folkesbrev

folkesbrev

Folkes EU-brev 41

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Tue, August 04, 2009 16:13:42

Folkes EU-brev 41

089084

Hej!

Nu tycker jag det kan vara dags att starta mina EU-brev igen.

EU tycker att Cola och kakor är hälsosamt

Livsmedelsindustrin får framgent lov att klistra ett nytt ”hälsosamt-märke” på ohälsosamma produkter som Coca Cola Light, vispgrädde med 38 procent fett, fläsksvålar, godis, glass och färdigrätter.

Detta förslag från EU-kommissionen upprör fyra danska organisationer, däribland Hjerteforeningen vars forskarmedarbetare Ida Enghave påpekar, att redan idag får danskarna allt för mycket salt, fett och socker i sin kost. Tillsammans med bland annat Forbrugerforeningen ville man att EU skrotar sitt förslag. Sofie Krogh Holm från Forbrugerrådet (Konsumentrådet) säger frankt: ”Det här är ett önskemål från livsmedelsindustrins sida, så att de kan få lov att sätta hälsostämpel på i stort sett vad som helst”.

Även liknande norska organisationer har protesterat.

Det är viktigt att vi EU-kritiker driver konsument- och hälsointressen hårdare än hittills. EU-kommissionen är alltför mycket i händerna på producentintressen.

Inbördeskrig i Piratpartiet om toppstyrning

Delar av Piratpartiet slår enligt Nyheter24.se larm om ledaren Rick Falkvinges toppstyrning och partiets brist på transparens och insyn. Bland annat gäller det Falkvinges lön. Han har på ett partistyrelsemöte drivit igenom sin egen lön (45 000 kr) med utslagsröst.

Detta betraktas av många pirater som jäv. Från Ung pirats sida har man tidigare också larmat om partiets bristande formella processer och strukturella problem.

Falkvinge försvarar sitt agerande med att han när han grundade partiet 2006 gav upp en framgångsrik IT-karriär och att han därigenom ådragit sig skulder på hundratusentals kronor.

Statsvetardocenten Henrik Oscarsson ser Falkvinges manöver som ”tecken på en barnsjukdom” och ”att man saknar viss politisk erfarenhet”.

Nyheter24.se jämför med Miljöpartiets regler där man för många år sedan antog en policy för lönesättning där språkrörens löner är kopplade till riksdagsarvodena.

Sociala medier inte avgörande för EU-valet

De sociala mediernas roll ska tydligen inte överskattas, enligt en mätning som TNS Sifo gjort. Bara 8 procent av väljarna i årets EU-val gjorde sitt val utifrån information på nätet. Och de kanaler som i störst utsträckning påverkade sistaminutenväljarna var de traditionella medierna tv, radio och tidningar.

Om valet enbart skulle ha avgjorts i sociala medier, skulle Piratpartiet blivit störst med 23 procent, Miljöpartiet presterat ett bättre val medan moderater och socialdemokrater gjort ett katastrofval. FI skulle nästan ha fördubblat sina röster, Sverigedemokraterna fått ungefär lika många, medan Junilistan är det parti där andelen röstande som hämtat informationen från sociala medier är minst.

Berlin börjar samtal om Lissabonfördraget

Sista avgörandet är inte fällt i Tyskland vad gäller Lissabontraktaten. Den 30 juni krävde Författningsdomstolen, att fördraget bara kan undertecknas först om det nationella parlamentets roll blivit starkare.

Den 2 oktober ska irländarna folkomrösta för andra gången, men läget i Tyskland anses ha lika stor betydelse för hur det går med fördragsförslaget. Både kamrarna i förbundsdagen beräknas vara klara med sitt beslut 18 september. Först då kan Författningsdomstolen besluta om deras invändningar i sin 147 sidor långa skrivelse har beaktats. (I Sverige har vi ju ingen författningsdomstol, följaktligen kunde beslutet rusas igenom i vår riksdag utan detta hinderlopp.)

Det parti som månar mest om ett villkorande är bayerska CSU som har formulerat 14 riktlinjer för hur det tyska parlamentet ska få ett starkare inflytande över EU-lagstiftningen.

EU-kommissionens ordförande Barroso är bekymrad över den federala tyska författningsdomstolens utslag. Han befarar att det kan underminera ”det europeiska projektet”.

Dålig spridning på svensk representation i EU-utskotten

Inte en enda svensk EU-parlamentariker anser det vara mödan värt att påverka konstitutionella frågor, nu när EU får alltfler överstatliga befogenheter, skriver Lars Lindgren, ordförande i Transportarbetarförbundet och Jan Rudén, Sekos förbundsordförande i SvD. Ingen svensk finns i utskottet för konstitutionella frågor och bara en i det miljöviktiga transportutskottet.

Till skillnad från Danmark och Norge som sprider sina ledamöter har svenskarna klumpat ihop sig i ”politiskt korrekta utskott med hög status” som ekonomi, utveckling, industri och medborgerliga rättigheter, klagar författarna.

Sverige jäktas till att förhandla utlämning av datauppgifter till USA

Det svenska ordförandeskapet ska för EU:s räkning förhandla fram ett avtal om utlämning av finansiella data efter ett beslut i ministerrådet i måndags, skriver europaportalen.se. Det gäller uppgifter om finansiella transaktioner som genomförs i det så kallade Swift-systemet.

I Tyskland har utbytet kritiserats hårt och i Sverige fick EU-nämnden endast en halvtimme på sig att ge synpunkter på förslaget. Och på måndagens ministerrådsmöte fick det svenska ordförandeskapet ett mandat att förhandla fram ett avtal med USA gällande utbyte av vissa datauppgifter.

”Vi har bara USA:s finansdepartements ord på att datauppgifterna verkligen är nödvändiga att ha”, säger den liberale politikern Alexander Alvaro till Die Zeit. Dessutom är Sveriges mandat hemligstämplat.

Även på svenskt håll hörs en protest. Riksdagsledamoten Leif Pagrotsky säger till SVT: ”Det är inte bra att hålla riksdagen i mörker och finta bort den demokratiska processen”.

Den holländska liberala EU-parlamentarikern Sophie in ´t Veld ser rådets agerande som ett slag i ansiktet på demokratiska principer. ”Det är hög tid att EU börjar ge information till sina medborgare, inte bara om sina medborgare”, säger hon till EU Observer.

EU:s tullkontroll drabbar sjuka i tredje världen

Tullen vid EU:s gränser har kraftigt trappat upp jakten på piratkopierade varor och stoppar bland annat piratkopierade läkemedel. Men också läkemedel som är legitima på andra håll i världen stoppas i EU på grund av EU:s starka patentskydd. För befolkningen i fattiga länder innebär beslagen en katastrof, enligt SVT Rapport.

Ett exempel: på Läkare utan gränsers fältsjukhus i Kenya får hivsmittade människor bromsmediciner. Här är man beroende av billiga medicinkopior från Indien, så kallade generika, för att hjälpa sina patienter. Nu blir det allt vanligare att medicinen stoppas vid EU:s gränser.

I Indien tillverkas mängder av kopior av mediciner som är patentskyddade i många andra länder. När de skickas till u-länder mellanlandar de ofta i Europa. EU:s patentskydd är starkt och många internationella hjälporganisationer har haft problem med medicinleveranser som försenats eller beslagtagits.

Förra året ökade beslagen med 118 procent. Läkare utan gränser efterfrågar nya tullöverenskommelser där frågan om patentskydd helt skrivs bort.

Tveksamt om danskt euro-stöd

I Helsingborgs Dagblad idag bemöter jag en debattartikel av riksdagsledamoten Margareta Pålsson där hon förutspår att danskarna i en kommande folkomröstning kommer att acceptera euron. Men opinionsmätningar pekar i en annan riktning, skriver jag i http://hd.se/ledare/2009/08/04/danskarna-inte-saa-positiva-till/.

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post43

Folkes EU-brev 40

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Sun, June 14, 2009 23:00:29

Folkes EU-brev 40

090614

EU-Stasi

Varning för Stockholmsprogrammet!

EU håller på att bygga ett alleuropeiskt system för säkerhet och övervakning som kritiker beskriver som ”farligt auktoritärt”, enligt EU-journalisten Bruno Waterfield i Telegraph.uk.

Civila frihetsgrupper säger att förslagen går ut på att skapa ett EU-identitetskortregister, ett övervakningssystem på nätet, satellitövervakning, extra gränssystem som drivs av robotar som läser biometriskt och riskprofilsystem.

Europeiska justitieministrar ska ha samtal om ”intern säkerhetspolitik” och förslag om övervakningsnätverk som i Bryssel kallas ”Stockholmsprogrammet” den 15 juli i Stockholm. Syftet är att göra det avslutande arbetet på EU:s första interna säkerhetssystem i slutet av 2009.

Jacques Barrot, den europeiske rätts- och säkerhetskommissarien, förklarade i tisdags att målsättningen är att ”utveckla en hemmastrategi för EU”. Och ”bationella gränser ska inte längre begränsa våra aktiviteter”.

Men brittiska Konservativas talesperson för Europa Mark Francois har av sin regering krävt ”omedelbar klarhet om var regeringen står i denna fråga”. Han menar att det handlar om ”potentiellt farliga förslag som skulle kunna inkräkta på Storbritanniens inre säkerhet.”

Tony Bunyan i European Civil Liberties Network (ECLN) varnar för att denna nya säkerhetsarkitektur kan skapa ett övervakningssamhälle. Här kommer även Lissabontraktaten in. Den ska skapa ett hemligt organ kallat Standing Committee for Internal Security kallat COSI med uppgift att samordna policys mellan nationella organ och EU-organ som Europol, gränsmyndigheten Frontex, Europeiska försvarsstyrkan och andra organ.

En tjänsteperson säger att ”somliga saker som vi vill göra blir bara realistiska när Lissabonfördraget är på plats, så vi behöver det också.”

På svenskt håll är EU-bloggaren Mats Engström i Aftonbladet oroad över Stockholmsprogrammet. Han menar att det i programmet finns ”en tydlig slagsida åt det repressiva hållet”. Se http://blogg.aftonbladet,se/europabloggen.

I november kommer EU-parlamentet att ta ställning till Stockholmsprogrammet.

Sarkozy försöker rädda fildelningsfientlig lag

Efter att franska författningsdomstolen förklarat att den så kallade tre-slag-lagen inte överensstämmer med självaste Förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1789, så försöker president Sarkozy ändå att lotsa förslaget vidare. Lagen skulle innebära att efter varningarna skulle en internetbrukare kunna stängas av utan att en domstol ger tillstånd till det.

Myndigheten som efter tre varningar skulle få befogenhet att avstänga fildelare, Hadopi, kommer att skapas - men bara tillåtas skicka varningar i form av mejl och brev.

Sarkozy försöker nu kringgå författningsdomstolens utslag genom att skapa speciella upphovsrättsdomstolar.

Regeringen blir otydligare i fildelningsfrågan

EU: ministerråd har beslutat att uppskjuta det kontroversiella Telekompaketet. Det beror på att flera medlemsländer säger nej till parlamentets krav, att ingen ska få stängas av från internet utan att det först sker en prövning i domstol. Saken kommer att bli föremål för en förlikningsprocess (se nedan) mellan parlamentet och ministerrådet först i höst, med Sverige som medlare.

Sverige kommer att leda denna förlikningsprocess, men enligt SvD är det ingen hemlighet att näringsdepartementet är skeptisk till parlamentets krav. Och infrastrukturminister Åsa Torstensson svävar på målet om avstängning av fildelare. Tidigare har hon sagt att Sverige är emot avstängning av fildelare från internet. Ändå har vårt land vägrat stödja linjen att om ett land ändå beslutar om sådana lagar och regler, får avstängning inte ske med mindre än att varje fall i förväg prövas i domstol, påpekar Henrik Alexandersson i sin kända blogg.

När nu Sverige blir ordförandeland i EU säger Torstensson till SvD: ”För mig handlar det nu om att jag träder in i ett ordförandeskap och ska ta ansvar för ministerrådets samlade position, det är mitt uppdrag. Det är 27 länders ståndpunkter som jag tar med mig för att hitta en överenskommelse i den förlikningsprocess vi nu går in i med parlamentets representanter:”

Det betyder att hennes hållning kommer att bli ännu vagare, påpekar Alexandersson. Sakteliga flagnar alltså alliansregeringens generösa linje inför Piratpartiets frammarsch av.

Fildelning kan vara bra för samhällsekonomin

Det hävdar Magnus Wiberg som är gästforskare vid Harvarduniversitetet. Det finns en rad exempel på att den intellektuella äganderätten inte är nödvändig för att skapa samhällsekonomiska vinster, skrev han i DN Debatt i torsdags. Den är inte heller nödvändig för att öka mängden av innovationer. Och konsumenterna tjänar på att konkurrensen ökar, priserna blir lägre och produkterna blir fler.

Efter valet

Moderaterna tappade flest sympatisörer

Det var kanske inte Junilistan utan Moderaterna som tappade flest sympatisörer till andra partier i EU-valet. Bara 60 procent av dem som sade sig sympatisera med Moderaterna i riksdagsvalet valde att rösta på Moderaterna i EU-valet. Resten valde ett annat parti. Val-gurun Sören Holmberg nämner Folkpartiet, Junilistan och Centern.

Det visar en undersökning av SVT:s Valu, som också kommer fram till att bland väljarna i EU-valet skulle tre procent rösta på Piratpartiet i ett riksdagsval.

Irlands premiärminister sitter illa till

Irlands premiärminister Brian Cowen har precis hämtat sig efter ett misstroendevotum. Det konservativa oppositionspartiet Fine Gael förlorade omröstningen i det irländska parlamentet mot en majoritet av endast sex röster. Misstroendevotumet förorsakades av hans liberala parti Fianna Fails stora förluster i lokala valkretsar och av att det förlorat halva sina platser i EU-parlamentet.

Därmed har Cowen förlorat två gånger, och nästa test blir i mitten av oktober då den andra folkomröstningen ska äga rum om Lissabonfördraget.

Översättarna är EU:s kärna

Det menar Per Wirtén i OBS i SR:s p1 den 10 juni, men begrepp som ”arbetsmarknadens parter” som är bekanta för oss i Skandinavien kan vara svår att översätta för andra européer, som inte har samma historia och traditioner. Så är det med många översättningar. Det finns 23 språk som man kan kommunicera inom EU:s institutioner med. (Om vad EU:s översättare och tolkar kostar, se nedan.)

Varför förlorade Vänsterpartiet?

EU-parlamentarikern Jens Holm (V), som nu förlorat sin plats i EU-parlamentet, har skrivit en intressant betraktelse i sitt senaste Nyhetsbrev över Vänsterns starka tillbakagång i EU-valet.

Han ser tio orsaker, bland dem ett många EU-kritiker struntade i att rösta, att Vänsterns politik i EU-parlamentet inte gjordes känd för väljarna, att V förlorade väljare till Feministiskt initiativ, att V tappat ungdomar till MP och PP och att EU-valet alltmer får karaktären av personval.

”Media fokuserar gärna på kändisar”, skriver Holm. Vänstern har lidit av att inte ha satsat på kända namn eller kändisar som Alf Svensson, Marit Paulsen, Anna Maria Corazza Bildt, och Holm saknar förre EU-parlamentarikern Jonas Sjöstedts dragande namn.

EU-valet är ett mediaval, konstaterar han bittert, och 80 procent av dagstidningarna är dessutom borgerliga.

Nils Lundgren i morgonekot i onsdags

Junilistans förre ordförande Nils Lundgren intervjuades i onsdagens Morgoneko om vilken grupp Piratpartiet ska tillhöra och vad Lundgren under sin sejour i EU-parlamentet samlat för erfarenheter om förhandlingar inom och mellan EU-parlamentets märkliga partigrupper.

Demokratins kris

Moderat avhoppare klandrar partiernas toppstyrning

Anne-Marie Pålsson som revolterade mot sitt parti Moderaterna nyligen, har skrivit en artikel i nättidningen Newsmill, där hon vänder sig mot partidisciplinen och partiernas toppstyrning, med följd att väljarna har små möjligheter att påverka politikens innehåll. Hon exemplifierar med Moderaternas respektive Kristdemokraternas behandling inför EU-valet av Anna Maria Corazza Bildt och Lennart Sakrédeus.

Det är detta som gör att medlemstalen faller. ”Det demokratiska inflytandet försvagas till att bara bestå av rätten att rösta på ett parti med i förväg uppgjorda listor vart fjärde år”, skriver Pålsson, som anser att ”demokratin borde innehålla mer än detta”. Hon pläderar också för medborgarinitiativ på nationell nivå.

Sveriges är dock den representativa demokratins stamort på jorden, så det blir nog svårt…

EU-NATO

Sverige ska ansluta sig till nytt försvarssamarbete

Sverige förhandlar just nu med Nato om anslutning till ett nordiskt samarbete om luftövervakning. Syftet med detta samarbete, som också tänks omfatta de baltiska länderna, är bland annat att ”hantera incidenter i Norden” enligt försvarsminister Sven Tolgfors (M). Sverige skulle inte stå passivt om ett grannland i Norden eller EU drabbas av kris eller angrepp, säger han i DN Debatt både gåtfullt och svulstigt.

Sverige förhandlar också med Nato, Finland och Norge om anslutning till Natos Partnerskap för fred-projekt ASDE (Air Situation Data Exchange), som gör flygplansrörelser i luftrummet längs gränsen mellan partnerskapsländer och Nato-länder synliga.

Sakta men säkert dras alltså vårt land öppet in i Nato och vår alliansfrihet blir en schimär. Utan att svenska folket blir tillfrågat förstås. Men det skedde ju inte heller tidigare när det fanns ett hemligt miltärt samarbete med Nato.

Vem är det Tolgfors vill att vi ska hålla ögonen på? Är det den lede ryssen igen? Som inte besvärat oss i 200 år?

Ljuva livet i Bryssel

EU-parlamentariker kostar mycket mer än nationella ledamöter

Brittiska tankesmedjan Open Europe har jämfört vad Storbritanniens EU-parlamentariker kostar jämfört med dem i Westminster. De kommer då fram till att de kostar fem gånger mer i Bryssel/Strasbourg än i det brittiska parlamentet.

När man tänker på debatten om brittiska politikers ersättningar, så konstaterar tankesmedjan att en EU-parlamentariker betingar sig mer än dubbelt så mycket i det avseendet (och han eller hon behöver inte visa kvitton ens). Ungefär samma proportion har EU-parlamentarikernas feta pensioner.

Varje politisk gruppledare har en limousin till förfogande. EU och EU-kommissionen har också världens största stab av översättare och tolkar, det handlar om 15 000 personer medan FN bara har 613 tolkar och översättare. Varje år kostar denna service skattebetalarna 21,6 miljoner euro.

Ett speciellt slöseri är EU-parlamentets nya tv-kanal som har kostat 9 miljoner euro. Investeringen har rättfärdigats med att den skulle attrahera 20 till 40 miljoner tittare. Men enligt tyska tidningen Die Welt har tittarsiffran under de första fem månaderna bara legat på 120 000, så det är nog långt till målet.

Media och EU

Stora brister i mediernas EU-bevakning

Något som drabbar både aktiva EU-kramare och dito EU-kritiker är den dåliga mediebevakningen av EU, främst mellan valen. I TMI-rapporten ”Avståndet till Europa – om svensk EU-journalistik” finner Kristin Wester att det råder bred konsensus bland journalister, politiker och akademiker om bristerna i bevakningen av EU.

Wester frågar sig vem som bär ansvaret för detta – politikerna, journalisterna eller att EU är ett elitprojekt som inte når vardagsjournalistiken? Det finns en PDF-version av skriften. Se www.timbro.se.

Lissabonfördraget

Är Lissabonfördraget ett ”Metternich 2”?

Den historiskt klingande frågan ställer sig Zbynék Petráček i tjeckiska Lidové Noviny . Han hänvisar till att det var 200 år sedan furst Metternich blev österrikisk utrikesminister, och dessutom dog han för 150 år sedan.

Vi borde fira honom, säger författaren ironiskt, om vi i Lissabonfördraget ser ett scenario att några få stora nationer styr och ställer på små staters bekostnad. Så var det även med det system som skapades under Wienkongressen, där en övernationell organisation svarade för maktbalans och stabilitet innan nationalismen bröt sönder systemet under loppet av 1800-talet och framgent. Petráček påminner om att Metternichsystemet var reaktionärt och obskyrt och hatade förändringar, sådana som revolutionärer och liberaler önskade.

Är vi alltså på väg mot ett nytt ”Metternich”? Och kommer EU om några decennier att brytas sönder av liknande krafter? En intressant framtidsvision.

Folke Schimanski

Efter detta EU-brev tar jag "semester" och hoppas återkomma till hösten. FS.

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post42

Folkes EU-brev 39

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Thu, June 11, 2009 00:16:16

Folkes EU-brev 39

090610

Fem län i norr passerade fyraprocentsspärren

I mitt förra EU-brev var jag optimistisk nog att förutspå att Junilistan skulle kunna skicka en ledamot till EU-parlamentet. Nu får jag revidera det kraftigt: om 5 av de 21 länen som Sverige består av hade fått bestämma, så hade detta besannats.

Det gäller Dalarna, Gävleborg, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Bäst resultat hade Västerbottens län med sina 13 procent, de övriga mellan 5 och 6 procent.

Jumbo i länsligan var Skåne län med sina 1,98 procent. Som i förra EU-valet gäller regeln att ju längre man kommer uppåt norr ökar Junilistan. Å andra sidan bor i de nämnda ”bra” länen endast 15 procent av de röstberättigade i EU-valet, norra Sverige är ju glest befolkat.

Ortsmässigt var JL störst i Storuman med 24,9 procent och minst i Malmö med 1,6 procent.

Se närmare www.val.se

Ganleys paneuropeiska dröm sprack

Den irländske affärsmannen Declan Ganleys vision om ett paneuropeiskt parti har strandat och han drar sig nu ur politiken. Han var en av drivkrafterna i nej-omröstningen till Lissabonfördraget i fjol men vill inte agera i den övertalande folkomröstningen i höst.

Ganley påstod att han kunde mobilisera upp till 100 ledamöter i Europaparlamentet och radikalt omforma europeisk politik. Men bara i ett land, Frankrike, får Libertas ett mandat trots att det ställde upp med 531 kandidater i 14 EU-länder.

Det besätts av Philippe de Villiers, ledare för Mouvement pour la France (Frankrikerörelsen). I gengäld tappar MPF en plats i Europaparlamentet. Ingen annanstans blir det utdelning, inte heller i Polen där han gjorde en storsatsning (till och med Lech Wałesa stödde honom) och inte i Tjeckien där han fick stöd av president Klaus. I Storbritannien var Libertas program alltför likt de etablerade partierna Tories och UK Independence Party för att kunna profilera sig.

Libertas hade satsat cirka 30 miljoner euro på sin Europakampanj som riktade sig mot Lissabonfördraget. Valforskaren Hugo Brady säger om Declan Ganley till Irish Times: ”Det är ingen tvekan om att han använde mycket smarta marknadsföringsmetoder … men han hade ingen stödjande bas i många av länderna. Han förvirrade också väljare i Storbritannien genom att förklara att han var pro-europeisk.”

Storbritanniens självständighetsparti blev tvåa i EU-valet

UK Independence Party fick näst mest röster i de brittiska valen till EU-parlamentet. Medan de Konservativa vann med sina 27,45 procent låg UKIP på 16,57 procent och de knäckte det luggslitna Labour som blev trea med bara 15,8 procent. Sedan följde i minskande storleksordning Liberal Democrats, De Gröna och BNP.

I Europaparlamentet utökas nu UKIP:s mandat från 12 till 13, ett överraskande resultat med tanke på att även Tories intar en EU-skeptisk linje och BNP (se nedan) liksom UKIP vill lämna gemenskapen. UKIP, som bildades 1993, intar en negativ hållning till arbetssökande från Östeuropa men ser sig som ”moderate” och ”democratic”.

Fascistparti i Storbritannien får två mandat

Extremhögerpartiet British National Party (BNP), som för en kampanj för att stoppa invandring och för att Storbritannien ska dra sig ur EU, fick sina första platser i Europaparlamentet. Partiledaren Nick Griffin valdes i nordvästra området medan råskinnet Andrew Brons, som en gång attackerade en färgad polis, fick den andra platsen i regionen Yorkshire och Humber. Det betyder att nära en miljon britter röstat för BNP.

BNP tar många röster från Labour och står starkt hos urbana arbetarklassområden som nu lider av recessionen och tävlar om jobb med invandrarna. BNP fick ett mandat i Londons kommunfullmäktige i fjol men hade tidigare ingen representant i det brittiska eller Europaparlamentet.

BNP:s agitatorer är mest synliga på det lokala planet, säger statsvetaren Nick Johnson i The Guardian. Det visar att nya medier inte kan vara en ersättning för traditionell dörrknackning och eller att sätta upp ett skjul på torget.

Extremhögervåg över Europa

Yttersta högern kommer att troligen belägga åtta platser i Europaparlamentet. I Österrike, Danmark, Finland, Grekland, Ungern, Italien, Nederländerna, Rumänien och Storbritannien gjorde de ett bra eller ganska bra val.

Österrikiska frihetspartiet fick två platser i EU-parlamentet med 12,4 procent av rösterna och den avlidne Jörg Haiders BVO fick 4,6 procent, vilket i Österrikes fall inte leder till något mandat. Ungerns fascistparti Jobbik - vars Ungerska garde marscherar i märkliga uniformer - ficka hela 15 procent av landets väljare på sin sida. Dansk Folkeparti kan glädja sig över ett extra mandat och får nu två. Finlands Perussuomalaiset (De sanna finnarna) följer upp sina nationella valframgångar med ett mandat i EU-parlamentet.

Men så ser det inte ut överallt. I Belgien och Frankrike gick dessa partier tillbaka. Le Pens Front National förlorade fyra platser och det flamländska separatistpartiet i Belgien Vlaams Belang tappade ett mandat och har nu bara två. Yttersta högern i Polen som hade hela 16 mandat i EU-parlamentet tappar nu allesammans, ingen enda blir vald från Polska familjeligan eller Självförsvarspartiet i samklang med de kraftiga politiska svängningarna hos polska väljare.

Piratpartiet starkast i studentområden

Piratpartiet blev störst i studentområden i städer som Linköping och Lund. I Ryd i Linköping fick piraterna hela 38 procent. Höga siffror fick PP även i Delfi i Lund med 26 och Lappkärrsberget i Stockholm med 24 procent.

Men det är inte bara bland högutbildade stadsbor som PP haft framgångar. En undersökning visar att partiet också blivit populärt bland de LO-organiserade, där 8,77 procent röstade på piraterna. Det är över riksgenomsnittet och gör piraterna till det tredje största partiet inom LO-kollektivet. I Perstorp i Skåne fick Piratpartiet hela 9,3 procent. ”Valkampanjen har bedrivits från mun till mun”, säger Åskar Andersson i Piratpartiet till Sydsvenskan.

Kolumnisten Malin Siwe i DN kallar Piratpartiet ”en gräsrotsrörelse” som fått ”lågutbildade grabbar med djup politikermisstro att lämna datorskärmen för att ställa sig bakom valskärmen”. Men även kändisar har sällat sig till PP, världsreportern Staffan Heimerson och den 73-årige författaren Lars Gustafsson ( http://larsgustafssonblog.blogspot.com).

Socialdemokraternas vattendelarlinje gick inte hem hos väljarna

Socialdemokraterna och Vänstern försökte göra EU-valet till et val mellan rött och blått. Men ”det var en strategi som inte fungerade”, säger valforskaren Ulf Bjereld, själv socialdemokrat, till ”Världen idag”.

I stället blev valets största vinnare Miljöpartiet och Piratpartiet. Miljöpartiet ökade med nära fem procentenheter och säkrade två mandat i EU-parlamentet, medan Piratpartiet som bekant fick 7,1 procent för sin enda plats i parlamentet.

Piratpartiet har på ett mycket skickligt sätt mobiliserat väljarna, tycker Bjereld. Men PP har också fungerat som ett protestparti för dem som har velat markera mot etablissemanget men ändå inte velat rösta på Sverigedemokraterna.

Malin Siwe i DN pekar på att det dåliga valresultatet för de största partierna beror på att de inte tagit upp verkliga EU-frågor, vilket de nu straffas för. Moderaterna gick till val på ordning i statsfinanserna (Reinfeldts nedvärdering av EU-valet gjorde inte saken bättre) och socialdemokraterna skulle fixa jobb, vilket EU-parlamentet inte kan, framhåller hon.

Piraterna gick till val på integritet och fritt internet – vilket EU-parlamentet ska behandla i höst igen. ”Alltså är det rationellt att rösta lila/PP:s nya symbolfärg/ för dem som tycker att dessa frågor är viktiga och misshandlade av såväl S som M i riksdagen”, skriver Malin Siwe.

Någon djupare analys av Junilistans bakslag letar jag förgäves efter i massmedia. Att Piratpartiet riskerar att gå samma öde till mötes som Junilistan - som ofta hävdas - håller Ulf Bjereld inte med om: ”Från Piratpartiets sida har man förhoppningsvis lärt sig läxan. Det Junilistan gjorde var att de försvann från den politiska arenan. De var inriktade på den europeiska politiken. De hade också bekymmer med avhopp vilket inte ingav något förtroende. Piratpartiet har däremot en politisk agenda till valet 2010. Synligheten i svensk politik kommer att vara nödvändig”, menar Ulf Bjereld.

Junilistans kansli stänger snart

Söndagens valförlust för Junilistan innebär också ett ekonomiskt nederlag, skriver DN. Med två parlamentariker i EU-parlamentet har Junilistan kunnat ha kansli både i Stockholm och Bryssel. Nu förlorar organisationen sina platser i parlamentet och därmed också det ekonomiska stödet som gjort det möjligt att ha personal anställd.

”Det som händer nu är att kansliet avvecklas, personalen måste tyvärr sägas upp, verksamheten avslutas och boksluten avrundas”, säger partiledaren Sören Wibe till DN, som pekar på att en partistämma ska hållas i oktober.

Wibe vill trots det katastrofala valnederlaget fortsätta oförtövat: ”Jag har varit med om både segrar och nederlag, Jag är inte förkrossad”.

Danska Junirörelsen upplöses troligen

Junibevaegelsen, den danska motsvarigheten till Junilistan, har också lidit ett stort valnederlag. Efter 17 år i EU-parlamentet åker de ut. De fick bara 2,3 procent av rösterna, vilket är en stark tillbakagång från de 9 procent som partiet inhöstade för fem år sedan.

Fast det finns också ett parti med Nej till EU på agendan, kallat Folkebevaegelsen mod EU. Det var ur detta parti som en utbrytargrupp bildade Junibevaegelsen efter omröstningen av Maastrichtfördraget 1992. De tyckte att Folkebevaegelsens politiska plattform var för snäv. De tre EU-parlamentarikerna som representerade Folkebevaegelsen i EU-parlamentet skiftade till den nya rörelsen, medan en medlem av den gamla rörelsen stannade i parlamentet.

Fram till i fjol var den folklige och folkkäre Jens Peter Bonde synonym med Junibevaegelsen. Han blev väldigt aktiv i EU-parlamentet där han samarbetade intensivt med EU-kritiska krafter. 2008 efterträddes han av prästen Hanne Dahl och hon blev toppkandidat till årets EU-val men hade enligt Politiken inte samma folkliga genomslagskraft som sin föregångare, och partiet fick inte ett enda mandat i parlamentet.

Partiets styrelse ska ta ställning den 20 juli om det är meningsfullt att fortsätta rörelsen. Men Dahl säger: ”I mina ögon finns det inte plats för Junibevaegelsen. Det är dessvärre en tid som nu går till ända”. Partistämman kommer senare att säga sin mening.

Däremot fick Folkebevaegelsen mod EU behålla sitt enda mandat i EU-parlamentet. Den skicklige partiledaren Sören Söndergaard klarade sig in igen. Medan Bonde är väldigt pessimistisk till båda rörelsernas framtid (de var i valallians i detta val), vill Söndergaard ingalunda ge upp. Men han ser ett problem i andra partier strävar efter att ”inkorporera EU-skepsis, de har tagit något av vår retorik”.

Fast denne Sören behöver inte hänga läpp: 2004 hade Folkebevaegelsen 5,2 procent, nu fick de 7,2, vilket väl inte står att läsa i svenska tidningar … ”Vi är glada för framgången som stärker oss inför folkomröstningen om euron”, säger Söndergaard.

Socialdemokratisk politiker vill att Riksdagen väljer EU-parlamentariker

Håkan Juholt, Kalmar läns socialdemokratiska riksdagsledamot och tidigare ordförande i försvarsberedningen, är bekymrad över valutgången. Han är inte tröstad av det högre valdeltagandet i Sverige utan tittar på den generellt nedåtgående tendensen i Europa.

I snitt ligger valdeltagandet på 43 procent och det har sjunkit för varje val ända sedan de började 1979. Sverige ligger nu något högre än genomsnittet med sina 44 procent men ligger först på elfte plats i ligan, om man räknar med Belgien där det är röstplikt. Men lägre än Sverige ligger stora länder som Tyskland och Frankrike och hela Östeuropa med Slovakien som jumbo på drygt 19 procent.

Juholt irriteras också av att först Junilistan, sedan Piratpartiet lyckats ta sig in i EU-församlingen. Det är ett bevis på hur lättvindigt svenska folket tar på valet, klagar han till Östran. Han menar att det rör sig om partier som aldrig skulle ha en chans att ta sig in i riksdagen: ”Junilistan är ett rent missnöjesparti och Piratpartiet tycker att det är okej att stjäla det någon annan äger”.

Därför ser Juholt en lösning i att inte ha något EU-val alls: ”Ett alternativ är att låta varje parlament utse dem som ska representera sitt land i Europaparlamentet. På så sätt blir det 100 procent demokratiskt förankrat i stället för de kanske 15-20 procent som valdeltagandet ligger på i vissa länder nu.”

Juholt vill alltså att de etablerade partierna ska få vara i fred. Otroligt hur olika ordet demokrati kan användas …

Socialistblocket led stort nederlag i EU-parlamentet

Ajöss med Jan Anderssons och andras planer att revidera utstationeringsdirektivet och sminka rödfärg i efterhand på Lissabonfördraget. För nu har de Europas borgerliga partier generellt gjort ett bra val. De fick 267 av de 736 platserna, medan socialdemokraterna får nöja sig med 159. Särskilt dåligt klarade sig franska socialistpartiet med sina 16 procent (de Gröna fick nästan lika mycket), och Labour gjorde sitt sämsta val sedan 1910.

Förklaringen anses vara att socialistoppositionen inte förmådde utnyttja den ekonomiska krisen med något trovärdigt alternativ, vilket vi ju sett i Sverige.

Irländska EU-kritiker vann viktigt mandat

Det sittande liberala partiet Fianna Fail som regerar tillsammans med De Gröna gick bakåt i både lokalval och EU-val. Men de håller sig kvar i taburetterna. Intressantast är att Fianna Fail förlorade EU-mandat partiet i Dublin till Joe Higgins från Socialistpartiet (inte Labour), ett av de få partier som öppet har drivit kampanj mot Lissabonfördraget och uppmanar irländarna att fortsätta rösta nej.

Fler söker EU-kunskap på biblioteket

Inför Sveriges ordförandeskap i EU från den 1 juli ökar intresset för att låna böcker om EU, enligt Sveriges Radio. I Malmö stadsbibliotek har Europeiska kommissionens lokalorgan Europa direkt slagit sig ner och ska propagera flitigt med bland annat seminarier och debatter under ordförandeskapet. Ett särskilt fokus sätts på ungdomar.

Det är viktigt då att även EU-kritisk litteratur ingår i sortimentet. Så kolla i ditt lokala bibliotek, särskilt om det lierat sig med EU-kommissionen som Malmö stadsbibliotek, att exempelvis de böcker Junilistan och Nils Lundgren skrivit finns på hyllorna – låtsas vilja låna dem till exempel och bli ytterligt förvånad om de inte finns...

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post41

Folkes EU-brev 38

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Sat, June 06, 2009 16:07:44

Folkes EU-brev 38

090606

EU-valet

Sannolikt att Junilistan får mandat i EU-parlamentet

Under den sista veckans mätning har Junilistan tagit ett skutt framåt, enligt en undersökning av TV4/Novus Opinion. Vi ligger nu plötsligt på 3,8 procent, alltså bara 0,2 från spärren för att komma in i EU-parlamentet. Om – som en statsvetare tidigare sagt i mitt EU-brev – man ligger ”nära strecket” kan det ge en lyfteffekt på väljarna. Stämmer den regeln kommer vi in i EU-parlamentet.

Roligt är också att Socialdemokraterna går back – med nästan 4 procent! Kan en del av det vara röster som vi vunnit tillbaka? Även Moderaterna backar, med 1,2 procent. Andra som minskar något är V, MP och SD.

Piraterna fortsätter att trollbinda väljare, de har nu 8,5 procent. FP får som vanligt draghjälp av ”Tant EU” med sina drygt 11 procent.

Förtidsröstandet ökar starkt

Man får i fortsättningen hålla ögonen på att allt fler förtidsröstar när man för valkampanj. Medan totala antalet poströster (som det hette då) låg på 217 000 vid Europavalet 2004, ligger den vid motsvarande tidpunkt i år på 357 000.

Kampanjmässigt innebär det att många väljare är förlorade vid en långt tidigare tidpunkt än valdagen (få lär väl utnyttja möjligheten att ångra sin röst). De ställen man tänkt lägga sitt valmaterial på, till exempel biblioteken, blev dessutom i år vallokaler nästan tre veckor före valdagen. Och är personalen ogin får man inte lägga något material där. Fast praxis varierar har jag märkt.

Om förtidsröstandet ger högre valdeltagande är ovisst. Henric Oscarsson, statsvetardocent i Göteborg, tror inte att det leder till någon drastisk ökning. Totalt tippar han att valdeltagandet kommer att stanna på 40 procent, alltså ungefär på samma nivå som de 38 procenten 2004.

Var fjärde vet inte när valet hålls!

Enligt en mätning som Synovate gjort för DN och tidskriften Fokus sista veckan före valet, är det fortsatt 25 procent av de intervjuade som inte vet i vilken månad som valet äger rum. Värst ligger det till bland unga väljare 18 till 29 år: drygt en av tre väljare kan inte ange när det är EU-val.

Kännedomen är föga överraskande lägst bland ungdomar med enbart grundskoleutbildning, medan de med högre utbildning än gymnasienivå nästan alla kände till valmånaden.

Vad kan detta bero på? Dels väcker ju EU-valen inte samma intresse som de nationella, dels har mediekonsumtionen ändrats. Ungdomen läser mest gratistidningar och dessa är numera i trångmål under krisen. Återstår internet, vilket är ett medium som används högst olika beroende på utbildningsnivå, kön, ålder och intresseinriktning.

Letterna besvikna på EU

Den enorma ekonomiska kris Lettland genomgår nu kommer klart att märkas på EU-valet där, som hålls idag parallellt med kommunval. Medlemskapet i EU ses med helt andra ögon idag, bara var femte lett tycker bra om EU nu, enligt Sveriges Radio.

Irland gick till valbåsen i går både för att rösta i lokalval, fyllnadsval i Dublin och EU-valet. Resultaten är inte klara ännu. Det är ju ett intressant val med tanke på att irländarna ska tubbas att rösta för Lissabontraktaten i höst.

I Polen lär enligt Warszaw Business News endast 20 procent av de röstberättigade delta i valet på söndag, medan man tidigare trodde på upp till 60 procent.

Ungefär åtta av Nederländernas 25 platser i EU-parlamentet kommer troligen att besättas av EU-kritiska ledamöter. Hårdast kritiker är det extremhöga Frihetspartiet (PVV) som muslimhataren Geert Wilders är ledare för. I det redan avklarade EU-valet fick PVV nästan 17 procent av rösterna och belägger då fyra platser i Europaparlamentet. Orsaker till partiets framgång är den ekonomiska krisen, rädslan för invandrare, särskilt från muslimska länder (det finns 800 000 muslimer i Nederländerna) och Turkiet-i-EU-spöket.

Här en översikt av röstdagarna:

4 juni röstade Storbritannien och Nederländerna.

5 juni röstar Tjeckien och Irland

6 juni röstar Tjeckien (andra dagen), Cypern, Italien, Lettland, Malta och Slovakien

7 juni röstar Österrike, Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Litauen, Luxemburg, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Spanien och Sverige.

Köp EU-röster!

Konstgjord andning för att få folk att rösta i EU-valet förekommer lite varstans i Europa. Ett av talrika metoder är att Tallinns borgmästare skickar hurtiga sms till sina väljare för att få dem att rösta.

I Danmark tar man rentav exempel av den italienska maffians handel med röstköp till EU-val. Socialdemokraterna och Socialistisk Folkeparti har lovat att betala ut ekonomisk ersättning till mittenpartiet Radikale för att få överta deras röster efter valet, skriver Politiken.dk. Kristendemokraterne har efter förra EU-valet bjudit Radikale-medlemmar på långvariga praktikantvistelser och studieresor till Strasbourg som tack för tusentals röster, vilka annars varit oanvändbara.

Valforskaren Kasper Möller Hansen är bekymrad: ”Min röst är såld i förväg utan att jag vet det”. Och han undrar var gränsen går för denna handel.

Euron

Skärmytsling FP-JL om euron

I Sydsvenskan 28 maj ifrågasatte jag folkpartisten Olle Schmidts tal om att genomföra euro som ”parallell valuta” i Skåne. Jag pekade på hur den skånska turistnäringen - enligt egen uppgift - skulle gynnas av den för utländska turister gynnsamma kronkursen.

Inte oväntat gick han i går till motattack och menar att jag ”förringar” den analys av SNS som gjorts i år och som visar att vi skulle ha vunnit ekonomiskt på att ha infört euron. BNP skulle ha ökat med 200 miljarder kronor!

Lennart Berg, nationalekonom i Uppsala och JL-sympatisör, bemöter dock Olle Schmidt i en ny replik. Han har med ledning av SNS siffror kommit till ett helt annat resultat än Schmidt. Sveriges BNP skulle visserligen ha ökat men endast med blygsamma 3 promille.

Berg tillfogar att Sverige med sin kronvaluta haft en tillväxt mellan 2000 och 2006 som överstigit eurozonens genomsnitt med en procent årligen.

Lissabonfördraget

EU-länder oroas av irländska specialvillkor

Den irländska regeringen jobbar hårt för att göra Lissabonfördraget smakligt för sin befolkning. Främst rör det sig om egen beskattningsrätt, landets neutralitet och familje- och etikfrågor som ligger många irländare varmt om hjärtat.

Men andra EU-länder är bekymrade – de vill vara säkra på att irländska betingelser bara gäller för Irland och ingen annanstans. Vad gäller Sverige har vi aldrig ställt några villkor utan riksdagens har svalt Lissabontraktaten med hull och hår. De irländska undantagsförslagen visar ju att vi inte slagit vakt om vår nationella beskattningsrätt och neutralitet, som just nu naggas i kanten av Nato-lekstugan i Norrbotten.

Vi har aldrig förhandlat om några undantag. Sverige är ju den snällaste eleven i EU-klassen.

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post40

Folkes EU-brev 37

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Fri, June 05, 2009 15:18:31

Folkes EU-brev 37

090605

Integritetsfrågan

EU vill stoppa gratis telefonsamtal

Gratistelefoni à la Skype i framtiden bli ett minne om EU får härja fritt. Det omdebatterade förslaget om en Telekomlag är fortsatt ett hot mot medborgar- och konsumentintresset.

Den nya lagen kommer att ge teleföretagen möjlighet att spärra enstaka nätsidor och dito tjänster och låta andra företag få exklusiv tillgång. Nättjänsten Skype, där man kan ringa gratis eller till ett obetydligt pris via internet kan drabbas av den nya lagen, uppger norska radion NRK.

Nyligen började en del teleföretag i Tyskland och Frankrike (T-mobile och Vodafone) blockera kundernas tillgång till Skype på mobiltelefonen, eftersom Skype gjort det möjligt att ringa gratis eller mycket billigt via iPhone. Därigenom förlorar telebolagen intäkter från kunderna.

Danska konsumentrådet har reagerat skarpt mot detta ingrepp i konsumenternas rättigheter. Mette Boye som är avdelningschef där säger att ”med de nya reglerna kan de stora telebolagen bestämma att den teknologi som Skype använder inte ska vara tillgänglig för kunder i Europa”. Hon menar att EU-parlamentet ska ställa upp för konsumenternas rättigheter och säkra verklig konkurrens på telemarknaden.

Om inte EU:s ministerråd röstar mot de nya reglerna kan de träda i kraft senare i sommar.

EU:s femårsplan om övervakning attackeras

Ett nytt nätverk har bildats för att opponera mot EU:s nya femårsplan kallad Stockholmsprogrammet (se mitt brev 36). Det heter ”Kortsluta Stockholmsprogrammet”, vars initiativtagare framhåller att EU- kommissionen genom sin ”Future Group” - med Tyskland, Frankrike och Italien som drivande kraft - vill genomföra drastiska åtgärder vad gäller övervakningen av EU: s yttre gränser gentemot EU:s inre fiender.

”Sociala problem i och utanför EU ska ´lösas´ med tekniska övervakningsåtgärder och mera polis”, säger Mattias Monroy från den tyska solidaritetsrörelsen Gipfelsoli.

Nätverket planerar aktioner när EU:s justitieministrar träffas den 15 till17 juli och diskuterar den nya femårsplanen. Man kan läsa mer om initiativet i www.stockholm.noblogs.org

EU-valet

Ris men mest ros till Sören Wibe i SVT:s Slutdebatt

Junilistans Sören Wibe var en av dem som fick mest beröm i SVT:s Slutdebatt i går kväll.

Enligt Svenska Dagbladets ledarsida var han ”sansad och pedagogisk och utnyttjade väl sin långvariga trovärdighet som EU-skeptiker. Här återvann nog Junilistan några – men inte tillräckligt – av de röster som förlorats”.

Norrköpings Tidningar tycker att Marita Ulvskog (S) inte hade någon vidare kväll, medan ”Sören Wibe från Junilistan framstod faktiskt som en bättre talesperson för en lagom EU-fientlig socialdemokratisk hållning!”

I Helsingborgs Dagblad erkänner Sven-Åke Olofsson, som inte är någon större vän av Junilistan, att Wibe ”fick möjligheten att lyfta in Junilistan på arenan och tog den skickligt”.

Widar Andersson i Folkbladet menar: ”Sören Wibe från Junilistan var mera avspänd i tv i går kväll än vad han var i radioutfrågningen häromdagen/P1 i onsdags morgon/. Loppet är väl kört för Junilistan; Wibe har inget att förlora. Han har ett resonerande tilltal och en behaglig attityd i sina bästa stunder.”

Ännu mera positiv är Göran Greider i Dala-Demokraten: ”Den kandidat som kanske ofta ändå gjorde det starkaste intrycket var på många sätt Junilistans Sören Wibe. I mätningarna ligger Junilistan dåligt till, men Wibes insats igår kan ha gett partiet en viss skjuts”.

Henrik Brors i Dagens Nyheter är däremot syrlig mot Wibe, som ofta sägs vara ”ensam om att säga nej/till EU/ och sjunga nationalismens lov”. Dessutom framstod Wibe ”ofta mer som den skogsprofessor han är i det civila än som durkdriven politiker”. Och, förfasar sig Brors: ”Han satt tillsammans med den rödgröna alliansens kandidater, men gav ändå handräckning åt de borgerliga när han anklagade sin tidigare partikamrat, Marita Ulvskog, för att föra väljarna bakom ljuset i diskussionen om utländska arbetares villkor”.

Brors låter som om Wibe skulle ha lovat sina gamla partikamrater om att vara överens i frågan om hur utstationeringsdirektivet fortsatt ska hanteras eller icke hanteras i EU-parlamentet. Men Wibe har väl tillåtelse att göra sin egen bedömning, särskilt som han - till skillnad från Ulvskog - kan peka på fem års erfarenhet som EU-parlamentariker?

Expressen är en annan kritiker. En läsarenkät får rubriken att Junilistan får bottenbetyg. Fast det stämmer inte, i vart fall när jag tittade på betygsättningen. Visserligen fick Wibe 52 procent på botten av skalan, men ännu värre bottennoteringar har både Eva-Britt Svensson och Marita Ulvskog med 54 respektive 55 procent. Fast vem påstår att Expressen är trovärdig, här säger tidningen dessutom emot sig själv.

Expressens kommentator PM Nilsson är också kritisk mot Wibe och konstaterar att ”kvällens vinnare blev Marita Ulvskog och förloraren Sören Wibe”. Han förklarar: ”Sören Wibe kom inte fram på något bra sätt och var inte lätt att förstå alla gånger”.

DR:s tv-debatt bättre organiserad än SVT:s

Är det Sören Wibes fel att han måhända inte ”kom fram på något bra sätt”? I grunden är Junilistans budskap ganska komplext, särskilt om man tar upp det viktiga Lissabonfördraget som Wibe nämnde men som konsekvent undviks i valdebatten av det blåröda blocket.

I den stressiga atmosfär, som råder i Karin Hybinettes röriga programkoncept där endast enkla, snabba budskap når fram, är det svårt att fördjupa några resonemang överhuvudtaget. Ändå blev många tittare förvirrade. I dansk tv, som jag får in hemma, hade varje EU-kandidat fem minuter på sig att utan avbrott redogöra för sina hjärtefrågor varpå de grillas av de andra kandidaterna. Dessutom offrar dansk tv mycket mer programtid på dem.

Så borde även SVT ha gjort i stället för att arrangera ”Hela havet stormar” som inte gör väljarna mycket klokare.

Statsvetarprofessor tippar: debatten kan ge mandat åt Junilistan

Ulf Bjereld, statsvetarprofessor i Göteborg, har också betygsatt kandidaternas insats i Slutdebatten i sin blogg. Bäst betyg får Marita Ulvskog. Om Sören Wibes insats anser han: ”Bättre och bättre ju senare kvällen blev. Jag utesluter inte att Junilistan får över fyra procent och behåller ett mandat”. Sören Wibe får högre betyg än Lena Ek och Ella Bohlin och lika högt som de övriga fyra.

Junilistan går bakåt – och framåt

I de senaste mätningarna går Piratpartiet fortfarande framåt med 8,2 i Sifos mätning och 6,1 i Synovates. I Sifos mätning går faktiskt S bakåt liksom V och M medan MP, C, FP och KD rör sig framåt. JL backar med 0,2 procent och ligger på 1,7.

I Synovates mätning är det samma mönster med undantag av just JL som ökar med 1,4 procent och ligger på 2,9, alltså bara 1,1 procent från fyraprocentsspärren.

Svensk-dansk kritik mot M och S i Aftonbladet

Moderater och Socialdemokrater är oftast helt eniga i EU, skriver i Aftonbladet i en gemensam artikel Hanne Dahl, EU-parlamentariker för danska Junibevaegelsen, och Sören Wibe, partiledare och EU-kandidat för Junilistan. Men frågan finns inte med i valrörelsen, vare sig i Sverige eller Danmark. Liksom Agenda ordnar EU-debatter där M och S ställs mot varandra, gör man samma sak i Danmark som om de vore de självklara huvudkombattanterna.

Spelet döljer att de borgerliga och socialdemokraterna är helt eniga om huvuddragen i EU-politiken. I Sverige stod man på samma sida i folkomröstningarna om medlemskapet 1994 och om euron 2003. I riksdagen har man i full enighet röstat för alla de fördrag som fört makten till EU och dess domstol. Som grädde på moset röstar socialdemokraterna och de borgerliga lika i nio fall av tio i EU-parlamentet, skriver Wibe och Dahl.

Vad gäller utstationeringsdirektivet skrev de borgerliga och socialdemokraterna under de avtal som förde makten över arbetsrätten till EU, och ingen av blocken gjorde någon ansträngning att ta tillbaka den makten i samband med Lissabonfördragets ratificering. Så vad är det egentligen man slåss om, frågar sig Dahl och Wibe. Se vidare www.aftonbladet.se/debatt/article 5299847.ab

Kristdemokraternas EU-parlamentariker kritiserar medierna

Anders Wijkman (KD), avgående EU-parlamentariker, skriver i Sydsvenskan att ”den usla rapporteringen kring EU-frågor utgör på sikt ett demokratiproblem” och att ”jämfört exempelvis med Danmark är den svenska EU-debatten inte värd namnet”. Den politiska debatten i Sverige domineras av ”snäva inrikespolitiska perspektiv”, och i partiledardebatten i SVT:s Agenda för en dryg vecka sedan ”fick världen utanför Sverige inte mycket uppmärksamhet”.

Rapporteringen från Bryssel får underbetyg. Det mesta av vad Wijkman ”uträttat under snart tio år förbigås med tystnad i medierna” och han konstaterar att ”situationen är densamma för övriga svenska ledamöter”. Det ger till resultat att ”medborgarna inte har en ärlig chans att värdera ledamöternas insatser”. Så sant.

Euron

Euron är problemet – inte lösningen, säger Wibe och Lundgen

Som jag skrivit i ett mellanmejl kan man i Newsmill hitta en flödande källa vad gäller argument mot att införa euro i Sverige som FP och KD vill. I SVT:s stökiga Slutdebatt gavs det inte tid till denna viktiga valfråga.

Sören Wibe och Nils Lundgren skriver i nättidningen, att vi saknar en debatt där fristående ekonomer, kritiska ledarskribenter och granskande journalister ifrågasätter argumenten för ett införande. De själva bestrider att euron, som euroförespråkarna säger, skyddar medlemsländerna mot valutakriser. Vad som i själva verket hänt i eurozonen är att Grekland, Italien, Spanien, Portugal och Irland (alla problemekonomier som kan sammanfattas i förkortningen GISPI) har kunnat vansköta sin ekonomiska politik utan att drabbas av någon valutakris i förtröstan på eurons ”paraply”.

Hade de haft egen valuta hade de fått kraftfulla signaler från finansmarknaden genom just valutakris, varför de hade tvingats ändra sin politik. Nu har dessa länder kunnat underminera sina ekonomier år efter år med resultat att de står där med katastrofala statsfinanser, gigantiska bytesbalansunderskott och förstörd internationell konkurrenskraft.

Med en gemensam valuta finns det bara en styrränta, och den Europeiska centralbanken (ECB) har varit tvungen att hålla den tillräckligt låg för att inte förvärra arbetslösheten i Tyskland. Därmed fick GISPI-länderna realräntesänkningar på flera procentenheter i starten, vilket ledde till en svår överhettning med löneökningar som följd. Detta i sin tur har fört till att förstöra deras internationella konkurrenskraft.

I Östeuropa ligger de baltiska länderna som bekant illa till, vilket indirekt är eurons fel. Polen däremot som låtit sin valuta złotyn flyta fritt mot euron är en av de bäst ställda länderna i EU tack vare detta. Polen har tillväxt medan dess grannländers BNP faller dramatiskt.

EMU innebär alltså att penningpolitiken inte har kunnat utformas efter varje medlemslands behov och det har bidragit starkt till krisen.

Se hela artikeln i http://newsmill.se/7697

Junilistan i media

Metro skippade JL i enkät

Metro Teknik tog inte med Junilistan i en utfrågning inför EU-valet om it, energifrågor och annat men däremot Piratpartiet. Redaktör Mary Örnborg mejlar mig att man ”gjorde en selektering bland partierna av utrymmesskäl i tidningen”.

Hélène Goudin förebild i fråga om redovisning

Av elva EU-parlamentariker vägrar sju att berätta om hur mycket de får ut i lön och förmåner till Aftonbladet. Bland de fyra som lämnat in uppgifter ligger Junilistans Hélène Goudin bäst till enligt Aftonbladets bedömning. Andra som ställer upp och redovisar sina inkomster till tidningen är Olle Schmidt (FP), Carl Schlyter (MP) och Eva-Britt Svensson (V).

Däremot vägrar parlamentariker från C, M och S att detaljredovisa sina ersättningar. De är inte skyldiga att lämna dessa uppgifter, men hade den svenska offentlighetsprincipen gällt skulle de ha varit tvungna till det, resonerar Aftonbladet.

Hélène Goudin i lokalradioduell

I dag möts Junilistans Hélène Goudin och Ylva Sarri, kristdemokrat, i Radio Norrbotten för en duell inför EU-valet. Frågor som tas upp är om EU ska bestämma över rätten till abort och om jakt och fiske inte kan avgöras på lokal nivå.

Roland Thord kritiserar EU:s fiskepolitik

Roland Thord som kandiderar för Junilistan i EU-valet ställer idag upp i Radio Kristianstad med kritik av EU:s fiskepolitik. Han menar att dess kvoter varit helt felaktiga - ibland för hårda och ibland för generösa.

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post39

Folkes EU-brev 36

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Wed, June 03, 2009 15:47:16

Folkes EU-brev 36

090603

Bara tre dagar kvar till valdagen så nu kommer mitt brev lite oftare:

EU-valet

Torys ledare vill ha folkomröstning om Lissabonfördraget samtidigt som Irlands

De brittiska Konservativas EU-kritiske ledare David Cameron har lagt fram ett förslag i parlamentet om att det ska hållas folkomröstning om Lissabontraktaten samma dag som Irland har sin andra folkomröstning.

Dock är det osannolikt att han får majoritet för förslaget, eftersom det förutsätter att många Labourledamöter röstar för det. Men Camerons utspel ska mest som ett lockbete för britterna att rösta för Tories och att sätta press på Gordon Brown i EU-valet, som i Storbritannien äger rum i morgon.

Cameron säger också till tidningen Daily Telegraph, att han - om han kommer till makten - vill han omförhandla EU:s budget och försöka få mer makt tillbaka till Westminster från Bryssel. Han menar att EU ska handla om handel och samarbete snarare än ”denna ändlösa process att bygga en överstat”.

UK ratificerade Lissabonfördraget i juni 2008, men det kan inte träda i kraft förrän alla 27 EU-medlemsländer ratificerat det.

Junilistan ”räddas” i brittisk-irländsk forskarprognos

Junilistan åker inte ut ur EU-parlamentet som allmänt förutspås utan behåller ett mandat, gissar en internationell forskargrupp knuten till Trinity College i Dublin och London School of Economics. Enligt deras prognos, som ofta avviker från svenska opinionspejlingar, gör S ett bra val och kommer att få två platser till - på bekostnad av Junilistan.

Den vänstra flygeln av Socialdemokraterna kommer nämligen att gå tillbaka till sitt parti som nu sitter i opposition. Av allianspartierna skulle däremot Folkpartiet som enda parti förlora ett mandat!

Enligt forskarnas kalkyl skulle Socialdemokraterna få 31 procent av rösterna, Moderaterna 21, Junilistan (som fortsatt tredje parti) 7,1, Piratpartiet 7, Miljöpartiet 6,2, Folkpartiet 5,8, Vänsterpartiet 5,4, Centern 5,1 och Kristdemokraterna 4,5.

Mandatmässigt skulle utfallet bli: S 7 mandat, M 4, JL 1, PP 1, MP 1,V 1, C 1, och KD 1.

Forskarnas prognoser för hela EU finns på www.predict09.eu.

”Bort med partiledarna från affischerna”

Den maningen gör Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet i Sydsvenskan. Hon pekar på att man ser bilder på Jan Björklund (FP) och Mona Sahlin (S) även om ingen av dem kandiderar till EU-valet.

Och hon tar upp att några veckor före valet hade SVT:s Agenda en partiledardebatt, där endast de sju riksdagspartierna var representerade. Inte ens Junilistan som vid det förra EU-valet blev det tredje största partiet var representerat. En vecka före valet är enda gästen i Ekots lördagsintervju Mona Sahlin.

Dahlerup frågar sig om EU-parlamentsvalet enbart är en kuliss för svensk inrikespolitik, vilket vore problematiskt ur ett demokratiperspektiv. Hon menar att EU-frågorna har hållits undan riksdagsvalrörelserna. Samtidigt baseras en mycket stor andel av svensk lagstiftning på EU-beslut. Dessutom undviks frågor som Lissabonfördraget och maktdelningen mellan EU:s institutioner och medlemsstaterna.

Dahlerup frågar också, om de enskilda EU-parlamentarikerna röstar som sina svenska partier, när de väl sitter på bänkarna i Bryssel och Strasbourg. I den danska valrörelsen har det blivit en het fråga när en tidning kunde visa, att danska EU-parlamentariker röstar med sina partigrupper i EU-parlamentet, även om det strider mot partiets ståndpunkt hemma i samma fråga.

Professor Dahlerup tror att mönstret gäller även svenska EU-parlamentariker. Det gör att väljarna luras.

Nästan varannan dansk vet inte hur de ska rösta i EU-valet

Bara en vecka före valet av de 13 danska EU-parlamentarikerna vet inte hela 45 procent av de danska väljarna vem de ska ge sin röst till.

Förklaringen ligger enligt professorn i europeisk rätt och integration Marlene Wind i att ”EU-parlamentet är ute ur mediernas sökarljus under de knappt fem år som går mellan valen”. En professor i politisk sociologi pekar på att befolkningens osäkerhet paradoxalt nog inte blivit mindre, trots att EU-parlamentet blivit allt viktigare för vår vardag.

Flera länder tjuvstartar med resultaten av EU-valet

Inte alla EU-länder röstar så sent som den 7 juni vilket vi gör. Därför kan vi få valresultat från vissa länder tidigare, vilket egentligen inte är meningen ur officiell EU-synpunkt.

Nederländerna kommer troligen först, sedan deras vallokaler stängs den 4 juni kl 2100. Den intressanta omröstningen i Storbritannien kommer att delges av medierna efter några minuter efter att de brittiska lokalerna stänger den 4 juni kl 2300 vår tid.

För britterna är valet extra spännande ur inrikespolitisk synpunkt, därför att de vill se hur mycket regeringspartiet Labour går tillbaka. Det kan inträffa att Labour hamnar på fjärde plats efter Conservatives, Liberal Democrats och UK Independence Party (!), det parti som står närmast Junilistan.

Andra länder som börjar rösta före Sverige är Irland, Tjeckien, Cypern, Lettland och Italien.

Ljuva livet i Bryssel

Italienska EU-parlamentariker tjänar fortsatt mer än andra

Alla EU-parlamentariker kommer under den nya mandatperioden som tidigare sagts få en bruttolön på 7 000 euro i månaden, vilket ungefär motsvarar vad tyska parlamentariker erhåller. Men hade de italienska ledamöterna anpassat sig till det skulle de ha förlorat, varför de undantas och får behålla sina högre löner trots sin i särklass lägsta närvaro under sessionerna. Som det nu är tjänar de 15 gånger mer än sina bulgariska kollegor, skriver EU Observer.

I framtiden får ledamöterna inte en klumpsumma för personliga utgifter, utan verifikationer måste visas. Slut med billigflyg och behålla resten alltså.

Oskicket att anställda familjemedlemmar stävjas, men de familjemedlemmar som anställts får tills vidare stanna kvar. Detta följde på en revisionsrapport – som parlamentarikerna röstade för att hemlighålla – som visade att vissa ledamöter missbrukar sina förmåner genom att låta pengarna gå till fiktiva eller familjeägda företag.

Kritiker anser att det fortsatt inte finns tillräckligt med inblick i hur ledamöterna använder bidragen till att sköta sina kontor, där de får maximalt 17 540 euro i månaden. Kritikerna fick vatten på sin kvarn av att parlamentet i april röstade igenom en bestämmelse, att ledamöternas personliga handlingar och räkenskaper inte skulle vara offentliga utåt.

Från svensk sida säger Junilistans partiledare Sören Wibe, att han kommer att avstå från all EU-lön som överstiger en svensk riksdagslön. Han kommer att redovisa alla inkomster och återbetalningar öppet på internet om han blir invald i EU-parlamentet. Han uppmanar andra kandidater att göra detsamma.

Jan Andersson, mångårig EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, kommenterar i Kvällsposten/GP/Expressen utspelet med att Sören Wibe, som satt i EU-parlamentet för samma parti 1998, då vägrade följa en uppmaning inom partigruppen att betala tillbaka överskottet av sin reseersättning till EU-parlamentet.

Wibe replikerar med att han inte behöll ersättningen utan använde överskottet till olika EU-kritiska projekt. För detta saknar han dock redovisning, men han pekar på att redovisningsskyldigheten ju inte blir aktuell förrän under den mandatperiod som nu kommer.

Euron

Omöjligt förutse vad övergång till euro betyder

Det skriver Björn von der Esch, andranamn på Junilistans lista till EU-parlamentet, i Östgöta Correspondenten. Att argumentera för övergång till euro utan att ens antyda till vilken kurs det bör ske – som Folkpartiet och Kristdemokraterna gör – är att godkänna ett husköp utan att ha en aning om vad huset kostar, skriver von der Esch.

Övergång till euro sker på så sätt, att 24 månader före en övergång fastställs den kurs som ska gälla till övergången. Men vilken kurs är den rätta i dagens finansiella turbulens? Jo, den ligger någonstans mellan 8 och 12 kronor. En lyckad övergång står och faller med vilken kurs eurozonen och Sverige kommer överens om och den ingångna kursen får inte ändras, framhåller von der Esch, själv ekonom.

Min kommentar: Folkpartiet gör det väldigt lätt för sig när de pläderar för euron. Fast de ser det ju mest som en politisk fråga och går inte särskilt djupt in på de ekonomiska konsekvenserna. Det är ren och skär populism det handlar om.

Frankrike vill lätta på eurozonens regler

Frankrikes ekonomiminister Christine Lagarde vill att EU mildrar sin inställning till länder med budgetunderskott för att möta den ekonomiska krisen, skriver EU Observer.

Lagarde pekar på att åtskilliga länder nu har budgetunderskott som följd av ekonomiska stimulanspaket. EU-kommissionen spår att hela 13 av de 16 euroländerna kommer att överskrida tröskeln på tre procent.

Därför har kommissionen börjat mana medlemsländerna att återgå till stramare finanser, Frankrike inbegripet. EU:s kommissarie Joaquin Almunia, som är en riktig hök i den här frågan, fruktar att det skadar den gemensamma valutan om eurokriterierna lättas.

Integritetsfrågor och Piratpartiet

Massiv EU-plan i Stasi-anda skapas i år

Vart femte år antar EU en femårsplan som påverkar européernas medborgerliga friheter vad gäller polisövervakning, immigration, brottslighet, databaser och dataskydd, skriver Tony Bunyan i www.guardian.co.uk.

Tampere-programmet (2000-2004) och Haag-programmet (2005-2009) innefattar sådant som biometriska pass och id-kort. Ett nytt program följer i Stockholm i december. Vanligen lanseras sådana planer långt innan allmänheten har möjlighet att ta ställning till dem, skriver Bunyan. Tampere-programmet utformades och förhandlades mellan tjänstepersoner i EU-rådet och EU-kommissionen i slutna rum, utan att vare sig EU-parlamentet eller nationella parlament rådfrågades.

Nu har sekretessen lättat. Rådet har satt upp en ”framtidsgrupp”. Den ska ge förslag till samordning av utbildning, utrustning, informationsteknologi inom polis, immigrationsmyndigheter och tullbevakning och harmonisering av insamlande, tillgång och överföring av data och underrättelserapporter.

Dessutom följer en ”digital tsunami”, varnar Bunyan. Den innefattar massinsamling av persondata gällande resor, banktjänster, lokalisering av mobilsamtal, hälsoregister, internetanvändning, brottsregister (ner till de mest obetydliga brott), fingeravtryck etc.

För det tredje föreligger ett förslag att fram till 2014 skapa ett ”Euro-atlantiskt samarbetsområde med USA gällande frihet, säkerhet och rättskipning”.

Den formella processen startar när EU-kommissionen antar förslagen i juni. EU-parlamentet rådfrågas när det sammanträder igen i september. Europeiska rådet behandlar därefter frågan bakom lykta dörrar.

Den som vill läsa hela artikeln av Tony Bunyan kan gå in på http://www.guardian.co.uk/commentisfree/libertycentral/2009/may/28/eu-view-surveillance-society.

Dags att skippa Datainspektionen?

Piratpartiet svårt att placera i EU-parlamentet

Piratpartiet har nu enligt Novus Opinion 6,7 procent av väljarkåren, och därmed är de större än både Centern och Kristdemokraterna.

Partiet har ingen självklar hemvist i Europaparlamentet men säger sig ha erbjudanden från flera grupper. Den liberala eller gröna gruppen ligger närmast till hands. Men bådadera är de mest positiva till att EU och parlamentet ska ges mer makt och har propagerat för att EU-länderna ska anta Lissabonfördraget. Kruxet är att Piratpartiet är emot Lissabonfördraget.

I DN:s partitest, påpekar kolumnisten Henrik Brors i DN, framstår Christian Engström som lika stor kärnkraftsvän som Folkpartiet, samtidigt som partiet vill vara med i samma grupp som Miljöpartiet i Europaparlamentet.

PP löser sådana dilemman genom att det säljer sin röst i de flesta frågor i utbyte mot att den grupp som accepterar PP tar sig tid att lyssna till dess hjärtefrågor, uppger TT. Piratpartiet låter då andra bestämma i 98 fall av 100, konstaterar Lena Melin i Aftonbladet. De tänker rösta som den partigrupp där de så småningom hamnar, utom i frågor som handlar om fildelning, upphovsrätt och integritet i cyberrymden, där de kommer att ha en egen uppfattning och driva den. I andra frågor lämnar de walk over.

Är PP välkomna i respektive svenska partiers grupper i Europaparlamentet? Hypotetisk fråga, svarar Gunnar Hökmark (M) i Aftonbladet. Det känns osannolikt, säger Åsa Westlund (S), som fordrar ställningstagande i jämlikhetsfrågor och löntagares villkor. De måste tala om vad de tycker i andra frågor också, kräver Lena Ek (C).

Mera välkomnande är MP, V och JL. Enligt Carl Schlyter ska man ställa upp på gröna värderingar eller bara acceptera dem. Eva-Britt Svensson (V) som tillhör samma grupp som Schlyter säger att PP kan driva sina frågor ”bäst i vår grupp”. Nils Lundgren (JL): ”De skulle platsa i vår grupp. Vi har inga krav förutom att de ska ta ställning för mänskliga rättigheter och mot främlingsfientlighet”.

”Vi kan inte ha en ickedemokratisk superstat i Europa”, säger listettan Christian Engström till TT Nyheter. Vad gäller Junilistan säger han att PP och JL ”i runda slängar” har en likartad grundsyn på EU men att Junilistan” inte uträttat ett skvatt”, de ”valde fel taktik” och att PP ”lärt sig av JL:s misstag”.

Allt uttalanden som Engström måste förklara närmare. Junilistan har verkligen rört om i grytan i EU-parlamentet vad gäller hemlighetsmakeriet kring röstförfarandet samt fusket och bedrägeriet i EU-organen, bland annat i form av EU-biståndet till Bulgariens jordbruk som bromsades.

Piratpartiet kan få martyrgloria

Nu tycks SVT göra samma misstag som vad gäller Junilistan i förra EU-valet genom att inte släppa in Piratpartiet i partidebatter. Detta fastän PP redan har högre väljarstöd i opinionsmätningarna än flera av de partier som får vara med i Sveriges Televisions slutdebatt.

Men, säger kolumnisten Henrik Brors syrligt i DN, Piratpartiet ska snarast vara tacksamt för utestängningen, eftersom det har en åsikt i bara några få frågor.

I en rundfrågning i tidningen PC för Alla tar alla partierna ställning mot att EU ska reglera taxor för mobil- och datatrafik . Men Christian Engström säger att Piratpartiet inte tar ställning i den frågan. Det är förunderligt att Piratpartiet inte har en åsikt om en fråga, som borde ligga inom dess IT-dominerade intressesfär.

Det visar bara hur begränsad PP:s politiska plattform är.

Junilistan i media

Sören Wibe i TV4:s morgonsoffa

I går intervjuades Sören Wibe i TV 4:s morgonsoffa. Han talade om vad Junilistan gjort i Europaparlamentet, vad JL vill med sin politik och vilka utmaningar Europa står inför. Junilistans webbplats har en länk till Nyhetsmorgon.

Det finns även en längre intervju inför valet med Wibe i www.europaportalen.se.

Sören Wibe ger alliansen rätt i fråga om utstationeringsdirektivet

Om kommissionen mot förmodan beslutar att ompröva sitt tidigare beslut och river upp utstationeringsdirektivet* kan hända att det blir sämre än vad det nu är, säger Sören Wibe i Sveriges Radios Ekot idag. Det kan försvaga ”den svenska modellen”.

Därmed ställer Wibe sig på alliansregeringens sida gentemot vänsterpartierna, som vill riva upp direktivet för att de anser att det är arbetarfientligt och ett hot mot den svenska kollektivavtalsmodellen. Det bästa vore dock att frånta EG-domstolen domsrätt i sådana här frågor, menar Wibe.

En något annan inställning tycks hans danska kollega Hanne Dahl i Junibevaegelsen ha. Hon har fått sin förelagt ett upprop av en rad medlemmar i EU-parlamentet att de vill godkänna en ny EU-kommission, förutsatt att de 27 kommissionsmedlemmarna lovar att de vill ändra det omtvistade direktivet, som gör det möjligt att dumpa lönerna för bland annat arbetare från Östeuropa i Tyskland. Dahl säger att hon ännu inte studerat skrivelsen men säger att hon ”har ingen politisk motvilja mot det”.

*Direktivet slår fast att om en arbetsgivare med säte i ett EU-land utstationerar arbetskraft till annat EU-land så ska det senare landets skydds- och minimilagstiftning för arbetstagare gälla också för den utstationerade personalen.

Nils Lundgren i morgonsoffa och blogg

Förre ledaren för Junilistan och avgående EU-parlamentarikern Nils Lundgren sitter i SVT:s morgonsoffa i morgon torsdag.

Dessutom har han sedan den 27 maj en egen blogg, se http://nilslundgrensblogg.blogspot.com/. Den handlar om synpunkter på EU-valet men naturligtvis med tillbakablickar på hans mandatperiod i EU-parlamentet. Plus lite annat.

Roland Thord synlig på nätet

Roland Thord, som finns på nionde plats i Juniistans lista för EU-parlamentet, blev intervjuad av Café Babel, ett Europaprojekt för ungdomar, på Europaforum i Hässleholm i maj. Titta på http://www.youtube.com/watch?v=fEOmqbaX2xs.

Dessutom finns Thord med i en TV24-sänd valdebatt om miljö och klimat som han medverkat i. Debatten arrangerades av Svenska Naturskyddsföreningen i förra veckan som ett led i deras 100-års jubileum. Se http://svtplay.se/v/1576042/24_direkt/eu-valet__vad_har_eu-parlamentarikerna_utrattat_?sb,k108207,1,f,-1.

Kristina Sjödin (JL) uppmanar stockholmarna att rösta

Junilistans åttonde kandidat på JL:s lista till EU-parlamentet Kristina Sjödin uppmanar att stockholmarna går och röstar den 7 juni. Deras vardag påverkas ju i högre grad av det som händer i Bryssel än det som händer i Stockholm, påpekar hon i SR Stockholm. Hon ser det som ett särskilt problem att extremhögern nu är på frammarsch.

Missa inte slutdebatt i SVT i morgon!

TV 2:s slutdebatt inför EU-valet går av stapeln kl 2100-2200 i morgon torsdag. Alla partier som nu sitter i EU-parlamentet är företrädda genom sina nya kandidater.

Karin Hübinette, känd från de kritiserade Agenda-programmen, leder denna debatt där Junilistan tillåts vara med.

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post38

Folkes EU-brev 35

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Sat, May 30, 2009 14:10:08

Folkes EU-brev 35

090530

EU-valet

Poströstandet ökar i årets EU-val

Hittills har förtidsröstandet varit nästan dubbelt så högt som under samma period inför EU-valet 2004. En viktig skillnad mot då är att det finns fler vallokaler. Det stimulerar förstås förtidsröstandet.

Det lär förekomma att röstlokalerna inte har Junilistans valsedlar. Kolla detta gärna på din ort. På Valmyndighetens webbplats finns löpande statistik i vilka lokaler förtidsröstandet är som mest frekvent - ett tips om du inte har tid att bege dig till samtliga.

Osakligt reportage om Malmömöte mellan Junilistan och Junibevaegelsen

I veckan ägde ett möte rum i Malmö mellan Junilistan och danska Junibevaegelsen. De har i stort sett samma program, bortsett från att Junibevaegelsen ligger ett snäpp till vänster, menar dess ordförande Hanne Dahl.

Att begränsa EU:s makt, bromsa utvecklingen mot överstatlighet och stärka demokratin är dock hjärtefrågor för båda. Dahl har också verkat för att EU-parlamentarikerna ska rösta elektroniskt istället för den gammalmodiga och svåröverskådliga handuppräckningen. Även hon ser EU:s inbördes fria gränser som starkt problematiska, eftersom den gränsöverskridande kriminaliteten eskalerat, säger hon till Berlingske. (Se nedan Nils Lundgren).

Rapporteringen från mötet, som fortsatte i chartrad järnvägsvagn till Köpenhamn, har varit skiftande. DN och Skånska Dagbladet rapporterar seriöst, medan Sydsvenskan utmärker sig för ett slarvigt och nedlåtande reportage kring den magra uppslutningen med mera. Hanne Dahl citeras på norska - reportern ville väl visa att han kunde danska - och han menar att båda partierna är ledsna över sjunkande opinionsstöd.

Detta är tyvärr sant för Junilistans del, men knappast för Junibevaegelsens. Stödet till Junibevaegelsen har enligt Danmarks Radios senaste opinionsmätning ökat från 2,2 till 3,2 procent, och dessutom finns faktiskt Folkebevaegelsen mod EU som svarar för hela 6,3 procent. Det sistnämnda är högre än Folkebevaegelsens valresultat 2004.

Sören Wibe vill byta grupp i EU-parlamentet

Junilistans ledare vill byta grupp från IND-DEM till De grönas grupp för att slippa ”kufar och konservativa”. Problemet är att De gröna-gruppen i huvudsak omfattar federalister, som tvärtemot Junilistans profil vill flytta mer makt till EU. Planen är dock att försöka gå med i en undergrupp till densamma, som består av regionala självständighetssträvande partier, säger Wibe till DN.

Tummen ner för partiers tv-reklam – utan Junilistans

De flesta tidningskommentarer är eniga om att alla tv-snuttar i TV4 är taffliga utan Moderaternas och Junilistans. I Aftonbladet får de direkt underkänt av en pr-expert och en statsvetare.

Allra värst anses Miljöpartiets reklam vara, KD:s kandidat Ella Bohlin stöttas av partiledaren ”nästan som en fadersfigur” som om hon inte skulle klara sig själv och Marit Paulsen (FP)med sitt kaffe vid husvagnen blir ”bara fånig”.

Junilistan, som ”tidigare anklagades för att vara ett pensionärsparti har den poppigaste och modernaste reklamslingan”, tycker statsvetaren Magnus Hagevi. PR-experten är ”jätteimponerad” av Junilistans snärtiga snutt med sitt ”nedifrånperspektiv”.

I gratistidningen Metro lovordas också Junilistans reklam, medan dess affischer får tummen ner.

Aftonbladskolumnist manar till röstskolk

Aftonbladets framträdande kolumnist Johan Hakelius vill i likhet med Västerpartiet att vi inte röstar i EU-valet. Han pekar på att de svenska 18 ledamöterna i ett parlament av 736 medlemmar endast motsvarar 2,4 procent. De övriga 97,6 procenten ”har svenska väljare ingen som helst makt över”.

Parlamentet vill ha mer makt, konstaterar Hakelius, och man ”kan inte låtsas att Sverige både ska kunna fortsätta vara en självständig stat och lämna över mer och mer makt till ett parlament där vi väljer 2,4 procent av ledamöterna”.

Ett högt valdeltagande kommer att användas som ett argument för att parlamentet ska få ännu mer makt. Ett lågt valdeltagande gör däremot parlamentet svagare, skriver Hakelius i sitt inlägg.

Integritetsfrågor

Sverige stämt för brott mot omstritt EU-direktiv

Som medlem var Sverige ålagt att infoga det så kallade datalagringsdirektivet i vårt lagverk före den 15 mars i år. Enligt SvD bestämde EU-kommissionen redan den 14 april att dra Sverige inför rätta och följde nyligen upp detta med en formell stämning till EG-domstolen.

Huvudinnehållet är att trafikdata ska bevaras i ett halvår enligt det minimum som direktivet anger. Enligt en utredning av den förra socialdemokratiska regeringen - där Tomas Bodström huserade - skulle det ske i ett år. Men i våras kom riksdagspartierna överens om att begränsa tiden till sex månader.

Men stämningen har utlöst ett krav om att EU måste klargöra i vad mån direktivet är i samklang med den Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Yrkandet har framförts i SvD av riksdagsledamoten Camilla Lindberg (FP) och kandidaten till EU-parlamentet Erik Josefsson (V).

Bodström har skygglappar

I ett valbesök i Borås på en skola försöker Tomas Bodström (som gav namn åt ”Bodströmsamhället”) enligt Borås tidning att lansera begreppet ”EU-generationen”, eftersom nuvarande ungdom växt upp under Sveriges EU-medlemskap.

(Fast brukar man inte snarare tala om ”IT-generationen” eller ”generation Y”? Bodström åsikt om Piratpartiet framgår inte av tidningsreferatet. )

Statsvetaren Ulf Bjereld säger till tidningen, att allt färre ungdomar vill ha ett färdigpackat paket av åsikter, dessutom blir väljarkåren alltmer flyktig. Partierna längs med den historiska höger/vänsterskalan utmanas av nykomlingar med en fråga på agendan. Bjereld tror att Piratpartiets framgångar är en fingervisning om hur det kommer att se ut i framtiden.

Bodström föreslår på sin blogg en ungdomskommissarie, som ska inrikta sig på utbildning, arbete och bostadsfrågor, det som påverkar människor på väg ut i vuxenlivet. Det kan också vara ett sätt att fånga den lättflyktiga unga väljarkåren, menar han lite faderligt.

De etablerade partierna gör kovändning om integritetsfrågor

Efter Piratpartiets framgångar i opinionen vill de etablerade partierna framstå som internetvänliga integritetskämpar, skriver SvD. Men fram till nu har de svenska EU-parlamentarikerna ofta röstat i motsatt riktning.

När KD:s partistyrelse senast hade möte var integritetsfrågan en av huvudpunkterna. Och inom Socialdemokratin anser samtidigt flera ledande politiker att partiet måste ompröva sin politik.

Men samma socialdemokrater röstade en gång för både Ipred och datalagringsdirektivet, påpekar SvD. Nu blir det annat ljud i skällan. Enligt EU-parlamentarikern Göran Färm är man beredd att ompröva sin politik, och man behöver inte vara bunden av tidigare ställningstaganden.

Mera rakryggade är MP och V, som ständigt röstat för ökad integritet på nätet och nej till inskränkningar. Också JL, FP och C följer oftast den linjen, enligt SvD.

SvD rankar EU-parlamentarikerna i öppenhetsfrågor. På första plats sätter man Carl Schlyter (MP), på andra Nils Lundgren (JL) och på tredje Eva-Britt Svensson (V).

Euron

Flertal för euro i Sverige – med förbehåll

Enligt den senaste opinionsundersökningen, vilken som vanligt är beställd av Folkpartiet, är nu 47 procent för euron och 44 emot.

Men undersökningen innehåller också intressanta modifikationer. Det är nej-övervikt bland kvinnorna. Ännu intressantare: bland de unga (!) väljarna under 30 år finns ett fortsatt starkt motstånd till euron, medan det är majoritet i samtliga övriga åldersgrupper.

Det har skett en snabb opinionssvängning i samband med den djupa ekonomiska krisen, då svenska kronan rasat i värde. Men det är ändå inte mer än en av fem väljare som tror att Sverige skulle ha klarat den ekonomiska krisen bättre, om landet haft euron som valuta. Nästan lika många tror att Sverige skulle ha klarat krisen sämre med euron.

Euron meningslös för Danmark

”Ökonomiske vismaend” har i Danmark offentliggjort en utvärdering av de ekonomiska konsekvenserna av att införa euron i Danmark. De anser att dessa för Danmarks del är små, men att det är sannolikt att man får en obetydlig ekonomisk nettovinst genom att ansluta sig till EMU. Det torde snarare vara politiska skäl som kan tala för euron.

Euroanhängarna i Danmark har liksom svenska FP utnyttjat den ekonomiska krisen för att plädera för en ny folkomröstning i Danmark (den tidigare var negativ).

Övrigt

EU-skepsisen ökar i Storbritannien

En färsk opinionsundersökning av YouGov visar, att andelen britter som menar att EU-medlemskap är till landets bästa, har fallit från 43 procent för 25 år sedan till 31 procent idag. Andelen britter som menar att EU-medlemskapet är till skada för landet har under samma period ökat från 30 till 37 procent.

33 procent vill ha mindre integration och att EU i första hand ska vara ett frihandelsområde. Och andelen britter, som anser att landet ska dra sig ur EU, har under 25-årsperioden ökat från 12 till 21 procent.

EU-regler kan vara livsfarliga

EU:s regler gällande anbud kan försena livsviktiga operationer och analyser på danska sjukhus, befarar en inköpare av medicinsk-teknisk utrustning vid Odense universitetssjukhus. När vi ska vänta ett halvt år på ny utrustning kan det betyda att vi måste uppskjuta operationer, säger han till Modkraft.dk.

EU:s regler favoriserar nämligen privata anbudsgivare, och det kan leda till klagomål från dem som anser sig förfördelade - vilket förorsakar försinkelsen.

Onekligen en aspekt att ta in när det gäller väntetider för behandling på även svenska sjukhus.

EU-stater säljer vapen till Sri Lanka

EU:s utrikesministrar kräver en opartisk undersökning av om det har begåtts krigsförbrytelser under konflikten i Sri Lanka. Men samtidigt har minst nio EU-länder sålt vapen till östatens regering för över fyra miljoner euro 2007, konstaterar EU Observer. Det var samma år som regeringen inledde sin militära offensiv mot de Tamilska tigrarna LTTE.

Vapenexporten till Sri Lanka omfattar alla slags vapen från handeldvapen till missiler och flyg. Sverige nämns inte i artikeln.

EU inte rätt instans för brottsbekämpning

Det menar Nils Lundgren (JL) i Europaportalen. Öppningen av gränserna inom EU och liberaliseringen av finansmarknaderna har medfört den enorma ökningen av internationell organiserad brottslighet i världen. Och det är främst EU ”som har ställt till det så att vi nu har narkotikasyndikat och trafficking i en omfattning som börjar underminera rättsstaten”, konstaterar Lundgren. Dessutom kan man föra den av EU förorsakade brottsligheten på vårt utgiftskonto.

Ska EU då ta hand om problemet? Lundgren tvivlar. Han tror inte att EU-myndigheter kommer att vara öppna och genomlysta och underkastade faktiskt demokratisk kontroll.

Ja, det är ju logiskt, hur mycket inom EU är underkastat demokratisk kontroll överhuvudtaget?

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post37

Folkes EU-brev 34

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Sat, May 23, 2009 20:19:57

Folkes EU-brev 34

090523

EU-valet

Valduell på internet

Just nu är det valduell på nätet mellan Junilistans Sören Wibe och Folkpartiets Cecilia Wikström, där man kan rösta på den som klarar debatten bäst. Se www.europaportalen.se.

Ta EU-mätningarna med ”två nävar salt”

Det tycker statsvetarprofessorn Mikael Gilljam i Göteborg. Han säger till Sveriges Radio att ”opinionsundersökningar inför ett EU-val är det svåraste som branschen kan ge sig in på”. Felmarginalen i EU-mätningarna är större än vid vanliga val.

I de senaste mätningarna är det ungefär hälften av de tillfrågade som inte visste, om de kommer att rösta eller vad de ska rösta på. Vid Sifos senaste mätning lämnade var tredje tillfrågade inte något besked alls.

Tre opinionsinstituts mätningar skiljer sig märkbart: för Socialdemokraterna blir det en differens på nästan 7 procent, för Folkpartiet drygt 4 procent och så vidare. Junilistan får 1,2/2,0/2,1.

SR undrar varför opinionsinstituten bryr sig att göra väljarundersökningarna. Från Synovates sida motiverar man det med att man annars hamnar ”i en situation där partier har möjlighet att genomföra sina privata mätningar”.

Man bör å andra sidan notera att opinionsinstitut undersöker i uppdrag av partier som Folkpartiet …

Varannan väljare vet inte att det är val i juni

Nästan varannan väljare i Sverige är ovetande om EU-valet i juni, trots den stora uppmärksamhet som ägnas frågan i media. Det visar en undersökning som Synovate gjort . Den låga kännedomen om valet kan förklara, varför 52 procent av de tillfrågade inte vill ta ställning för något parti eller svarar att de inte tänker rösta.

Speciellt ointresserade av valet är ungdomarna, trots hypen med Piratpartiet. Enligt Sifo vill bara en av tre unga i åldern 18-29 år gå till vallokalerna. Förstagångsväljarna är särskilt viktiga för valutgången, eftersom de utgör närmare 600 000 av de röstberättigade.

Kunskapsbrist största orsaken till att inte vilja välja

Det säger valoraklet Sören Holmberg, statsvetarprofessor i Göteborg till Allehanda i Härnösand. Som nummer två kommer ”ointresse”. Personalval är vanskligt – ”hur roligt är det att sätta kryss på någon när man inte har en aning om vem det är?”

Tredje största skälet är helt enkelt förhinder. På somrarna reser svenskarna bort (om det nu stämmer under rådande lågkonjunktur?).

Professor Holmberg ska hålla i valvakan i SVT den 7 juni.

Lågt valintresse i övriga Europa

Drygt hälften av de tillfrågade i EU:s 27 medlemsstater visar ointresse för EU-valet (eller rättare sagt valen som sträcker sig 4-7 juni), skriver EU Observer.

18 procent säger att de ”inte alls är intresserade”, 35 procent är ”inte särskilt intresserade”. Lika många är ”ganska intresserade” men bara 11 procent är ”mycket intresserade”.

Sämst intresse förefinns i Litauen, Slovakien, UK, Grekland och Cypern. Duktiga gossar är däremot Luxemburg, Irland och Malta.

Även europeiskt sett är ungdomar särdeles ointresserade. Bara 6 procent i åldern 18 till 24 år är ”mycket intresserade” medan 19 procent är ”inte alls intresserade”. Studenter uppvisar en något högre siffra men inte mer.

Reklamfilmerna börjar i kväll

Enligt uppgift ska partireklamfilmerna inför EU-valet starta i TV 4 den 23 maj.

Kristdemokraterna ägnar det superkorta videoklippet åt alkoholfrågan, Folkpartiet matchar i vanlig ordning Marit Paulsen (”Tant EU”), som i tre klipp gör reklam för jordbruksstödet, euron och EU:s betydelse för freden. Centerpartiet har ännu inte bestämt innehållet.

Junilistans reklam, som handlar om absurda EU-bidrag, rullar ut den 1 juni och fortsätter den veckan ut. Den 6 juni, nationaldagen, sänder TV 4 ingen politisk reklam. Junilistans film har gjorts av SF Media.

Robert Sundberg gör i Dala-Demokraten en syrlig kommentar till delar av tv-reklamen. Vad gäller ”Tant EU” påpekar han, att eurons införande inte är något som EU-parlamentet, dit Paulsen kandiderar, ska behandla. Hon säger sig vilja sitta i jordbruksutskottet - men EU-parlamentet bestämmer inte över EU:s jordbrukspolitik.

Även i övriga Europa förekommer videoreklam. Även där är sambandet mellan reklamen och EU-parlamentet som man ju väljer till tveksam ibland. Frankrikes borgerliga regeringsparti UMP anklagas av den socialistiska oppositionen för just detta. De tjeckiska Gröna ska göra narr av sin EU-kritiske president Klaus, skriver EU Observer.

Fast en fransk PR-byrå har gjort en studie som visar att EU-parlamentarikerna i gemen undervärderar de nya digitala kommunikationsvägarna. Mindre än hälften av dem bloggar mer än en gång i veckan, och två tredjedelar har inte hört talas om nätverket Twitter, en (kanske mera seriös) motsvarighet till Facebook och MySpace. De flesta ledamöterna tycker att tv-reklam är ett bättre sätt att nå väljarna.

Det verkar lite gammalmodigt och kanske har att göra med EU-parlamentarikernas ålder men också med att bruket av internet är mycket mindre utbrett än hos oss i de flesta europeiska länder. Så åsikten att tv-reklam är bättre än nätet torde vara realistisk.

”Kritikkonvergens” i valdebatten

Alltmer förefallet det som om kritik mot EU är helt salongsfähig hos Alliansen och Socialdemokraterna låt vara utifrån skilda utgångspunkter och - nota bene - inför valet. I Sydsvenskan konstaterar Erik Magnusson, att ”ju närmare EU-valet vi kommer, desto mer tycks skillnaderna mellan partierna suddas ut”.

Magnusson tar Moderaterna som exempel. I måndags lade de fram ett valmanifest, där de sätter jobben först ,och i likhet med andra partier tar M ställning för friheten på nätet. De vill till och med minska EU:s koldioxidutsläpp med minst 30 procent till 2020 och pläderar för en förbättrad havsmiljö i Östersjön. Dessutom vill M ”bekämpa byråkratin så det märks”.

De Nya Moderaterna följer även på EU-planet sin taktik att neutralisera sina motståndare genom att ta över deras argument. I de här exemplen gäller det Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Piratpartiet och Junilistan.

Hur blir det sedan i EU-parlamentet? Hur mycket vattnas ut där i det stora Kompromissmaskineriet? Vi kommer säkert att behöva en svekdebatt på EU-parlamentsnivå.

Allmän förvirring bland partierna om fildelning

Alla partier är i någon mån för frihet på nätet, men det finns vaga skillnader enligt en kommentator i Östgötacorren.

Både PP, V, MP och JL vill avkriminalisera den illegala fildelningen. V och JL tar dock även hänsyn till upphovsrätthavarna och föreslår en ekonomisk ersättning för dem om fildelningen släpps fri. V vill ha e-bibliotek med skattefinansierade ersättningar till skaparna av musik, filmer och datorspel. JL vill ha bredbandsavgifter som via en upphovsfond kompenserar upphovspersonerna.

På den borgerliga sidan framstår C som de mest fildelningsvänliga. De skriver inget om upphovsrätt i valplattformen utan betonar ett förstärkt integritetsskydd. Toppkandidaten Lena Ek JO-anmälde rentav de universitet som stängde av fildelningsmisstänkta studenter från internet.

Mera åt upphovsrättshållet lutar Kristdemokraterna. Deras toppkandidat Ella Bohlin försvarar upphovsrätten och menar att den är en förutsättning för den kreativa sektorn.

M och FP sätter sig mellan två stolar: de vill skydda både integriteten och upphovsrätten utan att låta skattebetalarna stå för notan. Det leder till vaga formuleringar om att ”reformera” upphovsrätten.

Socialdemokraterna är allra vagast, enligt inlägget i Corren tycks deras toppkandidater direkt undvika frågan. I en chatt i Aftonbladet säger Marita Ulvskog nej till storskalig fildelning för kommersiella syften men vill inte kriminalisera en hel generation. Hon vill ”hitta andra vägar” till legal nedladdning - men anger inte vilka.

Miljöpartiets EU-parlamentariker Carl Schlyter vill enligt DN ”hitta en lösning som utgår från att folk får ladda ner fritt”. Hans förslag är att höja reklamskatten, så att den skapar intäkter ”som kan gå direkt till artisterna”.

DN sammanfattar läget med att ”EU-politikerna hamnar i ett korsdrag mellan å ena sidan kommersiella intressen som försvarar upphovsrätten, å andra sidan aktivister som vill ha ett fritt internet”.

Dock är Junilistan enligt mitt tycke det enda parti som kommit med en någorlunda utvecklad och konstruktiv lösning, nämligen upprättande av en upphovsrättsfond efter STIM-modell. Den kan studeras i detalj på http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/artikel_2921725.svd.

Wallström oroad av Piratpartiets framgångar

Det svenska Piratpartiets överraskande framgång i opinionsundersökningarna har blivit uppmärksammad över hela Europa. Nu har Margot Wallström blivit nervös och uppmanar i ett öppet brev EU-kommissionens chef Barroso att agera.

Wallström anser att frågor om individuella rättigheter, konsumentaspekter och brottsbekämpning på internet bör angripas på ett ”nytt och bredare sätt”, enligt TT. Hon framhåller att det är en viktig generationsfråga och skriver om den intensiva debatten i Sverige och att ett parti gått till val på rättigheter för internetanvändare.

Euron

Känd svensk finansman tar ställning mot euron

Folkpartiets Olle Schmidt rasar i Newsmill över finansmannen Mats Qvibergs negativa hållning till euron. Han kallar Qvibergs inställning ”osolidarisk och dålig för svenska företag”. Upphovet till Schmidts upphetsning är en artikel i samma tidning, Qviberg deklarerar att han röstar ”på det parti som säger nej till euron”, dock inte Junilistan utan Centerpartiet.

Om man håller en folkomröstning i nästa mandatperiod ”och även då får ett nej från svenska folket så har man sannolikt skjutit frågan i sank för gott”, skriver Qviberg. Han kan ”inte för mitt liv förstå” att kronan ska knytas mot dagens svaga nivå eller ”revalvera kronan innan ett inträde”. Han menar rentav att ”en revalvering av ett av världens mest exportberoende länders valuta är en välriktad torped mot industrins konkurrenskraft”.

”Att kronan försvagas under denna kris är precis den medicin som Sverige behöver”, understryker Qviberg. Han ger som exempel att ”Stora Enso minskar produktionen i Finland och ökar i Sverige, danskar åker till Sverige för att köpa sin begagnade bil, gränshandeln med Norge ökar” och så vidare.

Qviberg jämför med baltstaterna, som knutit sina valutor till euron ”vilket medfört extrem inflation, överbelåning av såväl hushåll som företag samt en raserad konkurrenskraft”. Att ”upprätthålla en övervärderad valuta” är ”det säkraste sättet att strypa all näringsverksamhet i de länderna”, konkluderar finansmannen.

EU-byråkratin

EU-regler för att begripa EU-regler

Nu har EU skapat så många regler att man måste skapa regler för hur reglerna ska följas. EU:s rättsliga regelverk består nämligen av 300 000 rättsliga dokument. En ny avhandling i företagsekonomi vid Stockholms universitet visar dock, att EU:s regleringar är mycket mer omfattande än så.

Reglerna är många, skiftande och rör ofta principfrågor snarare än konkret praktik, vilket försvårar regelföljandet. Det är ett särskilt stort problem för medlemsländerna i Öst- och Centraleuropa, då många av EU:s regler rör områden som tidigare varit oreglerade i dessa länder.

Deras statsförvaltningar är svaga, outvecklade och ofta underbemannade, vilket det kapsejsade jordbruksstödet till Bulgarien visar. För att underlätta förståelsen av EU:s regler har EU skapat stödinstrumentet Twinning, så att de nytillkomna länderna kan följa EU:s regler som det är tänkt.

Avhandlingen som är skriven av Jenny Svensson försvaras den 5 juni på Södertörns högskola.

EU:s pedantiska detaljstyrning fortsätter

Junilistans Björn von der Esch och Leif Danielsson pekar i en artikel i Expressen på vilka detaljerade regler som EU-parlamentet antar.

Bland reglerna fastslås att stegar ska vara placerade så att stabilitet garanteras då de används. Portabla stegar ska dessutom vila på en stabil, stark och icke flyttbar grund. Parlamentet har sagt ja till regler för tältstorlekar och tycker att mer uppmärksamhet ska ägnas åt att ”förebygga och bortskaffa smuts, skräp, graffiti, djuravföring samt att hindra buller från musikanläggningar i bostäder och bilar”.

EU:s arbetstidsregler är inte lika harmlösa och självklara. De har ställt till problem inom verksamheter som sjukvård, barnomsorg och brandförsvar. Scheman måste läggas om och anställda får jobba på tider som inte passar. ( I tidningen Kommunalarbetaren retar man sig över kör- och vilotider för bussförare, standard för kläder till räddningstjänsten och förbud att diskriminera deltidare, som EU beslutat och som påverkar kommunalares vardag.)

Det är bra att länder samarbetar om viktiga gränsöverskridande frågor, skriver författarna, men det måste bli ett slut på EU:s vilja att peta i allt.

Folkpartiets EU-kandidater oeniga om djurslakt

Folkpartiets kandidater till EU-parlamentet är oeniga om synen på kosher- och halalslakt. Att skära halsen av djur utan bedövning är förbjudet i Sverige, men EU-parlamentet föreslog nyligen att det ska vara tillåtet i alla länder.

Marit Paulsen som toppar Folkpartiets valsedel är kritisk till förslaget. Men EU-kandidaten Fredrik Malm menar att man ska tillåta det. ”Vi har en stor grupp judar och muslimer som har den hållningen och jag tycker de ska få ha den”, säger Malm generöst till Sveriges Radio. Han ömmar för hur man behandlar minoriteter och det handlar även om religionsfrihet, tycker han.

Men Paulsen godtar inte ”religiös kultur av något slag som inskränker på mänskliga rättigheter eller djurens rätt”.

EU:s ministerråd ska nu avgöra om kosher- eller halalslakt verkligen ska tillåtas i alla EU-länder.

Bedrägeri och slöseri stort problem i EU

Minska EU:s budget och öka kontrollen, tycker Junilistans ledare Sören Wibe i Göteborgs-Posten. ”En stor del av EU:s årliga budget (cirka 1 300 miljarder kronor) används ineffektivt och slösaktigt”, fastslår han.

Europeiska revisionsrätten kunde till exempel i slutet av förra året konstatera att 11 procent av de 42 miljarder euro som 2007 godkändes inom ramen för EU:s ”sammanhållningspolitik” aldrig borde ha betalats ut. I svenska kronor motsvarar det 50 miljarder, ”mer än vad till exempel vårt försvar kostar”, påpekar Wibe.

Han nämner också kommittéer och projekt som inte på långa vägar ger rimlig avkastning på de medel som används. Regionkommittén och Ekonomiska och sociala kommittén kostar tillsammans två till tre miljarder kronor, men deras effekt är ”synnerligen dunkel”.

Ett annat exempel är Strukturfonderna, som nu omfattar nästan lika mycket som hela jordbrukspolitiken och innebär stöd till tiotusentals projekt runtom i unionen. Sverige fick 3,4 miljarder kronor de senaste två åren som fördelas på 600 projekt. För att få dessa medel var kommuner och landsting tvungna att lämna en medfinansiering på drygt 4 miljarder kronor.

Det är strukturfondsmedel som går till sådana mystiska projekt som en skidbacke på Bornholm och Swimming the Language, ett projekt där man förväntas förbättra sina språkkunskaper genom simning!

Sören Wibe skulle vilja avskaffa hela EU:s jordbruks-, fiske- och strukturpolitik. Då skulle varje svensk familj spara 10 000 kronor om året, beräknar Wibe.

EU- lobbandet

Industrin drar längsta strået i EU:s klimatlobby

Miljöorganisationer har lyckats påverka EU:s långsiktiga klimatmål, men i praktiken är det industrin som utövar störst inflytande på politikerna. Det visar en doktorsavhandling av Anne Therese Gullberg vid CICERO Senter for klimaforskning vid Oslo universitet.

Miljörörelsen har kunnat påverka målsättningarna för 2020 och 2050. Men i klimat- och energipaketet, som lades fram i EU i december, ser man helt klart att det är industrin som har störst inflytande när metoderna fastställs, säger Gullberg.

I förhållande till det ursprungliga paketet som presenterades av EU-kommissionen i januari 2008 har det gjorts flera ändringar i de föreslagna åtgärderna. De blev vridna i en riktning som kom industrin tillgodo. Till exempel innehöll det slutliga paketet större köp av utsläppskvoter i utvecklingsländerna för att kompensera för utsläpp i EU, framhåller Gullberg.

Tillgången på resurser är förstås avgörande för vem som har inflytande på EU:s klimatpolitik - och det är bara industrin som har de verkliga resurserna till det. Den utövar både generell lobbyverksamhet och lobbyverksamhet i specifika frågor som är omedelbart relevanta för den. Miljöorganisationerna har däremot begränsade resurser och väljer därför några få kärnfrågor där de försöker att påverka, säger Anne Therese Gullberg.

Lissabonfördraget

Moderat avhoppare ville ha dubbla riksdagsbeslut om Lissabontraktaten

Moderaten Anne-Marie Pålsson väckte nyligen uppmärksamhet för sitt avhopp från Moderaterna för att hon tycker att partipiskan viner för mycket. Mindre känt är att hon i fjol tillsammans med tre andra kristdemokrater motionerade i Riksdagen om att ett eventuellt godkännande av Lissabonfördraget bör fattas med två riksdagsbeslut och ett allmänt val emellan.

Det hade varit samma procedur som vid en grundlagsändring. Till de motionerande kristdemokraterna hör den sidsteppade Lennart Sacrédeus, som fäst sina synpunkter på Lissabontraktaten och Turkiets eventuella EU-medlemskap i nättidningen Newsmill.

Övrigt

Dubbla budskap från borgerliga EU-parlamentariker

I TV4:s Kvällsöppet möttes i onsdags de svenska EU-partiernas toppkandidater för första gången i en tv-sänd debatt. Klimatet, sjukvården och arbetarnas rättigheter stod på programmet. Men också EU-parlamentarikernas löner kom upp.

Toppenkandidaterna för de sju riksdagspartierna och Junilistan tycker alla att dagens löner och andra ersättningar är för höga. Men bara fyra av kandidaterna har själva varit med och röstat om lönesystemet. Vänsterpartiets Eva-Britt Svensson och Miljöpartiets Carl Schlyter, liksom Nils Lundgren från Junilistan, röstade mot det. Däremot röstade Centerpartiets Lena Ek och Moderaternas Gunnar Hökmark för att höja sina löner, trots att de också räckte upp handen i tv-progammet.

Junilistenamn kräver folkomröstning om EU:s gemensamma försvar

”Att överge vår 200-åriga neutralitet är en så stor fråga att vi kräver garantier att detta beslut föregås av en folkomröstning”, säger Nils Lundgren och Sören Wibe i ett gemensamt uttalande.

”Istället för att ha två, tre eller fyra omröstningar om euron bör svenska folket ha möjlighet att ta ställning till om vi ska delta i EU:s gemensamma försvar”, sade Sören Wibe i ett tal i Stockholm nyligen.

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post36
« PreviousNext »