagomål till Högsta Domstolen i Danmark

Juridikprofessorn och advokaten Ole Krarup och 38 andra personers klagomål gällande Lissabonfördragets förenlighet med dansk grundlag har avvisats av Östre Landsret, en motsvarighet till Sveriges hovrättsdomstolar.

Östre Landsrets tre domare menar att fördraget inte har ”ingripande betydelse” för danskarna i deras dagliga liv. Och den vill mena att traktaten inte innebär något ”överförande av myndighetskompetenser inom en rad allmänna och väsentliga livsområden”.

Detta förvånar Ole Krarup: ”Det är mycket underligt att den traktat som regeringen anser kommer att få avgörande betydelse för hela Europa, nu plötsligt inte har någon betydelse för den enskilde medborgaren. Det är ju självmotsägande”, kommenterar han.

Därför ska gruppen gå vidare till Högsta domstolen.

EU:s utrikesminister beräknas sysselsätta 6 000 anställda

Den nya befattningen som EU:s utrikesminister kallad ”Den högre representanten” väntas leda till att ytterligare en enorm förvaltningsapparat kommer att byggas upp inom EU, framgår av en artikel i europaportalen.se.

Preliminära beräkningar visar att cirka 6 000 tjänstepersoner kommer att behövas. I början kommer dessa att tas från EU-kommissionens nuvarande utrikesavdelning, de nationella myndigheterna och rådets sekretariat.

EU får gemensamma ambassader och diplomater om Lissabonfördraget går igenom. Diplomaterna ska utbildas på en EU-diplomatskola i framtiden, föreslår EU-parlamentets konstitutionella utskott.

EU-parlamentet kommer dock att få mycket liten makt över utrikesministern, som förutom egen personal förfogar över egen budget. Församlingen kommer att kunna påverka EU-kommissionen som helhet, och den nya utrikesministern kan grillas av parlamentet innan denne kan tillträda. Men tekniskt sett har parlamentet ingen makt över utformningen av utrikestjänsten. Förutom allmänna utrikesrelationer kommer utrikesministern och dennes stab att hantera de fredsbevarande militärinsatserna och EU:s militärstab, skriver SvD.

EU och integritetsfrågorna

Regeringen skjuter på datalagringen – Bodström rasar

Regeringen tänker inte lägga fram något förslag om masslagring av telefon- och internettrafik före riksdagsvalet 2010, meddelar justitieminister Beatrice Ask till TT. Vi behöver mer tid och det är komplicerade frågor, anser Ask. Man vill se över polisens metoder och hur myndigheterna ska få tillgång till de lagrade uppgifterna.

Detta upprör justitieutskottets ordförande Thomas Bodström (S) som såg till att Sverige var ett av de fyra länder, som allra hårdast drev på för att masslagringen skulle bli tvingande för operatörerna i EU för att få effektivare vapen i kampen mot terrorister och andra brottslingar. Han kallar Asks beslut för ”rena julafton för kriminella” i en intervju med SvD. Beskedet välkomnas å andra sidan av både borgerliga politiker och Piratpartiet.

Enligt ett inlägg i SvD varnar riksdagsledamoten Karl Sigfrid (M) för att nya lagar och EU-direktiv kan medföra stora kostnader för internetleverantörer och därmed också för internetanvändarna. Det kan innebära att färre personer kommer att ha råd med ett abonnemang. Han nämner att Bodström och socialdemokraterna redan öppnat för att förlänga den tid som trafikdata ska lagras hos internetleverantörerna. En förlängning från sex månader till ett år skulle fördyra den enskildes nätabbonemang med hundratals kronor, befarar Sigfrid.

På socialdemokratiska partikongressen vållar det faktum att Bodström fått ansvar för ungdomsfrågor på kongressen förundran, då partiets linje enligt SvD ”totalsågas” av den yngre generationen socialdemokrater. Partiledningen vill visserligen riva upp FRA-lagen men behålla Ipred där privata aktörer får polisiära befogenheter gentemot fildelare. Enligt SvD är de yngsta kongressombuden för att även Ipredlagen rivs upp.

Nederländska myndigheter kan inte radera känsliga data

Ett allvarligt tekniskt problem som kan påverka vår debatt om Bodströmdirektivet rapporteras från Nederländerna. Information som inhämtas genom övervakning kan helt enkelt inte raderas, eftersom myndigheterna inte har adekvata verktyg för detta. Enligt tidningen NRC Handelsblad har den nederländska regeringen i åratal dolt att den inte har kunnat radera samtal mellan advokater och deras klienter.

Inrikesdepartementet ska nu tillsätta en granskningskommission som ska se på rutinerna. Granskningen sägs möta stort intresse runtom i Europa. Och holländare frågar sig nu om de kan lita på att privata aktörer och myndigheter verkligen raderar data när tidsfristen – som den rörande datalagringsdirektivet – löper ut.

Telekompaketets rättssäkerhet vattnas ur

EU-parlamentet har gjort helomvändning ifråga om Telekompaketet. Dess av EU-parlamentariker initierade tillägg 138 som skulle garantera, att en domstol måste in i bilden innan någon spärras att använda internet, har blivit ersatt av en text där saken överlåts åt medlemsländernas skön.

Istället för domstolsprövning går en ny formulering ut på att avstängning måste underkastas ett ”rättvist och opartiskt förfarande”, varvid man inte nödvändigtvis behöver dra in en domare. Här tjänar Frankrike som förebild. Där kan man nu stänga av internetanvändare utan rättslig prövning och utfärda bötesstraff och till och med fängelsestraff för fildelning.

Det kommer att ske trepartsöverläggningar den 4 november mellan EU-parlamentet, rådet och kommissionen och efter sex eller åtta veckor ska de komma fram till ett övergripande avtal.

EU ökar polissamarbetet med USA

EU och USA stärker det rättsliga samarbetet och kommer i framtiden att utbyta mer information med varandra, uppger SvD. I onsdags skrevs den så kallade Washingtondeklarationen under, och nu förs diskussioner om hur spridning av terrorbudskap på nätet ska stoppas.

Samtidigt trycker USA på för att få tillgång till personuppgifter ur olika EU-register, både polisregister och de register EU bygger upp inom asylområdet. USA vill ha ett fullt informationsutbyte. Så långt vill dock inte EU gå än så länge. Ett fullt informationsutbyte kan bara ske om det garanteras att integriteten för alla som är med i databaserna skyddas, säger Michael Carlin, rättsråd på Sveriges representation i Bryssel och förhandlare för EU.

Å andra sidan godkände förra fredagen EU:s ministerråd två avtal med USA om hur och när kriminella ska utlämnas från ett land till ett annat och om att stärka samarbetet vid brottsutredningar. Det senare innebär, att EU-länderna och USA ska kunna byta information om misstänktas bankkonton och banktransaktioner med varandra.

EU-slöseriet

EU-parlamentet vill ha 10 procent mer pengar

Den nya budgeten för 2010 som EU-parlamentet i oktober lagt sig bakom är ”fullständigt absurd”, säger EU-parlamentarikern Sören Söndergaard från danska Folkebevaegelsen mod EU. Fortsatt går nästan 40 procent till jordbruksstöd, varvid mjölkbönderna får 300 miljoner euro i extra utdelning. Ett av de områden som fortfarande får kraftigt EU-stöd är tobaksodlingen. Europas tobaksbönder som enligt Söndergaard inte producerar särskilt god tobak får 300 miljoner euro i stödpengar. Samtidigt ger EU bidrag till antirökkampanjer!

Dessutom vill parlamentet enligt Söndergaard hålla budgeten så hög som möjligt, ”det ger nämligen parlamentet mera inflytande”. Medan EU-kommissionen föreslagit 122, 3 miljarder euro, lägger sig parlamentet på 127,5 miljarder. Det innebär en ökning av tio procent jämfört med innevarande års budget. I december sker dock trepartsförhandlingar mellan parlament, råd och kommission för den slutliga budgeten.

Söndergaard förundrar sig också över att EU-parlamentarikerna beslutat om ett högre resekonto, trots att de i fortsättningen måste resa efter räkning och redovisa sina utgifter, vilket de inte behövt göra innan. Samtidigt har antalet parlamentsledamöter minskat från 785 till 736.

Något positivt om parlamentet har Söndergaard dock att säga: parlamentet har röstat emot ett förslag om att slopa exportstödet, ”det förslaget kunde annars ha hindrat EU att exportera sin överskottsproduktion till de fattiga ländernas marknader”.

Fortsatt problem med misshushållning i Bulgarien

De flesta EU-anslag som Bulgarien skulle fått är fortfarande frysta på grund av bristfällig finansiell kontroll enligt en rapport från EU-kommissionen. Det var Junilistans avgångne EU-parlamentariker Nils Lundgren som under förra mandatperioden satte fingret på problemet Bulgarien.

Samma problem som då ledde till att medel frystes inne finns kvar gällande de regionala och jordbruksanslagen, det vill säga intressekonflikter, ingen uppföljning av oregelmässigheter, fall av svindel och brist på effektiv överblick av hanteringen av anslagen. Nu känner sig kommissionen tvingad att göra nya kontroller på ort och ställe.

”Bulgariens regering måste komma upp med ett trovärdigt och långsiktigt engagemang i hanteringen av EU-anslag och kämpa mot korruption”, säger den tyska EU-parlamentarikern Ingeborg Grassle, CDU.

EU och konsumenterna

Majoriteten inom danska Folketinget vill förbjuda hormonrubbande ämnen i produkter som riktas till barn, även om Danmark riskerar ett åtal från EU för olagligt handelshinder.

En samlad opposition och Dansk Folkeparti är beredda att trotsa EU och förbjuda dessa ämnen som kan skada mäns sädkvalitet, ge pojkar missbildade könsorgan och skynda på puberteten hos flickor så att de får bröst i åttaårsåldern.

Förslagen handlar om ftataler, bisfenol A och parabener i produkter som riktar sig till barn, skriver danska metroXpress. Farhågorna stöds av danska Miljöstyrelsen.

EU-lobbandet

Trög start på lobbyregistrering

Över 2 000 lobbyister (firmor eller organisationer) har anmält sig till det frivilliga register som EU-kommissionen öppnat sedan ett år. Den kallar projektet för en framgång, fastän det sägs att nästan det tiodubbla antalet lobbyister i det ena eller andra avseendet strävar efter att influera EU:s beslutsprocesser.

Fast EU-kommissionären Siim Kallas anser att registreringen måste förbättras, bland annat borde advokatfirmor och tankesmedjor registrera sig. Och sättet att rapporter gör att hela sanningen om verksamhetens omfattning inte blir tydlig, säger Kallas.

Kritikerna anser att registreringen inte blir fullständig så länge som den är frivillig. Peter Nedergaard, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, framhåller att länge som registreringen inte är obligatorisk, fungerar den långt ifrån optimalt. Den som verkligen har mycket på spel låter sig sällan registreras, säger han.

I USA är det lag på att lobbyister ska låta sig registreras, så borde det också vara i Europa, fastslår Nedergaard.

Euron

De flesta islänningarna vill varken ha EU eller euron

En ny opinionsundersökning visar att majoriteten av islänningarna varken vill gå med i EU eller ha euron som valuta. Bara 24 procent tyckte att Island bör införa euron efter att ha gått med i EU. 26 menade dock att det vore bättre om Island behöll sin króna. Ungefär 29 procent kunde tänka sig en utländsk valuta, men bara 9 procent av dem väljer euron! 21 procent har ingen uppfattning.

Om de som inte bestämt sig lämnas därhän, visar enkäten att cirka 70 procent av islänningarna varken vill ha euron eller gå med i EU. Bara 30 procent tycker båda sakerna.

Övrigt

EU:s öppna gränser gynnar organiserad brottslighet

Det låter inte som en överraskning - men nu har EU:s myndighet för brottsefterforskning kommit på att organiserad kriminalitet drar stor fördel av den lättare rörligheten inom EU.

Som särskilt kritiska områden för organiserad kriminalitet anger man Balkan, Belgien, Nederländerna, Litauen och utanför EU:s gränser Västafrika och Ryssland, särskilt Kaliningrad och St Petersburg. Lågprisflyget har också varit en välsignelse för den organiserade brottsligheten, framför allt för spridandet av droger. Sådana kretsar organiserar komplicerade flygrutter för att dölja varifrån den illegala handeln härrör.

Lågkonjunkturen kan gynna brottsligheten då konsumenter blir mer intresserade av falska produkter, till exempel medicin, eller att arbetsgivare kan hyra billig och oorganiserad arbetskraft.

Som Letizia Paoli, professor i belgiska universitetet Louvain och före detta rådgivare åt Interpol om organiserad brottslighet säger: ”Organiserad brottslighet är det pris du betalar för en öppnare marknadsekonomi”. Med andra ord: det är baksidan hos den fria marknaden inom EU.

Seger för Berlusconi i EU-parlamentet

Med bara några få rösters marginal undkom Italiens premiärminister Silvio Berlusconi kritik från Europaparlamentet i oktober. En stor grupp parlamentariker med socialdemokrater och liberaler i spetsen misslyckades med att få igenom en resolution om bristen på frihet i de italienska medierna.

Det är ett stort, stort nederlag, säger Cecilia Wikström (FP) till SvD. De svenska parlamentarikerna i den konservativa EPP-gruppen (M och KD) där Berlusconis parti är representerat tillhörde dem som röstade mot resolutionen. Gunnar Hökmark (M) menar att det hade varit olyckligt att kritisera ett specifikt land, skriver SvD. Han tycker inte att EU-parlamentet ska agera ”övernationell domstol”.

EU prioriterar inte arbetsmiljön

EU:s arbetsmiljöbyrå har tio gånger mindre resurser än byrån för flygsäkerhet, trots att mångdubbelt fler dör i olyckor och sjukdomar på jobbet än i flygolyckor. Det konstaterar Jukka Takala, chef för europeiska arbetsmiljöbyrån i Bilbao i en intervju i arbetsmiljötidningen Du och Jobbet.

EU:s agentur för copyright och varumärken i Alicante sysselsätter 800 personer, i Helsingfors arbetar 500 personer på EU:s kemikaliemyndighet, medan arbetsmiljöbyrån har enbart 60 anställda.

Byrån för flygsäkerhet i Köln har 400 anställda. Varje år dödas i Europa 167 000 människor i olyckor och sjukdomar orsakade av arbetet. ”Det störtar kanske ett flygplan årligen i Europa, med ett par hundra dödsfall… mot bakgrund av alla dödsfall i arbetet kan jag inte förstå att flygsäkerheten får tio gånger så mycket resurser. Det behövs en bättre balans”, säger Takala.

Det är inte svårt att hålla med om.

Junilistan ställer inte upp i riksdagsvalet

På Junilistans årsmöte i Stockholm den 17 oktober beslöt en majoritet att partiet inte skulle ställa upp i riksdagsvalet nästa år. Dessutom ska medlemskap införas, hittills har organisationen bara hållits samman genom sympatisörer.

Till ny styrelse valdes som ordförande Sören Wibe och Birgitta Swedenborg. Ordinarie ledamöter blev Owe Fröjd (Bålsta), Birgitta Sandblom (Trelleborg), Willy Neumann(Jönköping), Lennart Berg (Uppsala), Hélène Goudin (Piteå) och Jonas Täljsten (Malmö). Till suppleanter valdes Hans Nilsson (Koppom), Roland Thord (Simrishamn/Stockholm) och Andreas Larsson (Sundsvall). Björn von der Esch ställde inte upp för omval som viceordförande.

Det delade ordförandeskapet ska spegla Junilistans tvärpolitiska profil. Eftersom Junilistan inte har några pengar eller anställda räknar man med att alla aktiviteter framöver blir helt beroende av idealistiska initiativ. Juniistans huvudmålsättning är att åtminstone överleva till nästa Europaparlamentsval. Aktiviteten kan öka om omständigheterna förändras.

Dess främsta kapital består just nu av dess varumärke och att man får valsedlar betalda och utdelade i EU-valet 2014, säger Birgitta Swedenborg.

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post49

Folkes EU-brev 46

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Sun, October 18, 2009 00:31:20

Folkes EU-brev 46

091017

Lissabonfördraget

Rädsla födde ett ja på Irland

Det var rädslan för att ett nej skulle leda till stigande arbetslöshet och en förlängning av den ekonomiska krisen, som gjorde att drygt 60 procent av irländarna röstade för Lissabonfördraget i den andra folkomröstningen, kommenterar Arbejderen.dk.

Det är osannolikt att ja-rösterna skulle kommit på grund av de minimala justeringarna av innehållet i fördraget efter det irländska nejet 2008. Lissabonförfattningen, med dess ökade makt för EU-kommissionen och EU-domstolen, och dess tydliga målsättning om en gemensam militär EU-styrka, var inte ett tema i den välfinansierade ja-kampanjen. De gigantiska ja-plakaten och – annonserna hade rubriker som ”Ja till arbetsplatser” och ja till ny ekonomisk tillväxt.

Ett annat argument var att Irland skulle bli ”isolerat” från den europeiska gemenskapen, och att arbetslösheten bli skyhög om man röstade nej. Skrämselkampanjen i detta av krisen hårt drabbade land gav effekt, vilket liknar den svenska folkomröstningen då vi skrämdes in i EU. Ja-kampanjen stärktes av att EU-kommissionens ordförande Barroso gjorde en egen kampanjresa till Irland och delade ut pengar till arbetslösa som för att visa att EU brydde sig om dem.

Återstår att se om löftena om mer jobb kommer att hålla. Vad som sannolikt kommer att ske är att framläggs lagförslag om omfattande sociala nedskärningar för att anpassa Eires finanspolitik till EU:s EMU-krav. Frank Keogan, talesperson för den irländska Folkrörelsen mot Lissabonfördraget säger till Arbejderen:

”Nu ska vi kräva att regeringen håller fast vid sina löften om jobb och ekonomisk tillväxt. Ja-politikerna har behändigt nog uppskjutit alla nedskärningar till efter omröstningen. Nu har regeringen fått sitt ja och har inte längre användning för befolkningen.”

Som ett eko till Keogan säger den irländske finansministern: ”Vi står inför mycket stora ekonomiska utmaningar. Vi ska inte till någon segerfest ”.

Opt-out är nya nyckelordet för fördragsmotståndare

Det ser tyvärr mörkt ut för de som hoppas att Lissabonfördraget inte kommer att föras i hamn. Den ihärdige motståndaren president Klaus i Tjeckien kommer knappast hinna med att fördröja processen med tjeckiska författningsdomstolens granskning av avtalet så länge att en brittisk folkomröstning om Lissabonfördraget kan strö grus i maskineriet. Det är också än så länge ovisst om den tjeckiska domstolen kommer att göra exempelvis samma invändningar som sin tyska motsvarighet.

En grundförutsättning är att ett regeringsskifte till Tories kommer att äga rum innan en folkomröstning (Labour har svikit sitt löfte att hålla en folkomröstning). Och det förutsätter dessutom, att den konservative ledaren Cameron verkligen håller fast vid tanken om en folkomröstning i syfte att torpedera fördraget.

Fast efter Tories partikongress i Manchester pekar allt i riktning av att Tories, inklusive den vacklande partiledaren, övergett tanken om detta. Istället tar man fram tanken om opt-out, alltså nationella undantagsbestämmelser, från Lissabonfördraget i vissa avseenden. Vad man tänker på är till exempel EU:s lagstiftning i sociala och arbetstagarfrågor samt juridiska och inrikes spörsmål.

Londons konservative borgmästare Boris Johnson menar, att sådana opt-outs skulle kunna göras till föremål för nationella folkomröstningar - istället för att britterna ska behöva ta ställning till hela fördragstexten. Även David Cameron har lekt med tanken.

Det tyska tillägget om att ge förbundsparlamentet starkare medinflytande på EU-lagstiftningen har tydligen smittat av sig på Polen. Trots att landets president efter Irlandsomröstningen ratificerat fördraget, har 60 polska parlamentariker skrivit en petition om att Lissabonfördraget ska granskas av landets författningsdomstol för att se om det överensstämmer med polsk lag.

Det kan enligt EU Observer leda till att polska sejmen kan få ökad makt gentemot Bryssel i linje med de tyska undantagsbestämmelserna, precis som skett i Tyskland efter förbehållen från dess författningsdomstol.

Vad gäller Václav Klaus har han misströstat om sin överbryggningstaktik gentemot Storbritannien och vill nu ha en undantagsbestämmelse om att fördrivna sudettyskar inte ska kunna kräva egendom tillbaka i Tjeckien via Europadomstolen.

Den tjeckiska författningsdomstolen ska göra en hearing om Lissabonfördraget den 27 oktober, två dagar före EU-toppmötet i Bryssel. Enligt nyhetsbyrån CTK har de nu 19 senatorerna som klagat till domstolen utvidgat sin anmälan med ytterligare tolv sidor.

Tjeckerna är ambivalenta gentemot Klaus agerande. Enligt en undersökning beställd av Ćeské Noviny stödjer 65 procent av tjeckerna president Klaus korståg mot Lissabonfördraget. 63 procent av dem delar hans åsikt att såvida det ratificeras utan hans tilläggsförslag, skulle det betyda att Benešdekreten från 1945 skulle komma i riskzonen. (Dekreten stipulerar att de kring krigsslutet fördrivna sudettyskarna inte har rätt att återfå sin egendom eller att flytta tillbaka till Tjeckien.)

Däremot visar en enkät begärd av tjeckisk tv att tre femtedelar anser, att Klaus skadar landet genom att vägra underteckna fördraget. President Klaus börjar nu misströsta: ”EU:s Lissabonfördrag har utvecklats för långt för att stoppa nu”, sade Klaus idag lördag i en intervju för tidningen Lidové noviny. Men ”även det kan komma att träda i kraft är det inte slutet på historien”.

Ökad makt för nationella parlament fungerar inte

Som ett kosmetiskt inslag i Lissabontraktaten finns bestämmelsen att de nationella parlamenten får åtta veckor på sig för att ta ställning till om ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga att saken ska överlämnas till medlemsländernas eget skön.

Om en tredjedel av parlamenten har invändningar (gult kort) måste förslaget omarbetas. Om en majoritet gör det (orange kort,) kan förslaget omedelbart röstas ned av EU:s ministerråd eller EU-parlamentet. (Lägg märke till att ett enstaka land inte bara kan hävda subsidiaritetsprincipen för egen del).

Nyligen träffades COSAC, en konferens för nationella parlamentariker i EU-länderna, i Stockholm. Två gånger om året, skriver EU Observer, har COSAC ”subsidiaritetskoll” på systemet.

Men man har stött på flera problem. För det första är subsidiaritetsbegreppet svårtolkat. För det andra har parlamenten haft svårt att hinna granska förslagen inom åttaveckorsfristen. Inte i ett enda fall har de kommit fram till gula-korts-, än mindre orange-korts-tröskeln för att kunna åstadkomma en officiell revidering av förslaget.

Så även om det ser ut som om de nationella parlamenten får nya befogenheter när Lissabonfördraget träder i kraft, är det en öppen fråga om de verkligen kommer att utöva något större inflytande på det framtida EU, skriver Ian Cooper, seniorforskare vid Center för europeiska studier, Oslo universitet.

Barroso fruktar mäktig EU-president

EU-kommissionens ordförande Barrosa har allierat sig med mindre EU-stater för att försöka begränsa rollen för den föreslagne presidenten i Europeiska rådet som införs enligt Lissabonfördraget.

I ett tal till EU-parlamentet betonar han att det inte ska heta ”Europas president” utan ”Presidenten för Europeiska rådet”. Särskilt oroad är Barroso över att en betydande politiker som Tony Blair, som är en stark kandidat, skulle få den befattningen. Enligt EU Observer har Barroso ”som själv tycker om att företräda EU i internationella toppmöten ett personligt intresse i frågan”.

Flera oroade signaler har kommit från Beneluxländerna och Polen som stöder Barroso. Och den polske Europaministern säger: ”Vi måste understryka, att den polske finans- eller jordbruksministern bara kommer att ta order från sin statsminister. Han kommer inte att ta order av EU-rådets president”.

Vad Barroso själv anbelangar får man väl citera det gamla svenska ordstävet: ”Som man bäddar får man ligga”.

EU-Stasi

Norge oroas av riksdagens FRA-beslut

Den norska datainspektionen fruktar att Sverige kan använda uppgifter i norsk e-post och sms i utbyte mot information, som svensk underrättelsetjänst vill ha från tredje land, skriver SvD.

Drygt 80 procent av den norska datatrafiken i form av internet, mobil, telefon och sms går via datorservrar i Sverige och kan därmed bli föremål för övervakning av Försvarets radioanstalt (FRA).

Den norska regeringen ser detta som olyckligt och har signalerat till norska mobilleverantörer, att de bör se till att mobiltrafiken mellan norska medborgare hålls inom Norge. Dessutom finns krav om att internetleverantörer ska flytta sina servrar till Norge.

Jag tycker att det är häpnadsväckande att den svenska regeringen och dess lydiga parlamentariker tagit så lite hänsyn till vårt broderfolks intressen.

Men man kan tydligen inte begära så mycket av svenska riksdagsledamöter: enligt en enkät av SvD härförleden kunde endast 4 av försvarsutskottets 17 ledamöter svara rätt på alla fem frågor om FRA-lagen. 7 ledamöter fick ett eller två rätta svar. (Det påminner om utfrågningen om riksdagsledamöternas usla kunskaper om EU-konstitutionen när det begav sig).

Utökat polissamarbete inom EU

Hårdare gränskontroller, ökat polissamarbete mellan medlemsländerna och stärkt samarbete med tredje länder är några av punkterna i Stockholmsprogrammet, som det svenska ordförandeskapet presenterade i fredags, skriver SvD.

Kritiken har varit stark. ”Massregistrering” och ”dunkelt formulerat” var två omdömen som EU-parlamentarikern Lena Ek , C, gett i en artikel tidigare i SvD. Thomas Bodström (S) som numera framstår som integritetstankens riddare, talade om risken för missbruk om det skapas stora register.

Hårdare gränskontroller och registrering av icke-EU-medborgare planeras, och EU:s gränskontrollbyrå Frontec ska stärkas. Ett gemensamt övervakningssystem kallat Eurosur (!) ska skapas.

Gången är den att justitie- och utrikesministrarna i EU ska enas om åtgärderna vid månadsskiftet, regeringscheferna ska ta ställning 10 december och systemet tänkes vara på plats senast 2015.

Fortsatt hemlighetsmakeri kring Acta-avtalet

Acta-avtalet som först och främst ska stävja upphovsrättsbrott på internet ska diskuteras igen på ett möte i Sydkorea nästa månad. Man syftar till en internationell överenskommelse om hur de inblandade länderna gemensamt ska skydda patent, upphovsrätt och bekämpa piratkopior, skriver DN.

I förhandlingarna deltar förutom EU bland andra USA, Kanada, Mexico och Japan. Stefan Johansson, kansliråd på Justitiedepartementet och referent för Acta-frågorna under det svenska ordförandeskapet vill emellertid inte berätta vad förslaget innehåller.

Han hänvisar till den sekretess som omgärdar förhandlingarna. Hemlighetsmakeriet kring Acta-förhandlingarna har dock kritiserats från många håll, bland annat svenska riksdagsledamöter och EU-parlamentet. Ja, även svenska regeringen har framfört denna synpunkt men ännu inte fått gehör.

Det är paradoxalt att trots detta en tjänsteman på regeringskansliet vill hålla tyst om förslaget, även om han företräder EU-ordförandeskapet. DN har tidigare berättat att amerikanska företag inom film- och skivindustrin har god insyn i Acta-förhandlingarna.

Ministerrådet backar inte om Telekompaketet

Hemligt, hemligt är också ett förhandsbud till EU-parlamentet, som Ministerrådet lämnat om Telekompaketet, där frågan om medborgarnas rättigheter på internet aktualiserats. Europaportalen har tagit del av dokumentet som omfattar fyra sidor och kan konstatera att ändringsförslaget 138 inte accepterats.

Ändringsförslaget, som EU-parlamentet röstade för med klar majoritet, innebar att en dom ska föregå att någon stängs av från internet. Rådet däremot vill att domstolsprocessen först ska komma sedan denne någon stängts av. Rådet motiverar detta med att parlamentets version inte är tillämplig på alla de 27 medlemsstaternas rättssystem.

Alla svenska ledamöter i EU-parlamentet röstade för 138:an, utom Moderaterna och Kristdemokraternas Lars Wohlin som lade ned sin röst. Christofer Fjellner (M) röstade också för 138:an.

Framtiden för det ändringsförslaget ser alltså mörk ut. I måndags dömde EU-parlamentets juridiska enhet också ut förslaget med motiveringen att det går utanför EU:s kompetens. En bestämmelse om hur en rättsprocess ska gå till kan inte finnas i en lagstiftning som handlar om EU:s inre marknad, skriver parlamentets jurister.

EU-rättsexperten Ulf Bernitz invänder däremot i DN att det inte är orimligt, att man på EU-nivå bestämmer att ett domstolsbeslut föregår en avstängning från Internet och stödjer alltså tilläggsförslag 138.

20 EU-länder klarar inte EU:s budgetregler

EU:s stabiliseringspakt verkar nu vara ett minne blott. Utöver de elva länder som inte klarar regeln om ett budgetunderskott på högst tre procent har det tillkommit ytterligare elva länder, rapporterar Europaportalen. De största övertrampen görs av Portugal, Slovenien och Slovakien men även länder som Tyskland och Nederländerna finns med på listan. Prognosen är att underskotten kommer att växa ytterligare under nästa år.

Men hittills har inget land fått de böter som utdöms av EU för brott mot budgetreglerna. Den ekonomiska krisen har gjort att läget är exceptionellt.

EU:s nya djurskydd kritiseras för byråkrati

EU har presenterat ett ”djurvälfärdsprojekt”, som har pågått i fem år med 44 europeiska institutioner inblandade. Det har utmynnat i ett förslag om att särskilda inspektörer ska besöka bondgårdarna i Europa under en dag och klassa gårdens djurhälsa med en till fyra stjärnor utifrån 12 kriterier, skriver tidningen Lantbruk.

Men Per-Åke Sahlberg, mjölkproducent och ledamot i European Dairy Farmers, gör tummen ner för projektet. Han menar att tillvägagångssättet ”hör 1960-talet till” och skulle föra med sig en ”enorm byråkrati som belastar livsmedelsproduktionen med stora kostnader”. Det finns enligt Sahlberg ”produktionssystem som automatiskt registrerar djurens välbefinnande i databaser”. Han tror att projektet har en dold agenda, nämligen att man vill inrätta ett europeiskt produktionssystem med sysselsättning för inspektörer och certifieringsorgan.

Film om fiskutrotning visar skräckscenario

Om inget görs för att förändra mängden fisk som dras upp ur världshaven finns det knappt kvar någon fisk om fyrtio år. Det är enligt SvD budskapet hos filmen The End of the Line som gjorts med stöd av Världsnaturfonden, se http://endoftheline.com/.

EU-parlamentarikern Isabella Lövin (MP) som sitter i parlamentets fiskeutskott säger att filmen visar hur EU:s politik påverkar även utvecklingsländernas vatten, För många arter, som blåfenad tonfisk, olika hajar och ålar är det i sista sekunden.

Studie om EU:s maktutövning gentemot uländerna

Lisa Persson och Erik Widén har framlagt en kandidatuppsats vid Institutet för Internationella Relationer vid Göteborgs Universitet om med vilka metoder EU utövar sin makt gentemot tredjevärldsländer för att få dem att acceptera EU:s frihandelsavtal EPA. Den intresserade kan vända sig till Lisa Persson, lisa_persson84@hotmail.com eller se bilaga.

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post48

Folkes EU-brev 45

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Sun, September 27, 2009 23:42:19

Folkes EU-brev 45

090927

EU och miljön

EU:s fiskepolitik i Östersjön en katastrof

Två kända svenska entreprenörer, Björn Carlson och Niklas Zennström, angrep i lördags EU:s strategi för Östersjön vad gäller dess fiskepolitik. Det är uppenbart att EU successivt sänkt ambitionsnivån för Östersjöstrategins miljödelar, skriver de i DN Debatt. Ett exempel är fisket som man fortsätter att behandla som en näringspolitisk fråga i stället för en miljöfråga. Ett otillräckligt bestånd av torsk medför ett ekosystem i obalans med för mycket skarpsill och för lite djurplankton.

Fisket i Östersjön styrs idag av kvoter. Det betyder att när en fiskare får större fångst än kvoten tillåter, kastar fiskarna den överflödiga fångsten i sjön, fiskar som inte överlever. Det innebär i sin tur bland annat att yngre eller mindre fiskar inte får en möjlighet att växa till och fortplanta sig samt att forskare och fiskerimyndigheter inte får en korrekt bild av det totala uttaget av fisk, framhåller debattörerna.

Nu manar Carlson och Zennström regeringen att signalera att den inte - som EU nu gör - ser fisket som en näringspolitisk utan som en miljöpolitisk fråga. Statsministern måste vid EU-rådsmötet om några veckor försäkra sig om att medlemsstaterna kring Östersjön tar det ansvar som strategin lägger på dem, skriver Carlson och Zennström.

På söndagskvällen visade SVT 2 ett skakande reportage om hur torskfisket går till i Östersjön (Alla torskar av Folke Rydén). Här ser man vilka mängder av torsk som dumpas och sjunker till botten. Grundproblemet är den kroniska överkapaciteten hos Östersjöns fiskeflotta. Flottan har visserligen minskat något men hålls fortfarande under armarna med omfattande stöd av EU och enskilda stater. Det går att se reportaget i Dokument Utifrån i SVT Play på nätet efteråt.

EU uppträder arrogant gentemot Afrika i fiskefrågan

Samtidigt gör EU stora fångster utanför Västafrikas kust för att ge Europas övertaliga fiskare jobb. Fångsterna är stora och gör enligt tv-filmen lokala fiskare arbetslösa, skriver Sydsvenskan i en ledare.

Nancy Gitonga från Afrikanska Unionen är också mycket kritisk mot EU-länders rovfiske där. Avtalen mellan EU-kommissionen och de afrikanska länderna är helt enkelt för dåliga för de senare, menar hon i www.arbejderen.dk. Hon anser att EU uppträder mycket arrogant mot de afrikanska länderna.

Avtalen ger de europeiska trålarna tillgång till Afrikas fiskeresurser, men där gäller inga maximikvoter. I gengäld får de afrikanska länderna pengar för att ge de utländska fartygen rätt att fiska. Men det leder enligt FAO till att tre av fyra arter av havsfisk globalt sett antingen blir överfiskade eller utnyttjade till den absoluta smärtgränsen. Här är industrifisket längs Afrikas kuster problematiskt. Fartygen ödelägger bestånden genom att släpa jättestora nät genom vattnet, medan de afrikanska fiskarna har små båtar med små nät.

Länder som Senegal och Somalia är särskilt drabbade, här förloras många arbeten och mycket pengar på grund av det internationella rovfisket.

EG-domstolen sabbar EU:s klimatmål

EU:s domstol i Luxemburg har slagit fast att EU-kommissionen överskridit sina befogenheter när man försökte påtvinga medlemsländerna hårdare krav på utsläppsminskningar än vad de själva vill, skriver SvD.

Som tidningens Brysselkorrespondent Rolf Gustavsson påpekar, sker detta samtidigt som EU-ordförande Fredrik Reinfeldt vid G20-toppmötet i Pittsburgh försöker vinna uppslutning bakom de högt satta klimatmålen. Utslaget av EG-domstolen skapar fundamental osäkerhet om EU:s förmåga att nå dessa mål till 2020.

De länder som känner sig överkörda av EU-kommissionen är praktiskt taget alla öst- och centraleuropeiska, de har svårt att hänga med i samma takt som de gamla EU-länderna. Enligt domstolsutslaget kan de nu strunta i kommissionens maning att svara för drygt 20 procent av de minskade utsläppen under perioden 2008 – 2012.

En annan negativ följdverkan av domen är att EU:s trovärdighet i de internationella utfästelser EU gör riskerar att minska inför förhandlingarna i Köpenhamn.

EG-domstolens utslag kunde alltså inte ha kommit vid en sämre tidpunkt.

Lissabonfördraget

Inget säkert Ja i irländsk folkomröstning

De två senaste opinionsundersökningarna inför den andra folkomröstningen om Lissabonfördraget på Irland visar helt olika resultat.

Den som gjorts i veckan av Irish Times/TNS visar ett klart försprång för ja-sidan. 48 procent väntas rösta för Lissabontraktaten, medan endast 33 procent tros rösta nej. Men nej-sidan har ökat märkbart med 4 procent, medan vet-ej-kategorin minskat med 6 procent till 19. Dessutom är den sistnämnda kategorin betydligt mindre än vid förra folkomröstningen 2008.

En annan enkät av Gael Poll visar dock motsatt resultat. Här har nej-sidan ett starkt försprång, 59 procent nej gentemot 41 procent ja. Och här är vet-ej-kategorin mindre än i Irish Times undersökning då den ligger på 15 procent. Undersökningen publicerades i måndags.

Varför det blir så olika resultat framgår inte av mina källor. En skillnad är att Gael Poll frågat fler personer, 1 500 jämfört med Irish Times 1 000, om det nu har någon signifikans. Det som mest talar för Gael Poll är dess undersökning nio dagar före förra folkomröstningen stämde oerhört väl med slutresultatet. Den visade 54 procents nej och 46 procent ja. Valdagens resultat var 53.4 procents nej och 46.6 procents ja, en differens på cirka en halv procent.

Ja-röstarna har i regel hyggliga eller höga inkomster medan låginkomsttagare föredrar nej. Dessutom är vet-ej-kategorin något lägre hos de senare. De irländska bönderna ligger på 68 procent ja, de har njutit gott av EU:s jordbruksstöd. Enligt ledaren av den irländska bondeorganisationen bidrar EU med 60 procent till jordbruksintäkterna, och de irländska lantbrukarna är förstås glada och tacksamma för detta. Ungdomar är mera benägna att rösta nej, medan ja-sidan är mycket starkare hos väljare över 50.

Ryanairs excentriske chef Michael O´Leary stod för en spektakulär kampanjdag i veckan när han bjöd med EU:s transportkommissionär Antonio Tajani och journalister på en flygtur till olika irländska städer. I Bryssel undrar man om kommissionärens kampanjinhopp, särskilt under sådana betingelser, inte innebär en intressekonflikt. EU:s skilda inblandningsförsök i den irländska folkomröstningskampanjen gynnar (?) ytterligare ja-sidan, som förfogar över 10 miljoner euro i kampanjkassa jämfört med nej-sidans knappt en miljon.

USA-företag stöder ja-sidan

Intel och Amerikanska handelskammaren på Irland uppfordrar irländarna att rösta ja i folkomröstningen. Intel har beslutat att spendera 200 000 euro för att stötta Ja-kampanjen.”Det är samma verksamheter som aktivt har blockerat att arbetare kan ansluta sig till en fackförening”, säger irländska kommunistpartiets ledare Eugene McCartan.

Barroso mutar arbetslösa irländare

EU-kommissionen har beslutat att sända en check på 14.8 miljoner euro till 2 400 arbetslösa irländare, som blev utan jobb då den amerikanska datorfirman Dell stängde på västra Irland. Meddelanden kom samtidigt som EU-kommissionens ordförande Barroso besökte staden Limerick.

Tory-ledaren stöttar Klaus förhalningstaktik av Lissabonavtalet

Ledaren för brittiska konservativa partiet David Cameron har sänt ett brev till Tjeckiens president Václav Klaus, där han meddelar att partiet tänker genomföra en folkomröstning om fördraget, såvida Tory kommer i regeringsställning nästa år. Detta under villkor att ratificeringen av fördraget inte fullföljts i alla EU-länder.

Britterna måste gå till val senast vid mitten av nästa år och de konservativa kommer mycket sannolikt att vinna valet. Om en folkomröstning skulle hållas i Storbritannien kommer det troligen att resultera i ett Nej, skriver EU Observer. Men om alla andra EU-medlemmar ratificerat fördraget, är det oklart hur Cameron kommer att agera i folkomröstningsfrågan.

Tories ingår nu i EU-parlamentet i samma EU-skeptiska grupp som Klaus EU-skeptiska Medborgardemokrater. Frankrikes president Sarkozy är så irriterad över Klaus förhalningstaktik att han hotar med ”följder” om Klaus fortsätter att obstruera undertecknandet av dokumentet.

Euron

Euro-motståndet ökar fortsatt i Danmark

Ja-sidans försprång för att införa euron i Danmark krymper stadigt, denna månad ligger det enbart på 1.3 procent, jämfört med 11.8 i april. Det visar den senaste opinionsundersökningen som är beställd av Danske Bank.

I april ville 53.8 procent av väljarna säga ja eller kanske ja till euron, medan bara 42 procent ville säga nej eller kanske nej. Nu i september vill 48.9 procent rösta ja eller kanske ja, medan 47.6 vill rösta nej eller kanske nej.

Med tanke på att många danskar inte bestämt sig, är det är inte självklart att en eventuell framtida folkomröstning om euron kommer att leda till ett Ja, konstaterar Steen Bocian, chefsekonom i Danske Bank.

EU-Stasi

Trafikdatalagen åter uppskjuten i Sverige

Thomas Bodström (S) som tog initiativ till EU:s trafikdatalag måste slita sitt hår, när nu justitieminister Beatrice Ask (M) för andra gången vill uppskjuta en svensk accept av den omstridda trafikdatalagen, också kallad loggningslagen. Den innebär att data om samtliga svenskars telefoni- och internetanvändning ska loggas och lagras hos operatörerna för att kunna lämnas ut till brottsbekämpande myndigheter.

Nu heter det enligt Computer Sweden, att det inte blir något lagförslag om trafikdata före årsskiftet, trots att EU-kommissionen i april stämde Sverige inför EG-domstolen för vi inte infört lagen i tid. Ask såg tidigare som en stötesten att fastställa vem som ska betala för lagringen, operatörer eller staten. Men den svåraste punkten är avvägningen mellan integritet och brottsbekämpning. Hon framhåller att Sverige inte är det enda EU-land som har dessa betänkligheter.

Ursprungligen skulle Boströmlagen ha trätt i kraft i september 2007. Nu räknar Ask med att lagen kommer att införas den 1 april 2010.

EU skapar nya övervakningsverktyg

Indect och Adabts är EU:s nya verktyg för övervakning på internet, skriver nyheter24.se.

Via speciellt utformade datorprogram kommer Indect att samla information från olika sociala nätverkssajter som Facebook, diskussionsfora, fildelningssajter, webbplatser och till och med din egen dator.

Adabts, som är baserat i Sverige, går ut på att automatiskt upptäcka abnormt beteende och hot på offentliga platser. Systemet är speciellt utvecklat för kameraövervakning och kommer att kunna analysera människors rörelser, röster och beteende som är avvikande. Koordinatorn för Adabts-projektet är Jörgen Ahlberg på Försvarets forskningsinstitut (FOI).

Stephen Booth, analytiker på den engelska tankesmedjan Open Europe, kallar projekten för det första steget mot ett Orwellskt samhälle. ”Dessa projekt kommer att innebära en extrem invasion av ditt privatliv”, säger Booth till The Telegraph. Henrik Alexandersson, känd liberal bloggare och piratpartist, varnar för att bland annat politisk aktivism kommer att drabbas.

EU-register kan användas i terroristjakt

EU vill att polis och underrättelsetjänst ska få tillgång till en EU-databas som innehåller fingeravtryck av asylsökande i jakten på terrorister och grova brottslingar, uppger Sveriges Radio. FN:s flyktingorgan UNHCR är emellertid kritiskt till det och hävdar att asylsökande kan stämplas som terrorister.

Det är första gången som EU-kommissionen föreslår att ett register (Eurodac), som upprättats för helt andra syften, ska kunna användas för att söka brottslingar.

UNHCR menar att förslaget är diskriminerande, eftersom just asylsökande pekas ut som brottslingar och dessutom att känsliga personuppgifter kan spridas vidare till länder utanför EU.

EU och konsumenterna

EU arbetar inte i konsumenternas intresse

Den 21/9 tog jag upp en rad exempel på EU:s konsumentfientliga politik i Göteborgs-Posten. Här är texten:

http://www.gp.se.adp-visitor.sth.basefarm.net/nyheter/debatt/1.138771-konsumenterna-pa-undantag-i-eu.

EES-länderna

EU-motståndet ökar i Island och Norge

De senaste opinionsundersökningarna i EES-länderna Island och Norge visar allt högre motstånd mot ett totalt inträde i EU. Enligt en enkät gjord av Capacent Gallup för isländska näringslivsorganisationen (som är för ett inträde) är 50.2 procent mot ett medlemskap medan 32.7 är för detta. Detta kan jämföras med en tidigare gallup av Capacent som gjordes i augusti. Där visade det sig att 48.5 procent är mot medlemskap i EU medan 34.7 ville säga ja.

I Norge, som anses komma närmare ett medlemskap om islänningarna säger ja, är tendensen densamma. Medan nejsidan tappade under sommaren på grund av Islandskrisen, har den sedan hämtat sig igen. Nu säger enligt Sentio 51.8 procent nej till EU, medan 35.7 procent säger ja.

I november 1994 röstade i en folkomröstning ungefär lika många norrmän mot ett EU-medlemskap, medan ja-sidan var betydligt starkare än idag.

Övrigt

Kritisk bok om EU av Per Gahrton

Miljöpartisten Per Gahrton som tidigare varit EU-parlamentariker har i dagarna gett ut en mycket läsvärd bok med titeln ”Befria EU! Förslag för ett annat Europa” (Ordfront förlag). Istället för att tillsammans med USA vara ett ena halvan i ett västligt radarpar som med vapen i hand försöker försvara sin överkonsumtion och sitt ekonomiska och kulturella världsherravälde, bör EU bli ett ekologiskt och solidariskt alternativ i världspolitiken som i samarbete med jordens fattiga försöker skapa en rättvis och jämlik världsordning, hävdar Gahrton.

I den omkring 200-sidiga boken menar han att EU måste begränsa sig till att enbart syssla med gemensamma och genuint gränsöverskridande problem. I stället för en europeisk nationalstat vill han ”utveckla en flexibel samförståndsdemokrati”.

Junirörelsen i Danmark nedlagd

Efter det katastrofala valresultatet i EU-valet har som förutspått Junibevaegelsen beslutat att lägga ned sin verksamhet på ett riksmöte den 5 september. Ledningen uppmanar medlemmarna att i stället ansluta sig till DEO, vilket står för Demokrati i Europa/Oplysningsforbundet (www.deo.dk). DEO är mycket aktiv i EU-frågor med debatter, studieresor och annat.

Nättips

Ytterligare inlägg i den av mig inledda debatten i Sydsvenskan om EU:s handelsavtal med tredje världen har gjorts av Afrikagrupperna och Forum Syd, se http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/.

Hur ja-sidan får en omgång i irländsk tv kan se på YouTube, mycket sevärt! http://www.youtube.com/watch?v=gtDcWWUm7ik&feature=player_embedded

Du kan få en snabblektion i EU:s fikonspråk i Sveriges Radio, se http://www.sr.se/webbradio/?Type=db&Id=1964791

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post47

Folkes EU-brev 44

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Sat, September 12, 2009 19:29:11

Folkes EU-brev 44

090912

Lissabonfördraget

Tyska förbundsdagen godkänner Lissabonfördraget – med stora förbehåll

Med 446 mot 46 röstade förbundsdagen i tisdags för Lissabontraktaten inklusive de fyra nationella tillämpningslagarna av EU-fördraget. Underligt nog (?) har det inte stått mycket om denna omröstning i svenska tidningar, i DN:s och i SvD:s nätupplagor söker i vart fall jag förgäves!

Det intressanta är att de fyra tyska lagarna ställer ganska kraftiga betingelser för tillämpningen av Lissabonfördraget inom Tyskland. Det tyska parlamentet får därigenom klart större medinflytande än vad det svenska får. Inför varje överföring av kompetenser till Bryssel måste till exempel regeringen tillfråga parlamentet. Så här ser lagarna ut i korthet:

Lag 1: Kallas Integrationsansvarslagen och den tar fasta på direktiven från författningsdomstolen. Lagen ska garantera att förbundsdagen får delta tillräckligt i de procedurer för författningsändring som föreskrivs i Lissabonfördraget.

Lag 2: Reglerar de grundlagsändringar som blir nödvändiga i samband med ratificeringen av Lissabonfördraget.

Lag 3: Förbundsregeringen måste underrätta förbundsdagen ”i god tid, löpande och skriftligen” om alla åtaganden (Vorhaben) inom EU:s ram. Särskilt regleras regeringens informationsplikt vad gäller utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Regeringen måste också ge förbundsdagen en möjlighet till att ta ställning innan den tar ståndpunkt inför förhandlingarna i Bryssel. Dessutom ska förbundsdagen ge sitt medgivande till förhandlingar med tänkbara kandidatländer till EU och när det gäller förändringar av EU-fördrag.

Lag 4: Reglerar samarbetet mellan förbundet och delstaterna ifråga om angelägenheter inom EU.

Den 18 september ska Förbundsrådet, där delstaterna är representerade, rösta i frågan. Man räknar med att förbundspresidenten därpå kan sätta sitt namn på ratificeringsdokumentet.

Polen och Tjeckien har inte heller ratificerat fördraget, då deras presidenter avvaktar utgången av den irländska folkomröstningen den 2 oktober.

Irländskt stöd för Lissabonfördraget minskar

I början av september visade sig att ja-sidan på Irland nu omfattar 46 procent medan 29 procent tänker rösta nej. Det innebär att förespråkarna för fördraget tappat 8 procent. Vet-ej-kategorin ligger på 25 procent.

Irish Times noterar att de flesta som gått över till den kategorin lämnat ja-sidan snarare än nej-sidan. Situationen verkar likna den före förra folkomröstningen kring fördraget. En bakgrundsfaktor är att inte mindre än 85 procent av irländarna ör missnöjda med den nuvarande regeringens politik.

Det sjunkande stödet ses enligt Europaportalen med oro från det svenska ordförandeskapet, som vill att EU:s framtid ska vara klarlagd lagom till ett EU-toppmöte i slutet av oktober.

Irländska fackförbund säger nej till Lissabonfördraget

Trots att både irländska Labour och LO verkar för ett antagande av fördraget, sätter sig ett av Irlands största fackförbund emot detta. UNITE som har 60 000 medlemmar vill föra en kampanj mot fördraget, därför att där inte ges någon rättslig garanti för rätten att organisera fackligt och strejka. Ordföranden Jimmy Kelly menar att EF-domstolen har tolkat arbetstagarnas rättigheter som underordnade företagens rättigheter. UNITE kämpade också emot fördraget i den förra folkomröstningen om traktaten.

För ett nej till Lissabonfördraget är av liknande skäl TEEU, Irlands största fackorganisation för tekniker och elektriker med sina 45 000 medlemmar, medan generalsekreteraren i irländska LO David Bagg försäkrar att det inte finns någonting i fördraget som inte är i enlighet med arbetarnas intressen.

Irländska kommunpolitiker bedriver kampanj mot fördraget

136 kommunpolitiker från olika partier, däribland Sinn Féin och Labour, har bildat en allians för ett nej till Lissabontraktaten. De anser att dess artikel 28 a förutser en ömsesidig försvarspakt mellan EU:s medlemsländer som liknar den som finns mellan Natos, vilket de menar strider mot Irlands neutralitetsprincip. Dessutom anser politikerna att EU:s organ har misslyckats med att ta itu med den ekonomiska krisen, ja till och med underlättat den genom konkurrenslagar och liberalisering av finansiella tjänster som EU understött.

Ny tjeckisk överklagan mot Lissabonfördraget

En grupp tjeckiska senatorer har överklagat parlamentets beslut om Lissabonfördraget. I våras antog det tjeckiska parlamentet en lag, som ger parlamentet rätt att med enkel majoritet godkänna att ytterligare makt kan föras över till EU i enlighet med Lissabonfördraget. Senatorerna motiverar sitt klagomål till författningsdomstolen med att ett sådant beslut kräver kvalificerad majoritet. Det blir kanske ytterligare ett hinder på vägen för att få fördragsfrågan ur världen inför EU-toppmötet i slutet av oktober.

Piratpartiet vill ha nytt fördrag

Säg nej till Lissabonfördraget, skriver Piratpartiets EU-parlamentariker Christian Engström i nättidningen Newsmill den 2 september. Men att under en lång tid framöver ligga kvar med nuvarande fördrag är inte ett realistiskt alternativ, skriver han. EU som det fungerar i dag fungerar för dåligt.

Det behövs en plan B, understryker Engström, då ”vi inte kan slå oss till ro med Lissabonfördraget”. EU:s demokratiska legitimitet är körd i botten och stödet från medborgarna vacklar. Europa behöver alltså en annan konstitution än Lissabontraktaten.

Visserligen har det tagit åtta år av uppslitande strider för att ens komma ”så hår långt” med Lissabonfördraget, men det beror inte på att det är svårt att skriva en konstitution. Problemet är att medborgarna inte vill ha den. Den amerikanska konstitutionen genomfördes på fyra månader.

En alternativ konstitution skulle kunna antas av en gemensam folkomröstning för hela EU enligt principen en medborgare en röst, föreslår Engström. Uppnås då majoritet så får vart och ett av länderna bestämma om de överhuvudtaget vill vara med i den nya unionen eller bara vara associerade som Norge eller Schweiz idag. Beslutet i varje land kan tas endera av landets parlament eller genom en nationell folkomröstning.

Europa förtjänar någonting bättre än Lissabonfördraget, avrundar Engström sitt inlägg.

Miljö och konsumentskydd

EU skruvar ned klimatambitionerna

Det blir inte något ambitiöst avtal om klimatfrågan i Köpenhamn, förutspår Berlingske Tidende. Bland annat är de fattiga länderna missnöjda med en kompensationsplan som EU skisserat, där de rika länderna ska betala upp till 100 miljarder euro per år fram till 2020 som kompensation för de åtaganden som u-länderna förpliktigar sig till.

Det svenska EU-ordförandeskapet gör inget för att driva på ambitionerna. Efter ett möte mellan en rad utrikesministrar i tisdags i Paris gjorde Carl Bildt klart, att EU inte vill göra ytterligare utspel med förpliktelser om nedskärning av koldioxidutsläppen. ”Vi kan bara gå vidare mot en 30-procentig nedskärning om det blir ett avtal i Köpenhamn”, säger Bildt.

Barroso fick svårt dust med de Gröna

Den nuvarande ordföranden för EU-kommissionen spås i veckan få nytt mandat att fortsätta sitt jobb i fem år, då hans kandidatur stöds av en överväldigande majoritet av EU-parlamentet.

Bara hos de gröna och vänstern saknar han stöd. I en utfrågning av EU:s parlamentsgrupp De Gröna anklagades Barroso för att ställa upp för företagen när det gäller att ta itu med klimatförändringen eller andra miljöproblem, för att han prioriterar big business framför social rättvisa och för att den avregleringskurs han förespråkar lett till den nuvarande ekonomiska krisen. Barroso försvarade sig med att han inte alls låg så långt till höger utan betecknade sig som ”reformist of the centre”.

EU bromsar klimatsmarta råd från Sverige

Livsmedelsverkets nya råd för hälsosam och klimatsmart kost kan stoppas av EU. Enligt EU-kommissionen kan uppmaningen att handla närproducerat strida mot unionens lagar om fri rörlighet.

Livsmedelsverket har tagit fram kostråd som tar hänsyn till såväl hälsa som klimat och miljö. De har utformats i samarbete med Naturvårdsverket och skickades i början av sommaren till EU för att de skulle vara färdiga att publiceras nu. Men EU-kommissionen är negativ och tvingar verket att skjuta upp publiceringen. Senast 26 november ska Livsmedelsverket besvara kritiken.

Enligt Livsmedelsverket svarar livsmedelsproduktionen för cirka en fjärdedel av de svenska konsumenternas klimatpåverkande utsläpp. Avsikten med råden är först och främst att ge konsumenterna bra beslutsunderlag, men också att inspirera myndigheter i andra länder att följa efter, säger Inger Andersson, generaldirektör på Livsmedelsverket.

Man kan ju undra hur EU:s knäsatta grundsats om fri rörlighet för varor och tjänster är i enlighet med miljövänliga strävanden att få konsumenterna att köpa närproducerat. Faktum är att EU-kommissionens iver att slå ned på närproducerade produkter - och att iaktta EU:s konkurrensbestämmelser - lett till att reklam för nationella produkter strängt taget är förbjudet. Så egentligen borde jag anmäla mitt närmaste City Gross som flaggar för ”svenskt kött”…

Läs själv Livsmedelsverkets råd i http://www.slv.se/upload/dokument/miljo/livsmedelsverkets_%20miljosmarta_matval_till_EU.pdf.

EU ignorerar 252 farliga kemikalier

Varför är bromerade flamskyddsmedel och ett otal andra dokumenterat farliga ämnen inte på EU:s nya lista över kemikalier, som i väsentlig rad ger anledning till oro ur miljö- och hälsosynpunkt? Det frågar sig Folkebevaegelsen mod EU i Danmark.

EU:s kemikaliemyndighet ECHA har nyligen publicerat en översikt av 15 nya kemikalier som inkluderas i EU:s lista över farliga ämnen. Världsnaturfonden, Greenpeace och en rad andra miljörörelser har tidigare kritiserat EU:s bristande ambitioner på området och publicerat en egen lista på totalt 267 farliga kemikalier som EU inte fört upp på sin. Se vidare http://www.chemsec.org/index.php.

Skadliga azofärger i räkor – tack vare EU

Så kallade azofärger, syntetiskt framställda livsmedelstillsatser som kan ge upphov till allergier och hyperaktivitet hos barn används fortsatt för att göra räkor mer aptitliga för ögat. Men kunderna informeras inte om detta, skriver SvD.

Enligt de regler som Sveriges fiskares riksförbund, Yrkesfiskarna, satt upp, är det inte tillåtet att färga räkor med azofärg. Det ledde vid mitten av 1970-talet till att azofärger förbjöds i Sverige. Men sedan 1999, då EU:s regler ersatte den svenska lagstiftningen, har inget förbud mot azofärgerna, som bland annat förekommer i godis, funnits. Efter det har EU-parlamentariker tvingat fram varningsmärkning av livsmedel med azofärger som det gula tartrazin (E102) och det röda nykockin (E124).

Men 2006 skrev Göteborgs-Posten en alarmrapport om azofärgning av räkor. Tidningen köpte räkor i åtta butiker och skickade dem till kemisk analys. Det visade sig att fyra av proverna, trots att handlarna förnekade att räkorna är färgade, hade spår av ämnena E110 (para-orange) och E124. Ännu finns det fiskare som använder färgerna på västkusten för att räkor som är väldigt gråa ska se rödare ut. Även på Göteborgs Fiskauktion förekommer det.

EU ger grönt för reklam för receptmedicin

Som jag skrivit om i ett brev i våras kan reklamkampanjer för penicillin, hjärtmedicin och annan ordinerad medicin bli vardag, om ett förslag från EU-kommissionen går igenom.

Danska Forbrugerrådet kritiserar skarpt förslaget. Man är rädd för att folk börjar ta medicin som de inte alls behöver och för att det leder till överkonsumtion med skadliga biverkningar som följd. Rådet får medhåll av Laegeforeningen och Danmarks Apotekerforening. Och i våras varnade danska hälsoministern för förslaget.

Sine Jensen på Forbrugerrådet kommenterar: ”Läkemedelsindustrin är väldigt mäktig och vi vet att det är den som lobbat igenom detta”. Nu avvaktar hon EU-parlamentets åsikt om lagförslaget.

E U och tredje världen

EU:s handelsavtal missgynnar Afrika

I Sydsvenska Dagbladet skrev jag den 8 september ett debattinlägg under rubriken Aktuella frågor där jag kritiserar EU:s strävanden att etablera fria marknader i Afrika, Asien och Latinamerika via så kallade EPA-avtal. Nu möter EU:s framfart motstånd i en del länder i Afrika. Handelsminister Ewa Björling stöder EPA-driven och jag frågade varför hon gör det. Hon svarade omgående men fick genast ytterligare kritik av Forum Syd, som är ett samorgan för svenska biståndsorganisationer (se vidare Wikipedia). Läs debatten i http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/.

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post46

Folkes EU-brev 43

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Sat, August 29, 2009 23:07:57

Folkes EU-brev 43

090829

SSU röstade mot Lissabonfördraget – under största möjliga tystnad

Under SSU-kongressen 2 – 7 augusti i Uppsala röstade 121 av de röstberättigade nej till Lissabonfördraget, medan 110 röstade ja. Detta trots att en knapp majoritet i styrelsen var för ett ja. Men det finns inget i SSU:s hemsida som tyder på att SSU tagit ställning mot fördraget.

Till kritikerna hör Riad Aliefendic i Skånedistriktet som menar att traktaten är odemokratisk och överstatlig, att unionen får för mycket makt och att EU-domstolen i princip kan döma i alla frågor som påverkar Sverige.

Även Kristdemokratiska Ungdomsförbundet KDU:s ordförande Charlie Weimers säger nej till traktaten och säger till Kritiska EU-fakta att förbundet skulle välkomna ett nej på Irland vid den förnyade folkomröstningen den 2 oktober.

Tysklands parlament kan bli mäktigt i Lissabon-EU

Tysklands parlament kommer att få en starkare roll i EU-frågor, starkare än Sveriges riksdag eller något annat nationellt parlament i EU. Detta om en kompletterande nationell lag antas av parlamentets båda kamrar fram till 18 september.

Lagen skulle innebära att regeringen i betydligt större utsträckning än idag skulle informera parlamentet i EU-frågor. Den tvingas också att lägga fram konsekvensanalyser före varje beslut i ministerrådet. Vidare måste regeringen presentera en subsidiaritetsanalys som motiverar varför en fråga ska avgöras på EU-nivå och inte i Tyskland.

Tysklands parlament får även ett avgörande inflytande när det gäller ett eventuellt gemensamt EU-försvar. Om makt ska flyttas från Tyskland med kvalificerad majoritet i ministerrådet måste parlamentet först ge sitt godkännande.

Allt detta har författningsdomstolens granskning av Lissabontraktaten medfört på initiativ från främst Bayernpartiet CSU, som är regeringspartiet CDU:s stödparti. Regeringen är beroende av CSU:s stöd för att få två tredjedelars majoritet för tillämpningslagen av Lissabonfördraget och den tvingas alltså gå i förhandlingar med CSU.

Die Linke, en motsvarighet till Vänsterpartiet, är dock inte nöjd heller med dessa undantagsbestämmelser utan vill att Författningsdomstolen ska göra en ny genomsyn av Lissabonfördraget. Framför allt vänder sig Die Linke mot att traktaten stärker EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.

Frågan är om inte det tyska parlamentet blir det nationella parlament som får det allra största inflytandet över EU-politiken. ”Alla nationella parlament borde ställa sig frågan, om inte EU efter Lissabonfördraget måste kompletteras med regler som förtydligar demokratin på nationell nivå. Den pågående reformeringen av de svenska grundlagarna ger ett gyllene tillfälle att diskutera frågan”, menar Carl Fredrik Bergström, forskare vid Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier.

Vad Sverige angår svalde som bekant den svenska riksdagsmajoritet Lissabonfördraget i november i fjol utan att kräva några utökade befogenheter utöver de tämligen obetydliga som stadgas i Lissabonfördraget.

EU-konsumenter kritiska till de nya glödlamporna

Från och med tisdag får 100-watt-lampor av den gamla modellen inte längre säljas inom EU, medan 40- och 25-wattslampor fasas ut 2012. Samtliga energikrävande lampor ska vara borta 2016.

Men konsumentgrupper är inte odelat positiva trots den stora energibesparingen som EU-bestämmelsen innebär. ”Vi vill att EU-kommissionen sänker gränsvärdena för blyinnehållet i energisparlamporna och att man inför en bättre avfallshantering av dem”, säger Stephen Russell frän European Voice in Standardisation till EU Observer.

I en österrikisk enkät befarar nästan 54 procent av de tillfrågade att de nya riktlinjerna kan innebära en hälsorisk på grund av blyinnehållet i kasserade lampor.

Sportfiskarna upprörda över nya EU-regler

Fullständigt meningslös byråkrati, anser Sportfiskarnas ordförande Joakim Ollén om EU-kommissionens förslag att dra in fritidsfisket i unionens fiskereglering.

Mest vill kommissionen komma åt de hundratals kommersiella båtturer som arrangeras i Medelhavet för sportfiskare som vill fiska blåfenad tonfisk, en av världens mest hotade fiskarter. Men restriktionerna kan också drabba det svenska sportfisket. Och EU subventionerar ju samtidigt ett industrifiske med ett våldsamt överuttag av fiskeresurser, påpekar Ollén, som tycker att EU-kommissionen silar mygg och sväljer kameler.

I slutändan kommer frågan att avgöras i förhandlingar mellan medlemsländerna, även EU-parlamentet får tycka till.

Återigen ett exempel på när EU-byråkratin inte tar hänsyn till nationella eller regionala skiljaktigheter.

EU:s livsmedelsmärkning i blåsväder

Matjättarnas nya märkning är rena skojet, anser organisationen Sveriges Konsumenter som nu anmäler tre produkter till Konsumentombudsmannen. Anmälan gäller Coca-Cola, OLW-chips och Kalaspuffar.

Sveriges Konsumenter anser att det så kallade GDA-märket, en import från USA som EU antagit, är ett sätt att maskera onyttiga produkter. Märkningen snarare förvirrar än förenklar och ger intryck av att produkterna är hälsosammare än vad de i själva verket är, säger Jan Bertoft på Sveriges Konsumenter till Göteborgs-Posten. Tillverkaren avgör nämligen själv hur stor en portion ska anses vara.

När det till exempel gäller OLW-chips är den tänkta portionsstorleken bara 25 gram, och därmed ser fettmärkningen bra ut: 9 procent av den rekommenderade dosen. Men SK anser att en normal portion chips snarare är 100 gram och att märkningen borde vara 36 procent.

Den danska konsumentorganisationen Forbrugerrådet (som motsvarar påfallande EU-passiva svenska KO) har gjort en liknande anmälan mot bland annat Coca-Cola, Kellogg’s och Nestlé.

Den europeiska kampanjen Stop GDA (http://stopgda.eu) anser att EU borde införa en märkning av samma typ som det svenska Nyckelhålet, vars syfte är att hjälpa konsumenterna hitta nyttiga alternativ inom varje varugrupp.

EU+Nato nästan sant

Den nye Nato-sekreteraren Anders Fogh Rasmussen ser sitt uppdrag som en direkt förlängning av EU-arbetet, framgår i en intervju med honom i EuropaPosten. Det är Natos förtjänst att vi inte längre har det uppdelade Europa, heter det i hans historieskrivning.

Av EU:s 27 medlemmar är idag 21 med i Nato, och sedan början av 2000-talet råder ett formaliserat samarbete mellan de två sammanslutningarna. Därutöver har EU tagit på sig allt fler försvarspolitiska uppgifter:

1. EU har en egen säkerhetsstrategi, till vilken hör Headline Goal 2010 som säger hur stora styrkor som medlemsländerna ska mobilisera och hur snabbt det ska göras.

2. EU har egna försvarspolitiska institutioner, bland dem Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik, Militära kommittén och en militär stab.

3. Lissabonfördraget innehåller inte mindre än sju avsnitt som ska stärka EU:s gemensamma försvar.

Lissabonfördraget statuerar bland annat att EU får en startfond för militära ändamål vid sidan av den ordinarie budgeten; att utrikes- och säkerhetspolitik ”kommer att leda till” ett gemensamt försvar; att medlemsstaterna förbinder sig att ”gradvis förbättra sin militära kapacitet” och att medlemsländerna ska stödja varandra vid väpnat angrepp.

I EuropaPosten säger den danske försvarsforskaren Henrik Ö. Breitenbach att för att Sverige ska bli medlem behövs bara en akt på två sidor och en underskrift. I praktiken är ju Sverige redan med, säger forskaren, utan att precisera detta.

Intresset bland svenskarna för en Nato-anslutning steg sannolikt i samband med kriget mellan Ryssland och Georgien, tror professor Ulf Bjereld. De flesta svenskar är dock ännu mot ett medlemskap, 41 procent, medan 24 procent är för ett sådant.

Det finns en kritisk grupp som heter Stoppa Nato, se http://www.stoppanato.se. Här finns en hel del matnyttig information rörande den smyganslutning av Sverige till Nato som är på gång.

Militärhistoriker oroad över Sveriges samarbete med Nato

41 av 61 övningar som försvarsmakten i år genomför innefattar Natoländer, påpekar militärhistorikern Mikael Nilsson, verksam vid Försvarshögskolan. Han uttrycker i SvD Brännpunkt sin oro över hur detta uppfattas från rysk sida.

För två månader sedan avslutades Loyal Arrow, den hittills största Nato-flygövningen på svensk mark, och regeringen har understrukit vikten av samövningar med Nato för svenska styrkors operationer utomlands. Så det torde komma fler samövningar.

Formellt är vi ännu alliansfria, skriver Nilsson, men manövrarna har stora säkerhetspolitiska följder, framför allt för vår relation till Ryssland. Han vill ha debatt om detta, det är ”oroväckande tyst” i frågan menar han. Nilsson undrar varför dessa övningar är så viktiga. Kan det vara att utrikesministern önskar att tydligt markera sitt avståndstagande från Kreml? ”Bildts attityd mot Kreml, som nyligen kritiserats hårt av Hans Blix, pekar i den riktningen”.

Nilsson medger att det finns anledning att oroa sig över mycket i den ryska in- och utrikespolitiken. Men lösningen får inte vara att avlägsna sig ännu mer från Ryssland. Han anser att vi inte ska förlägga Natoövningar i Sverige i fortsättningen, dessutom att vi gör motsvarande samövningar med ryska styrkor för att inkludera Ryssland i det internationella samarbetet.

Majoriteten av svenska folket vill inte ha en Nato-anslutning som det ser ut idag. Men vi dras alltmer in i Natos garn. En debatt behövs sannerligen.

Irländsk protest mot EU-inblandning

EU-kommissionens delegation i Irland har fått klagomål över att blanda sig i den andra irländska folkomröstningen om Lissabonfördraget den 2 oktober. Det gäller gruppen Farmers for No (en utbrytargrupp från irländska jordbrukarorganisationen) och dess avvisande av Lissabonfördraget. Delegationen menade att gruppens påstående att irländarna, framför allt de irländska bönderna, skulle få minskat inflytande genom traktaten ”ger en totalt missvisande bild av verkligheten”.

Bland annat har Ian Ellis, redaktör för Church of Ireland Gazette, uttryckt sin förvåning över kommissionens inblandning. Det är en roll som enbart de irländska partierna ska ha, menar han.

Stort finansiellt försprång för ja-kampanjen på Irland

Enligt Sunday Times skattning kommer ja-sidan att spendera minst 2,4 miljoner euro på kampanjen för Lissabonfördraget på Irland, jämfört med nejsidans 270 000 euro. Därtill kommer EU-kommissionens delegation på Irland och dess ekonomiska resurser, finansierade av EU:s skattebetalare.

Ryanair stödjer ja-kampanjen på Irland

En udda men betydelsefull ja-finansiär är Michael O´Leary, VD för Ryanair, som vill satsa 500 000 euro på ja-sidan, varav 200 000 euro till tidningsannonser och 300 000 euro på ”deeply discounted seats” (starkt rabatterade platser) för att peka på EU:s positiva roll för att reducera flygpriserna.

Ett ytterligare argument till (utöver minskande service och usel personalpolitik) för att inte flyga med Ryanair!

Kända danskar stämmer sin regering för Lissabonbeslut

Domstolen Östre Landsret i Danmark ska ta ställning till om stats- och utrikesministrarna brutit mot grundlagen genom att godta Lissabonfördraget. 38 danska medborgare anklagar sin regering för att ha antagit traktaten utan att fråga den danska befolkningen om lov, vilket skulle ha skett genom en folkomröstning i september 2005 på grundval av grundlagens paragraf 20.

Men sedan kom nejen mot EU-konstitutionen i folkomröstningarna i Frankrike och Holland och frågan lades på is. Efter revideringen genom Lissabonfördraget tyckte regeringen emellertid, att en folkomröstning inte längre behövdes, och fördraget godkändes således av Folketinget i april 2008.

De som skrivit under stämningen menar dock att paragraf 20 dribblats bort av regeringens jurister, och de vill därför få en rättslig prövning av om inte man ändå brutit mot den danska grundlagen. Bland undertecknarna märks förre EU-parlamentarikern advokat Ole Krarup, den kände entertainern Niels Haugsgaard, tecknaren och författaren Ib Spang Olsen, författarinnan mm. Hanne Reintoft och statsvetarprofessorn Drude Dalerup vid Stockholms universitet.

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post45

Folkes EU-brev 42

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Sun, August 16, 2009 23:59:54

Folkes EU-brev 42

090816

Piratpartiet ställer upp i kommunalval…

Piratpartiet ställer upp i kommun- och landstingsval nästa år. Men partiet kommer inte att ha kandidater på alla orter. Bara de starkaste och mest trovärdiga tillåts driva kampanj, uppger TT.

PP:s ordförande Rick Falkvinge nämner som huvudfrågor: censur i kommunala nätverk, registrering av individers resande med kollektivtrafik och bibliotekens krav på id-handlingar. PP vill också att alla datorprogram i skolor och förvaltning ska ersättas av öppen källkod och fri programvara.

Enligt Falkvinge finns de starka kandidaterna i universitetsstäderna Uppsala, Umeå, Lund, Linköping, Göteborg och Stockholm.

… men tappar röster inför riksdagsvalet

Piratpartiet kommer inte in i riksdagen om dagens opinionsmätning av United Minds och Cint skulle hålla sig på valdagen. Medan PP fick 7,1 procent av rösterna i EU-valet får det endast 2,9 procent av rösterna nu. Däremot kommer Sverigedemokraterna med all säkerhet in i riksdagen med sina nu 5,6 procent.

S, MP och V får största stödet, tillsammans 46,8 procent, medan regeringspartierna hamnar på 42,1 procent. Deras akilleshäl är KD som får 3,6 procent och likt PP faller under fyraprocentsspärren till riksdagen.

De flesta islänningar säger nej till EU

Den första opinionsundersökningen efter den isländska regeringens ansökan om EU-medlemskap den 16 juli visar, att nästan hälften av islänningarna är ganska eller mycket emot ett medlemskap i EU. 48,5 procent är det noga räknat, medan endast 34,7 procent är ganska eller mycket för ett medlemskap.

Fiskeripolitiken är det största hindret för det isländska medlemskapet, säger landets utrikesminister, men han tror att en lösning kan förhandlas fram.

Inte aktuellt att Norge går med i EU

Det har spekulerats om att Norge skulle gå in i EU om Island gör det. Men enligt en undersökning som organisationen Nej til EU gjort bland Stortingets ledamöter, så är de flesta av dem inte beredda att söka medlemskap under den kommande valperioden på fyra år.

Det rör sig alltså om de politiker som förmodas bli valda till det kommande Stortinget i september, varav 89 inte vill gå med i EU av de totalt 169 ledamöterna. Konservativa Höjre är det enda parti som är klart för ett ja till EU.

Ny miljonrullning av EU-pengar till jordbruksstöd

EU har senaste tiden tagit beslut om hundratals miljoner i stöd till marknadsföring för livsmedel, skriver europaportalen.se. Den 23 juli gav EU-kommissionen klartecken för inte mindre än 16 olika reklamkampanjer om jordbruksprodukter i 12 olika EU-länder. Totalt kostar kampanjerna 650 miljoner kronor och det handlar om att på olika sätt framhäva fördelarna med EU-produkter.

Störst bidrag, cirka 70 miljoner kronor, erhåller en spansk olivoljeorganisation, följt av två franska och holländska mejeriorganisationer som får cirka 50 miljoner kronor. Inga svenska företag eller organisationer finns med bland de 16 programmen.

Vidare beslöt kommissionen att ytterligare cirka 200 miljoner kronor ska satsas på kampanjer som syftar till att öka konsumtionen av mjölk i unionen.

Men fortfarande är inte åtta medlemsländer, däribland Frankrike och Tyskland, nöjda med stödåtgärderna. De vill att priset på de stödköp kommissionen gör av smör och mjölk höjs, och att exportbidragen för smör, mjölkpulver och ost höjs likaså. Sedan slutet av 2007 har priserna för mjölkprodukter sjunkit med en tredjedel inom EU.

Här har den upphaussade stödmotståndaren Marit Paulsen något att bita i. Men under sin förra mandatperiod som EU-parlamentariker åstadkom hon inget av värde – varför skulle hon göra det nu?

EU kritiseras för miljöfientlig fiskepolitik

En ledarartikel i Sydsvenskan tar åter upp problemet med EU:s attityd till rovfisket i världen. En studie i tidskriften Science visar, att om världens fiske regleras skulle de hotade fiskbestånden gå att rädda.

Men dagens fiskeripolitik leder i motsatt riktning, inte minst inom EU. Det europeiska fisket subventioneras av EU:s fiskerifond med 3,8 miljarder fram till 2013. Fonden ska stödja hållbart fiske men bidrar främst till att upprätthålla en alltför stor fiskeflotta, framhåller Sydsvenskan. Vilket leder till ökad utfiskning, inte bara i europeiska vatten.

Det EU-stödda rovfisket underhålls av att dess fiskerifond betalar ut 1,6 miljarder kronor till västafrikanska länder för att låta europeiska fiskeflottor fiska utanför deras kuster.

Sydsvenskan konkluderar att EU:s fiskeripolitik liksom stora delar av jordbrukspolitiken en ekonomisk och moralisk härdsmälta. Att miljöförstöringen sker med hjälp av EU-medborgarnas skattemedel är bortom all kritik, fastslår ledarskribenten.

Nejsidan kan bli missgynnad i irländsk tv

Nya riktlinjer vad gäller täckningen av folkomröstningen om Lissabontraktaten har införts den 7 augusti. Det innebär att ja- respektive nej-sidan inte garanteras lika mycken tv-tid i debatten om traktaten.

Irländarna ska rösta för en andra gång om Lissabonfördraget den 2 oktober, sedan det avvisats i den förra folkomröstningen den 12 juni 2008.

EU vinner mest på frihandel med Afrika

EPA är en förkortning för Economic Partnership Agreements. Det är frihandelsavtal som just nu förhandlas mellan EU och 78 länder i Afrika, Västindien och Stilla havet. EU-kommissionen som förhandlar för EU vill få bort alla tullar och menar att frihandeln gynnar de afrikanska ländernas utveckling. Det anser också Sveriges handelsminister Ewa Björling (M).

Men Afrikagrupperna i Sverige och de berörda länderna utanför EU har inte samma uppfattning. De har krav som EU inte vill acceptera. Namibia motsätter sig till exempel en obegränsad import av mat från Europa, vilket hotar att slå ut det lokala jordbruket. Andra länder befarar att deras finansiering av sjukvård och utbildning hotas om deras tullintäkter drastiskt minskar.

EU vill ha frihandel för både varor och tjänster. Men partnerländerna vill själva välja utvecklingsväg och inrikespolitik. En väldigt stor risk är de fastnar i råvaruexport, säger Marja Wolpher på Afrikagrupperna. Men det är det EU vill, dvs att försäkra sig om dessa länders råvarutillförsel.

Oxfam beräknar att de afrikanska länderna skulle förlora 359 miljoner dollar per år på EPA. Och EU skyddar fortsatt sitt jordbruk med subventioner, vilket leder till att billiga varor dumpas i Afrika och slår ut lokala marknader.

EU pressar nu u-länderna att gå med på frihandelsavtalen innan en ny kommission tillträder i september.

Margot Wallström får det säkert bra

I höst slutar Margot Wallström som EU-kommissionär. Hon har krävt bättre insyn i vd-ersättningar i finanssektorn och införande av bonus- och fallskärmsbegränsningar. Men det hon tjänat under sina tio år vid kommissionen och det hon kommer att få efter sin tjänst skäms inte heller för sig, uppger di.se.

Totalt har hon tjänat 18,6 miljoner kronor efter skatt under sina år som kommissionär. Bland annat har hon haft ett bostadsbidrag om 33 500 kronor i månaden. Och med start efter 1 november får hon sammanlagt 4,5 miljoner efter skatt under en treårsperiod.

När hon blir pensionär vid 65 får hon en pension på 80 000 kr i månaden – fortfarande efter skatt. Och om hon lever till hon blir 85 kan hon således kassera in drygt 19 miljoner kronor skattefritt på grund av sitt kommissionsarbete.

Wallström vill inte kommentera sin egen lön och lönesättningen på EU-kommissionen. Men Moderaternas partisekreterare Per Schlingmann reagerar: ”Generellt tycker jag att lönenivån inom EU-administrationen är mycket hög, speciellt om man jämför med svenska förhållanden”.

Sommaruppehåll i EU

Det är sommarstiltje nu, inte i skolorna som börjar snart, men i EU:s institutioner. Först i början av september kommer nya möten att hållas i ministerrådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen. Kommissionens nästa möte blir den 9 september, och parlamentets första session efter semestern inleds den 14 september.

Den 4-5 september möts utrikesministrarna i Stockholm.

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post44
Next »