folkesbrev

folkesbrev

Folkes EU-brev 32

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Tue, May 12, 2009 14:41:44

Folkes EU-brev 32

090511

EU använder mer pengar på PR än Coca-Cola

Under 2008 använde EU mer pengar på propaganda gentemot EU-medborgarna än Coca-Cola nyttjade för reklam över hela världen. Det framgår av en bok av den brittiska tankesmedjan Open Europe.

Minst 2,8 miljarder euro rör det sig om när det gäller att göra reklam för EU och målsättningen om ”en ständigt tätare union”. Däremot förbigås EU:s ”verkliga problem som slöseri, korruption, bristande insikt och demokratiskt ansvarstagande, överreglering och dåligt formulerad handels-, bistånds-, regional och miljöpolitik”, anser Open Europa.

I stället väljer EU att lägga enorma summor på ren och skär propaganda. Ett exempel är broschyren ”How the European Union works” som beskriver EU som ”en enorm framgångshistoria”, och i pamfletten ”Better in Europe” påstås att EU har ”gett alla ett bättre liv”. (Det vore intressant att idag fråga befolkningen i de nya medlemsländerna i Baltikum om de håller med om det).

Boken visar också hur EU blandar sig i folkomröstningar. EU-kommissionen ”har konstant använt sina skilda ´informationsverktyg´ för att hjälpa anhängarna i de nationella folkomröstningarna om EU-frågor, vilket vi såg under folkomröstningen om Lissabonfördraget på Irland”, konstaterar Open Europe.

EU:s envägskommunikation till EU-medborgarna yttrar sig också i stödåtgärder till tankesmedjor och lobbygrupper, som stöttar EU:s roll på skilda områden som energi, utbildning och utrikespolitik. I det brittiska parlamentet kungjorde till exempel utrikesministern inför omröstningen om Lissabonfördraget, att en rad viktiga och hedervärda medborgarorganisationer stödjer det. Sedan visade det sig att de hade mottagit EU-pengar.

Boken som författats av Lee Rotherham och Lorraine Mulley kan laddas ner på http://openeurope.org.uk.

SEB-prognos talar inte för euron

SEB förutspår att svensk BNP sjunker med 5 procent i år i sin senaste rapport om världsekonomin. Arbetslösheten kommer att närma sig 12 procent i slutet av 2010 och budgetunderskottet landar på 6 procent nästa år (då kan vi väl inte bli accepterade som euro-kandidat längre, 3 procent var gränsen!).

När det sedan vänder ligger vi dock bra till, tror SEB. Svensk industri ligger tidigt i konjunkturcykeln och ”den svaga kronan kommer att ge en extra skjuts”.

Borgerliga splittrade i euro-frågan

I Sydsvenskan framgår att de borgerliga är splittrade i frågan om eurons införande i Sverige. Nu är FP och KD för en folkomröstning om EMU, medan Maud Olofsson och Anders Borg är ljumma till saken. Och gränslinjen går igen när Sydsvenskan frågar EU-valets valbara politiker. Av de 39 tillfrågade kandidaterna svarar 16 ja till euron medan 14 säger nej.

Trots att KD:s Göran Hägglund nu traskar patrullo med Jan Björklund i eurofrågan, är ingen av partiets ledande EU-kandidater av den uppfattningen att Sverige missgynnats av att ha stått utanför EMU. Fast på längre sikt tror de på euron.

Inom S har man olika uppfattningar. På eurosidan står kandidaterna Hillevi Larsson och Åsa Westlund medan andra toppnamn som Marita Ulvskog och Göran Färm lägger större vikt vid att vårt EMU-nej gynnat svensk export.

De ledande V-, JL- och SD-kandidaterna anser att Sverige gynnats av att stå utanför eurosamarbetet.

Euron hindrar inte svenskars resande

Det är en tydligen en myt att euron skulle stå hindrande i vägen för svenskars semesterdrömmar i år. Faktiskt påverkar inte heller lågkonjunkturen allmänt sett resandet under 2009. Var femte besökare på Reseguiden planerar att göra fler resor ut i Europa enligt branschorganet resflex.se. Bland dem som planerar fler resor än tidigare är yngre personer, medan 65-plusare och arbetslösa är mer återhållsamma.

Majoriteten planerar att resa i lika stor utsträckning som tidigare, säger Martin Karlsson, omvärldsanalytiker på Turismens utredningsinstitut till resflex.se. Men man jämför priser på resor noggrannare.

Från brittisk horisont skriver The Guardian att eurozonen inte är så dyr för öborna som de själva tror. Det beror på dels på deras starka valuta, dels på ”dramatiska fallande lokala priser” i turistländer som Spanien och Portugal som ju ligger i eurozonen. Billigast är dock EU-landet Bulgarien som inte har euron som valuta.

Journalister underkänner Wallströms ”öppenhetskampanj”

I Vuxenskolans tidskrift Impuls skriver kommentatorn Arne König, att förslag från EU-kommissionären Margot Wallström om insyn och offentlighet i EU-maskineriet kommer att betyda ”en kraftig försämring jämfört med idag”.

König menar att de föreslagna reglerna är ”otydliga om vad som egentligen är ett dokument, stoppar insyn i det mesta som har med konkurrensfrågor att göra och förlänger kraftigt den tid, som kommissionen skulle få på sig att bedöma om ett material ska lämnas ut eller inte. ”Han tillfogar att Sverige och Finland kritiserat Wallströms förslag.

Ännu mera kritisk är Agneta Lindblom Hultén, förbundsordförande i Journalistförbundet, som gett ut en biliga till förbundstidningen Journalisten med titeln ”Det tysta Europa – de nya hoten mot öppenheten i EU”.

Lindblom Hultén skriver att ”nu ser det dessvärre ut som om den europeiska slutenheten är på väg att rulla in över våra gränser”, och att den officiella skrivningen att förslagen innebär en framgång för transparensen och demokratin inte är sann. Vidare framhålls i tidningen att ”det lagförslag som Wallström själv har satt på dagordningen sätter nya och snävare gränser för vad EU-institutioner är skyldiga att lämna ut”. Lindblom Hultén uppmanar Journalistförbundets medlemmar att läsa bilagan noggrant och att gärna ta kontakt med dem som kandiderar i Europavalet.

Ja, där har ju Nils Lundgrens kampanj för större öppenhet i Bryssel varit ett bra initiativ. Fast var finns ledarskribenternas kritik - tillhör de inte journalistkåren, som själv drabbas av EU:s hysch-hysch?

KO accepterar EU:s ”harmoniserade” reklameringsfrist

Norska konsumentinstitutet reagerar kraftigt mot att som EES-land riskera att få skära ned reklameringstiden för kapitalvaror från fem till två år. Svenska KO Gunnar Larsson reagerar mera mjäkigt och säger till SVT: ”Vi vill givetvis behålla tre års reklamationstid men något får man kanske kompromissa om”.

Larsson påpekar att majoriteten av länderna i Europa har en kortare reklamationstid än två år. Han skyndar sig dessutom att framhålla att vi svenskar tack vare EU-kommissionens förslag ska få ett stärkt konsumentskydd när man ”tecknar ett mobilabonnemang på tågstationen”. Fantastiskt.

Det här är alltså inget som Sverige på egen hand kan råda och lagstifta över, eller?

Gåtfull EU-märkning av livsmedel kritiseras unisont

EU-kommissionen vill ha en gemensam märkning av alla matvaror i Europa. Man har hämtat systemet från USA, det heter Guideline Daily Amounts (GDA), men konsumentorganisationer tycker att det är för svårbegripligt. Det kanske är meningen med detta av livsmedelsindustrin framlobbade förslag.

Man ska mäta i ”portioner” men det leder till tolkningsproblem vad som menas med en portion. Den europeiska konsumentorganisationen BEUC vill istället att maten märks med trafikljus, med grönt, gult eller rött för till exempel fettinnehållet eller sockermängden. ”Men det förslaget gillar inte industrin, de vill inte ha en röd färg på sina produkter”, säger Jan Bertoft på Sveriges konsumenter i tv-programmet Plus som sändes i onsdags med EU som tema.

I en tv-krönika spår Annina Rabe i SvD att hon inte skulle bli ”förvånad om Junilistan vinner några fler anhängare av det här programmet”, eftersom det koncentrerat sig på ”allt det där besynnerliga hårklyveriet som är en av EU:s främsta nackdelar. Den synbarliga meningslösheten i dessa tusentals små regler som ska gälla i alla länder är stundtals tillräcklig för att omvända den mest fanatiska EU-anhängare”.

I höst kommer det nyvalda EU-parlamentet att rösta om märkningen.

Facklig aktion mot buskapitalismen

Den 14 till 16 maj kommer arbetare att gå protestmarscher i flera europeiska städer: Bryssel, Prag, Berlin och Madrid, där man kräver arbete, särskilt för ungdomar. Mottot blir ”Bekämpa krisen – sätt människan i centrum”.

”Arbetarna har ingen som helst skuld i krisen men betalar ett mycket högt pris för näringslivets girighet”, säger Antonio Moreira från den europeiska fackorganisationen EFS till danska Dagbladet Arbejderen.

Göran Persson spår om Europas framtid

På inbjudan av en norsk hotellkung har den förre statsministern, numera konsulten Göran Persson hållit ett anförande på en av hotellkungens hotell i Oslo, där han ”tror” att EU kommer att skapa ett ”gemensamt institutionellt ekonomiskt ramverk” för samtliga länder i Europa.

Det enda som skulle bli kvar av nationell ekonomisk bestämmanderätt är finansinspektionerna, annars ”kommer kontrollen av europeisk ekonomi och finanspolitik att ligga hos institutioner på övernationell nivå”, säger den självutnämnde framtidsforskaren från Stjärnhov som använder makthavartaktiken att kamouflera egna önskemål med prognossnack.

Siktar han månne på ett toppjobb inom EU?

Lissabonfördraget nästan i hamn

Den tjeckiska senatens godkände Lissabonfördraget den 6 maj med en majoritet av 54 senatorer av 79.

Sålunda behövs i princip bara ett ja i den planerade andra folkomröstningen om fördraget på Irland i höst, spår Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap vid Örebro universitet i en artikel i Sydsvenskan. För att få ett ja på Irland har EU sockrat förslaget om Lissabonfördraget vad gäller neutralitetspolitiken, skatte- och sociala frågor och genom en garanti att varje medlemsstat ska ha en kommissionär i EU-kommissionen.

Men tre länder (Tjeckien, Polen, Tyskland) har ännu inte fullföljt ratificeringen. Den tjeckiske presidenten Václav Klaus och hans polske kollega Lech Kaczynskis underskrifter saknas ännu, då de vill avvakta utfallet av Irlands folkomröstning 2. Blir det ett ja där, kan fördraget träda i kraft inom en månad, tror Nergelius.

Ett annat aber är den tyska författningsdomstolens granskning som ännu inte är avslutad. Det blir det minsta motståndet men ”dess tuffa granskning av Maastrichtfördraget skall inte glömmas”, skriver Nergelius.

Multinationella och kungahus får lejonparten av EU:s jordbruksbidrag

Det skriver EU Observer, som anger att EU under 2008 delat ut lantbruksstöd för 55 miljarder euro.

Italienska företag fick mest enskilda bidrag. Sockerproducenterna Italia Zuccheri och Eridiana Sadam fick mer än 100 miljoner euro vardera, och den enda icke-italienska företaget som fanns bland de fem toppmottagarna är irländska Greencore Group, som tillverkar och distribuerar mat och matingredienser.

Företag och lantbrukare i Frankrike fick 10,4 miljarder euro, varav 62 miljoner euro gick till den största mottagaren Douxgruppen, som säljer kycklingar och kycklingprodukter till 130 länder.

I Storbritannien har företag som det multinationella Nestle och Tate & Lyle fått 7,4 miljarder euro. Medlemmar av det brittiska kungahuset har totalt erhållit 1,25 miljoner euro. En annan kunglig mottagare är prins Joachims gods Schackenborg som fick över 1,8 miljoner danska kronor.

Mönstret med stora bidragstagare finns också i Sverige. Hos oss leder danska företag, nämligen Danisco Sugar AB och Arla Foods med vardera drygt 1,1 miljon svenska kronor i bidrag, se närmare http://farmsubsidy.org/sweden.

De flesta EU-länder ger ingen fullständigt redovisning för bidragens fördelning, konstaterar Farmsubsidy, som verkar för större transparens vad gäller EU:s jordbruksstöd.

Detta är grundat på ett EU-direktiv, som överlåter åt varje EU-land att själv avgöra hur mycket som ska offentliggöras. Mest oåtkomliga är uppgifterna från Cypern, Tyskland, Nederländerna och Slovakien, men även Sverige får en släng av sleven av Farmsubsidy, som anklagar oss för ”allvarliga brister, som antagligen bryter mot bestämmelser”.

Tyskland är värst genom att inte alla vilja offentliggöra några uppgifter och skyller detta på lokala dataskyddslagar!

Är det inte upprörande, att de hela 40 procent av EU:s budget, som jordbrukssubventionerna omfattar, inte ger oss EU-medborgare möjlighet till verklig insyn?

Nej till Telekompaketet

EU-parlamentet sade i onsdags oväntat nej till Telekompaketet, som handlar om hur telekom- och bredbandsmarknaden ska öppnas för konkurrens . Men i debatten har internetfrågan lyfts fram, vilket ledde till att parlamentariker ville infoga en passus om att det inte ska gå att stänga av internetanvändare utan rättslig prövning och att nätoperatörer inte ska behöva jaga fildelare och filtrera innehåll.

Dock lyckades det borgerliga och socialistiska blocket trumfa igenom, att internetoperatörerna kan få styra vilka delar av nätet som ska vara öppna och vilka man ska ta extra betalt för. Första och andra klass internet med andra ord. Enligt EU-parlamentarikern Jens Holm (V) kommer det att ”leda till stora begränsningar för vanligt folk, men fantastiska möjligheter för storföretag att bestämma över det som borde vara allas vår offentlighet”. Vänsterpartiet har nyligen gett ut rapporten ”Vi som älskar internet” och den finns på deras valwebb.

Nu går Telekompaketet till förlikningsförhandlingar mellan EU-parlamentet och ministerrådet.

Det handlar både om ett demokrati- och generationsproblem tror jag. Det finns uppenbarligen ännu bristande förståelse och intresse hos äldre politiker för tanken, att internet ska kunna jämställas med andra media ifråga om yttrandefrihet och – möjligheter… De bör hänga med i den digitala tidsåldern!

EU vill ha frihandel med mördarregim

USA:s kongress har uppskjutit frihandelssamtal med Colombia på grund av regimens brott gentemot de mänskliga rättigheterna. Men EU-kommissionen och Colombia har hunnit långt i förhandlingar för ett sådant avtal.

Colombias regering är djupt inblandad i mord på fackliga ledare. Det är så allvarligt att EU inte kan tillåta sig att sluta ett handelsavtal med den, anser den europeiska fackliga sammanslutningen ETUC . Under president Uribes regim har cirka 500 fackliga ledare och aktivister blivit dödade när de velat bilda en fackförening eller slåss för bättre löner.

FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter betecknar förhållandena i Colombia som ett brott mot mänskligheten.

EU plundrar Västsahara

EU har ett fiskeriavtal med Marocko, som innebär att fiskare från EU-länder köper licenser av den marockanska regeringen för att kunna fiska utanför Västsaharas kust.

Nu är det emellertid så att Marocko har ockuperat Västsahara, som är en av världens sista kolonier. Det strider mot folkrätten, att EU samarbetar med ockupanten för att fiska utanför Västsaharas kust, säger Morten Nielsen på danska Afrika Kontakt. I praktiken belönar EU Marocko för att ockupera och exploatera Västsahara, menar han.

Den svenska och norska regeringen krävde 2008 att Västsaharas fiskevatten undantas i fiskeavtalet, men det har inte lett till något.

Kontroversiell mammaledighet skjuts upp

Europaparlamentet beslöt i onsdags att uppskjuta voteringen om regler som skulle förlänga minimilängden av moderskapsledighet i hela EU från 14 till 18 veckor.

I april ville parlamentets jämställdhetskommitté förlänga ledigheten till 20 veckor på initiativ av en socialistisk ledamot, Edite Estrela från Portugal. Men en borgerlig ledamot, Astrid Luliing från Luxemburg, fick parlamentsmajoriteten att rösta emot förslaget. Hon menar att texten omfattar 89 tillägg, alla ”motsägande varandra, vilket visar att inställningen hos parlamentarikerna är för olika”, menar hon.

Ledigheten varierar starkt mellan olika länder, från 14 veckor i Tyskland till 52 veckor i Storbritannien.

EU-parlamentet vill avskaffa svenskt krav på bedövning av slaktdjur

I onsdags röstade parlamentet om en slaktförordning för EU. Det betyder att Sverige av religiösa orsaker förlorar sitt krav på bedövning av slaktdjur, att transporttiden till slakterierna inte begränsas och att medlemsländerna förbjuds ha hårdare regler än de som föreskrivs i den kommande förordningen.

I jordbruksfrågor som denna har ministerrådet sista ordet som alltså inte är sagt. Fast det är nog färdiglobbat.

Statsvetare kritiserar opinionsundersökningarna

Socialdemokraterna och Moderaterna dominerar stort i Sifos senaste mätning inför EU-parlamentsvalet. Men Magnus Hagevi, statsvetare vid Växjö universitet, tycker inte att man ska lita för mycket på mätningen.

Till Sveriges Radio säger han att ”de stora partierna dominans måste tas med en nypa salt”. Han förklarar det med att ”det är väldigt många som är osäkra och inte har bestämt sig och det är få som röstar i EU-valet”.

43 procent säger i år att de ska rösta den 7 juni, men Hagevi påpekar att mätningarna inte stämt tidigare år. Väldigt många som man frågat i opinionsundersökningarna har sagt att de ska rösta. I förra valet trodde man således att valdeltagandet skulle gå upp men egentligen gick det ner, nästan hälften så många gick och röstade, framhåller Hagevi.

Han säger också att undersökningarna kan påverka hur folk röstar. Man tenderar till exempel att rösta på ett parti som går framåt (bandwaggon-effekt). Vad gäller låga siffror vill man inte rösta på ett parti som inte verkar ha någon chans att passera spärren, medan ett parti som ligger nära spärren kan få sympatiröster och sålunda passera den.

Mycket talar därför enligt min mening för att valprognoser borde var förbjudna en viss tid inför själva valet, vilket faktiskt sker i vissa länder. Ibland misstänker man att prognoser medvetet görs för att påverka opinionen.

Angela Merkel gör förtäckt attack mot brittiska Konservativa

I söndags gjorde Tysklands förbundskansler Angela Merkel en förtäckt attack mot David Cameron, ledaren för Torys, för hans löfte att låta britterna folkomrösta om Lissabonfördraget oberoende av läget för fördragsprocessen.

Valprognoser säger att Torys kommer att ta hem segern i Europavalet som i UK sker den 4 juni. De ledde senast med 45 procent mot Labours 23 procent. Gordon Browns problem med de många kontroversiella tjänstefakturorna av hans kabinettsmedlemmar för personliga utgifter har inte varit till någon precis hjälp.

Naturskyddsföreningen attackerar Junilistan

Naturskyddsföreningen har från sina utgångspunkter redovisat en undersökning i DN Debatt, som visar att Junilistans ledamöter i EU-parlamentet inte varit särskilt aktiva i miljöfrågor. Enligt tidningen MiljöAktuellts referat av undersökningen har vare sig Nils Lundgren eller Hélène Goudin varit det, medan det i DN sägs att Goudin ofta avviker från Lundgren i miljöpositiv riktning.

Jag tycker att det hela ger en skev bild av Junilistan. Som Nils Lundgren framhåller i en replik i nättidningen Newsmill, har han visst varit aktiv i miljöfrågor som föroreningen av Östersjön, användning av giftiga kemikalier eller farliga leksaker. Ifråga om koloxidutsläppet är han något skeptisk om det beror på människan men tycker ändå det är rimligt att sätta upp målet att minska utsläppet med 20 procent fram till 2020 och har röstat för detta. Han har däremot vänt sig mot ogenomtänkt överföring av jordbruksmark från livsmedelsproduktion till produktion av biobränsle, ett hett debatterat ämne numera.

(Rovdrift av tredje världens jordbruks- och skogsmark till förmån för att vi ska kunna köra med biobränsle, är det NSF:s linje? Kan man inte ha mera än en åsikt i ofta svårlösta miljöfrågor? Numera är ju tydligen etanolbränslets smekmånader förbi, alla bilskribenter ser fram mot elbilen.)

I fråga om kemikaliedirektivet Reach stödde enligt Lundgren Junilistan det mest miljövänliga alternativet, det som de gröna och vänstern lade fram. Vad gäller Junilistans miljöintresse i allmänhet får man inte heller glömma vår kampanj för harmonisering av returburkssystemet över Europa (fortsatt får jag tillbaka ölburkar jag handlat utanför Sverige i affärens burkinlämning, de är bara att kasta).

Hélène Goudins utmärkelse för miljöaktivitet i EU-parlamentet kommer alldeles bort i sammanhanget och hennes engagemang för tredje världen vad gäller utfiskningen av EU-fartyg utanför Västsahara (och inte minst utanför Somalias kust, vilken drivit fram piratverksamheten). Det är tydligen inte något som räknas i Naturskyddsföreningens snäva optik.

Äntligen webbplats för granskning av EU-parlamentariker

Nu har det kommit en hemsida, kallad http://votewatch.eu/ som visar hur de 785 EU-parlamentarikerna röstat i olika frågor. Men det är ett tidskrävande jobb och det gäller att veta vad man letar efter, suckar DN. Men kan se på Europaparlamentarikernas deltagande, röstning, aktiviteter av annat slag, hur de röstat med den egna politiska gruppen och hur mycket de håller sig till det nationella partiet.

Bakom hemsidan står Sara Hagemann på tankesmedjan European Policy Center och Simon Hix vid London School of Economics. Organisationen är icke-vinstdrivande, bidrag kommer från PR-bolaget Burston-Marsteller.

Samma gäller en tysk sajt, Abgeordnetenwatch.de (nu även Kandidatenwatch.de, på flera språk) där man sedan länge kunnat kommunicera med ledamöterna via e-post och se vad de gör i parlamentet, fast då och då ber om man donationer till sajten.

När nu EU:s PR-maskineri slösar så mycket pengar på sin självgoda envägspropaganda (se ovan) – varför har parlamentet eller kommissionen inte upprättat en sida av det här slaget? Där hade till exempel Margot Wallström kunnat illustrera sitt vackra tal om dialog med EU-medborgarna.

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post34