folkesbrev

folkesbrev

Folkes EU-brev 36

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Wed, June 03, 2009 15:47:16

Folkes EU-brev 36

090603

Bara tre dagar kvar till valdagen så nu kommer mitt brev lite oftare:

EU-valet

Torys ledare vill ha folkomröstning om Lissabonfördraget samtidigt som Irlands

De brittiska Konservativas EU-kritiske ledare David Cameron har lagt fram ett förslag i parlamentet om att det ska hållas folkomröstning om Lissabontraktaten samma dag som Irland har sin andra folkomröstning.

Dock är det osannolikt att han får majoritet för förslaget, eftersom det förutsätter att många Labourledamöter röstar för det. Men Camerons utspel ska mest som ett lockbete för britterna att rösta för Tories och att sätta press på Gordon Brown i EU-valet, som i Storbritannien äger rum i morgon.

Cameron säger också till tidningen Daily Telegraph, att han - om han kommer till makten - vill han omförhandla EU:s budget och försöka få mer makt tillbaka till Westminster från Bryssel. Han menar att EU ska handla om handel och samarbete snarare än ”denna ändlösa process att bygga en överstat”.

UK ratificerade Lissabonfördraget i juni 2008, men det kan inte träda i kraft förrän alla 27 EU-medlemsländer ratificerat det.

Junilistan ”räddas” i brittisk-irländsk forskarprognos

Junilistan åker inte ut ur EU-parlamentet som allmänt förutspås utan behåller ett mandat, gissar en internationell forskargrupp knuten till Trinity College i Dublin och London School of Economics. Enligt deras prognos, som ofta avviker från svenska opinionspejlingar, gör S ett bra val och kommer att få två platser till - på bekostnad av Junilistan.

Den vänstra flygeln av Socialdemokraterna kommer nämligen att gå tillbaka till sitt parti som nu sitter i opposition. Av allianspartierna skulle däremot Folkpartiet som enda parti förlora ett mandat!

Enligt forskarnas kalkyl skulle Socialdemokraterna få 31 procent av rösterna, Moderaterna 21, Junilistan (som fortsatt tredje parti) 7,1, Piratpartiet 7, Miljöpartiet 6,2, Folkpartiet 5,8, Vänsterpartiet 5,4, Centern 5,1 och Kristdemokraterna 4,5.

Mandatmässigt skulle utfallet bli: S 7 mandat, M 4, JL 1, PP 1, MP 1,V 1, C 1, och KD 1.

Forskarnas prognoser för hela EU finns på www.predict09.eu.

”Bort med partiledarna från affischerna”

Den maningen gör Drude Dahlerup, professor i statsvetenskap vid Stockholms universitet i Sydsvenskan. Hon pekar på att man ser bilder på Jan Björklund (FP) och Mona Sahlin (S) även om ingen av dem kandiderar till EU-valet.

Och hon tar upp att några veckor före valet hade SVT:s Agenda en partiledardebatt, där endast de sju riksdagspartierna var representerade. Inte ens Junilistan som vid det förra EU-valet blev det tredje största partiet var representerat. En vecka före valet är enda gästen i Ekots lördagsintervju Mona Sahlin.

Dahlerup frågar sig om EU-parlamentsvalet enbart är en kuliss för svensk inrikespolitik, vilket vore problematiskt ur ett demokratiperspektiv. Hon menar att EU-frågorna har hållits undan riksdagsvalrörelserna. Samtidigt baseras en mycket stor andel av svensk lagstiftning på EU-beslut. Dessutom undviks frågor som Lissabonfördraget och maktdelningen mellan EU:s institutioner och medlemsstaterna.

Dahlerup frågar också, om de enskilda EU-parlamentarikerna röstar som sina svenska partier, när de väl sitter på bänkarna i Bryssel och Strasbourg. I den danska valrörelsen har det blivit en het fråga när en tidning kunde visa, att danska EU-parlamentariker röstar med sina partigrupper i EU-parlamentet, även om det strider mot partiets ståndpunkt hemma i samma fråga.

Professor Dahlerup tror att mönstret gäller även svenska EU-parlamentariker. Det gör att väljarna luras.

Nästan varannan dansk vet inte hur de ska rösta i EU-valet

Bara en vecka före valet av de 13 danska EU-parlamentarikerna vet inte hela 45 procent av de danska väljarna vem de ska ge sin röst till.

Förklaringen ligger enligt professorn i europeisk rätt och integration Marlene Wind i att ”EU-parlamentet är ute ur mediernas sökarljus under de knappt fem år som går mellan valen”. En professor i politisk sociologi pekar på att befolkningens osäkerhet paradoxalt nog inte blivit mindre, trots att EU-parlamentet blivit allt viktigare för vår vardag.

Flera länder tjuvstartar med resultaten av EU-valet

Inte alla EU-länder röstar så sent som den 7 juni vilket vi gör. Därför kan vi få valresultat från vissa länder tidigare, vilket egentligen inte är meningen ur officiell EU-synpunkt.

Nederländerna kommer troligen först, sedan deras vallokaler stängs den 4 juni kl 2100. Den intressanta omröstningen i Storbritannien kommer att delges av medierna efter några minuter efter att de brittiska lokalerna stänger den 4 juni kl 2300 vår tid.

För britterna är valet extra spännande ur inrikespolitisk synpunkt, därför att de vill se hur mycket regeringspartiet Labour går tillbaka. Det kan inträffa att Labour hamnar på fjärde plats efter Conservatives, Liberal Democrats och UK Independence Party (!), det parti som står närmast Junilistan.

Andra länder som börjar rösta före Sverige är Irland, Tjeckien, Cypern, Lettland och Italien.

Ljuva livet i Bryssel

Italienska EU-parlamentariker tjänar fortsatt mer än andra

Alla EU-parlamentariker kommer under den nya mandatperioden som tidigare sagts få en bruttolön på 7 000 euro i månaden, vilket ungefär motsvarar vad tyska parlamentariker erhåller. Men hade de italienska ledamöterna anpassat sig till det skulle de ha förlorat, varför de undantas och får behålla sina högre löner trots sin i särklass lägsta närvaro under sessionerna. Som det nu är tjänar de 15 gånger mer än sina bulgariska kollegor, skriver EU Observer.

I framtiden får ledamöterna inte en klumpsumma för personliga utgifter, utan verifikationer måste visas. Slut med billigflyg och behålla resten alltså.

Oskicket att anställda familjemedlemmar stävjas, men de familjemedlemmar som anställts får tills vidare stanna kvar. Detta följde på en revisionsrapport – som parlamentarikerna röstade för att hemlighålla – som visade att vissa ledamöter missbrukar sina förmåner genom att låta pengarna gå till fiktiva eller familjeägda företag.

Kritiker anser att det fortsatt inte finns tillräckligt med inblick i hur ledamöterna använder bidragen till att sköta sina kontor, där de får maximalt 17 540 euro i månaden. Kritikerna fick vatten på sin kvarn av att parlamentet i april röstade igenom en bestämmelse, att ledamöternas personliga handlingar och räkenskaper inte skulle vara offentliga utåt.

Från svensk sida säger Junilistans partiledare Sören Wibe, att han kommer att avstå från all EU-lön som överstiger en svensk riksdagslön. Han kommer att redovisa alla inkomster och återbetalningar öppet på internet om han blir invald i EU-parlamentet. Han uppmanar andra kandidater att göra detsamma.

Jan Andersson, mångårig EU-parlamentariker för Socialdemokraterna, kommenterar i Kvällsposten/GP/Expressen utspelet med att Sören Wibe, som satt i EU-parlamentet för samma parti 1998, då vägrade följa en uppmaning inom partigruppen att betala tillbaka överskottet av sin reseersättning till EU-parlamentet.

Wibe replikerar med att han inte behöll ersättningen utan använde överskottet till olika EU-kritiska projekt. För detta saknar han dock redovisning, men han pekar på att redovisningsskyldigheten ju inte blir aktuell förrän under den mandatperiod som nu kommer.

Euron

Omöjligt förutse vad övergång till euro betyder

Det skriver Björn von der Esch, andranamn på Junilistans lista till EU-parlamentet, i Östgöta Correspondenten. Att argumentera för övergång till euro utan att ens antyda till vilken kurs det bör ske – som Folkpartiet och Kristdemokraterna gör – är att godkänna ett husköp utan att ha en aning om vad huset kostar, skriver von der Esch.

Övergång till euro sker på så sätt, att 24 månader före en övergång fastställs den kurs som ska gälla till övergången. Men vilken kurs är den rätta i dagens finansiella turbulens? Jo, den ligger någonstans mellan 8 och 12 kronor. En lyckad övergång står och faller med vilken kurs eurozonen och Sverige kommer överens om och den ingångna kursen får inte ändras, framhåller von der Esch, själv ekonom.

Min kommentar: Folkpartiet gör det väldigt lätt för sig när de pläderar för euron. Fast de ser det ju mest som en politisk fråga och går inte särskilt djupt in på de ekonomiska konsekvenserna. Det är ren och skär populism det handlar om.

Frankrike vill lätta på eurozonens regler

Frankrikes ekonomiminister Christine Lagarde vill att EU mildrar sin inställning till länder med budgetunderskott för att möta den ekonomiska krisen, skriver EU Observer.

Lagarde pekar på att åtskilliga länder nu har budgetunderskott som följd av ekonomiska stimulanspaket. EU-kommissionen spår att hela 13 av de 16 euroländerna kommer att överskrida tröskeln på tre procent.

Därför har kommissionen börjat mana medlemsländerna att återgå till stramare finanser, Frankrike inbegripet. EU:s kommissarie Joaquin Almunia, som är en riktig hök i den här frågan, fruktar att det skadar den gemensamma valutan om eurokriterierna lättas.

Integritetsfrågor och Piratpartiet

Massiv EU-plan i Stasi-anda skapas i år

Vart femte år antar EU en femårsplan som påverkar européernas medborgerliga friheter vad gäller polisövervakning, immigration, brottslighet, databaser och dataskydd, skriver Tony Bunyan i www.guardian.co.uk.

Tampere-programmet (2000-2004) och Haag-programmet (2005-2009) innefattar sådant som biometriska pass och id-kort. Ett nytt program följer i Stockholm i december. Vanligen lanseras sådana planer långt innan allmänheten har möjlighet att ta ställning till dem, skriver Bunyan. Tampere-programmet utformades och förhandlades mellan tjänstepersoner i EU-rådet och EU-kommissionen i slutna rum, utan att vare sig EU-parlamentet eller nationella parlament rådfrågades.

Nu har sekretessen lättat. Rådet har satt upp en ”framtidsgrupp”. Den ska ge förslag till samordning av utbildning, utrustning, informationsteknologi inom polis, immigrationsmyndigheter och tullbevakning och harmonisering av insamlande, tillgång och överföring av data och underrättelserapporter.

Dessutom följer en ”digital tsunami”, varnar Bunyan. Den innefattar massinsamling av persondata gällande resor, banktjänster, lokalisering av mobilsamtal, hälsoregister, internetanvändning, brottsregister (ner till de mest obetydliga brott), fingeravtryck etc.

För det tredje föreligger ett förslag att fram till 2014 skapa ett ”Euro-atlantiskt samarbetsområde med USA gällande frihet, säkerhet och rättskipning”.

Den formella processen startar när EU-kommissionen antar förslagen i juni. EU-parlamentet rådfrågas när det sammanträder igen i september. Europeiska rådet behandlar därefter frågan bakom lykta dörrar.

Den som vill läsa hela artikeln av Tony Bunyan kan gå in på http://www.guardian.co.uk/commentisfree/libertycentral/2009/may/28/eu-view-surveillance-society.

Dags att skippa Datainspektionen?

Piratpartiet svårt att placera i EU-parlamentet

Piratpartiet har nu enligt Novus Opinion 6,7 procent av väljarkåren, och därmed är de större än både Centern och Kristdemokraterna.

Partiet har ingen självklar hemvist i Europaparlamentet men säger sig ha erbjudanden från flera grupper. Den liberala eller gröna gruppen ligger närmast till hands. Men bådadera är de mest positiva till att EU och parlamentet ska ges mer makt och har propagerat för att EU-länderna ska anta Lissabonfördraget. Kruxet är att Piratpartiet är emot Lissabonfördraget.

I DN:s partitest, påpekar kolumnisten Henrik Brors i DN, framstår Christian Engström som lika stor kärnkraftsvän som Folkpartiet, samtidigt som partiet vill vara med i samma grupp som Miljöpartiet i Europaparlamentet.

PP löser sådana dilemman genom att det säljer sin röst i de flesta frågor i utbyte mot att den grupp som accepterar PP tar sig tid att lyssna till dess hjärtefrågor, uppger TT. Piratpartiet låter då andra bestämma i 98 fall av 100, konstaterar Lena Melin i Aftonbladet. De tänker rösta som den partigrupp där de så småningom hamnar, utom i frågor som handlar om fildelning, upphovsrätt och integritet i cyberrymden, där de kommer att ha en egen uppfattning och driva den. I andra frågor lämnar de walk over.

Är PP välkomna i respektive svenska partiers grupper i Europaparlamentet? Hypotetisk fråga, svarar Gunnar Hökmark (M) i Aftonbladet. Det känns osannolikt, säger Åsa Westlund (S), som fordrar ställningstagande i jämlikhetsfrågor och löntagares villkor. De måste tala om vad de tycker i andra frågor också, kräver Lena Ek (C).

Mera välkomnande är MP, V och JL. Enligt Carl Schlyter ska man ställa upp på gröna värderingar eller bara acceptera dem. Eva-Britt Svensson (V) som tillhör samma grupp som Schlyter säger att PP kan driva sina frågor ”bäst i vår grupp”. Nils Lundgren (JL): ”De skulle platsa i vår grupp. Vi har inga krav förutom att de ska ta ställning för mänskliga rättigheter och mot främlingsfientlighet”.

”Vi kan inte ha en ickedemokratisk superstat i Europa”, säger listettan Christian Engström till TT Nyheter. Vad gäller Junilistan säger han att PP och JL ”i runda slängar” har en likartad grundsyn på EU men att Junilistan” inte uträttat ett skvatt”, de ”valde fel taktik” och att PP ”lärt sig av JL:s misstag”.

Allt uttalanden som Engström måste förklara närmare. Junilistan har verkligen rört om i grytan i EU-parlamentet vad gäller hemlighetsmakeriet kring röstförfarandet samt fusket och bedrägeriet i EU-organen, bland annat i form av EU-biståndet till Bulgariens jordbruk som bromsades.

Piratpartiet kan få martyrgloria

Nu tycks SVT göra samma misstag som vad gäller Junilistan i förra EU-valet genom att inte släppa in Piratpartiet i partidebatter. Detta fastän PP redan har högre väljarstöd i opinionsmätningarna än flera av de partier som får vara med i Sveriges Televisions slutdebatt.

Men, säger kolumnisten Henrik Brors syrligt i DN, Piratpartiet ska snarast vara tacksamt för utestängningen, eftersom det har en åsikt i bara några få frågor.

I en rundfrågning i tidningen PC för Alla tar alla partierna ställning mot att EU ska reglera taxor för mobil- och datatrafik . Men Christian Engström säger att Piratpartiet inte tar ställning i den frågan. Det är förunderligt att Piratpartiet inte har en åsikt om en fråga, som borde ligga inom dess IT-dominerade intressesfär.

Det visar bara hur begränsad PP:s politiska plattform är.

Junilistan i media

Sören Wibe i TV4:s morgonsoffa

I går intervjuades Sören Wibe i TV 4:s morgonsoffa. Han talade om vad Junilistan gjort i Europaparlamentet, vad JL vill med sin politik och vilka utmaningar Europa står inför. Junilistans webbplats har en länk till Nyhetsmorgon.

Det finns även en längre intervju inför valet med Wibe i www.europaportalen.se.

Sören Wibe ger alliansen rätt i fråga om utstationeringsdirektivet

Om kommissionen mot förmodan beslutar att ompröva sitt tidigare beslut och river upp utstationeringsdirektivet* kan hända att det blir sämre än vad det nu är, säger Sören Wibe i Sveriges Radios Ekot idag. Det kan försvaga ”den svenska modellen”.

Därmed ställer Wibe sig på alliansregeringens sida gentemot vänsterpartierna, som vill riva upp direktivet för att de anser att det är arbetarfientligt och ett hot mot den svenska kollektivavtalsmodellen. Det bästa vore dock att frånta EG-domstolen domsrätt i sådana här frågor, menar Wibe.

En något annan inställning tycks hans danska kollega Hanne Dahl i Junibevaegelsen ha. Hon har fått sin förelagt ett upprop av en rad medlemmar i EU-parlamentet att de vill godkänna en ny EU-kommission, förutsatt att de 27 kommissionsmedlemmarna lovar att de vill ändra det omtvistade direktivet, som gör det möjligt att dumpa lönerna för bland annat arbetare från Östeuropa i Tyskland. Dahl säger att hon ännu inte studerat skrivelsen men säger att hon ”har ingen politisk motvilja mot det”.

*Direktivet slår fast att om en arbetsgivare med säte i ett EU-land utstationerar arbetskraft till annat EU-land så ska det senare landets skydds- och minimilagstiftning för arbetstagare gälla också för den utstationerade personalen.

Nils Lundgren i morgonsoffa och blogg

Förre ledaren för Junilistan och avgående EU-parlamentarikern Nils Lundgren sitter i SVT:s morgonsoffa i morgon torsdag.

Dessutom har han sedan den 27 maj en egen blogg, se http://nilslundgrensblogg.blogspot.com/. Den handlar om synpunkter på EU-valet men naturligtvis med tillbakablickar på hans mandatperiod i EU-parlamentet. Plus lite annat.

Roland Thord synlig på nätet

Roland Thord, som finns på nionde plats i Juniistans lista för EU-parlamentet, blev intervjuad av Café Babel, ett Europaprojekt för ungdomar, på Europaforum i Hässleholm i maj. Titta på http://www.youtube.com/watch?v=fEOmqbaX2xs.

Dessutom finns Thord med i en TV24-sänd valdebatt om miljö och klimat som han medverkat i. Debatten arrangerades av Svenska Naturskyddsföreningen i förra veckan som ett led i deras 100-års jubileum. Se http://svtplay.se/v/1576042/24_direkt/eu-valet__vad_har_eu-parlamentarikerna_utrattat_?sb,k108207,1,f,-1.

Kristina Sjödin (JL) uppmanar stockholmarna att rösta

Junilistans åttonde kandidat på JL:s lista till EU-parlamentet Kristina Sjödin uppmanar att stockholmarna går och röstar den 7 juni. Deras vardag påverkas ju i högre grad av det som händer i Bryssel än det som händer i Stockholm, påpekar hon i SR Stockholm. Hon ser det som ett särskilt problem att extremhögern nu är på frammarsch.

Missa inte slutdebatt i SVT i morgon!

TV 2:s slutdebatt inför EU-valet går av stapeln kl 2100-2200 i morgon torsdag. Alla partier som nu sitter i EU-parlamentet är företrädda genom sina nya kandidater.

Karin Hübinette, känd från de kritiserade Agenda-programmen, leder denna debatt där Junilistan tillåts vara med.

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post38