folkesbrev

folkesbrev

Folkes EU-brev 38

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Sat, June 06, 2009 16:07:44

Folkes EU-brev 38

090606

EU-valet

Sannolikt att Junilistan får mandat i EU-parlamentet

Under den sista veckans mätning har Junilistan tagit ett skutt framåt, enligt en undersökning av TV4/Novus Opinion. Vi ligger nu plötsligt på 3,8 procent, alltså bara 0,2 från spärren för att komma in i EU-parlamentet. Om – som en statsvetare tidigare sagt i mitt EU-brev – man ligger ”nära strecket” kan det ge en lyfteffekt på väljarna. Stämmer den regeln kommer vi in i EU-parlamentet.

Roligt är också att Socialdemokraterna går back – med nästan 4 procent! Kan en del av det vara röster som vi vunnit tillbaka? Även Moderaterna backar, med 1,2 procent. Andra som minskar något är V, MP och SD.

Piraterna fortsätter att trollbinda väljare, de har nu 8,5 procent. FP får som vanligt draghjälp av ”Tant EU” med sina drygt 11 procent.

Förtidsröstandet ökar starkt

Man får i fortsättningen hålla ögonen på att allt fler förtidsröstar när man för valkampanj. Medan totala antalet poströster (som det hette då) låg på 217 000 vid Europavalet 2004, ligger den vid motsvarande tidpunkt i år på 357 000.

Kampanjmässigt innebär det att många väljare är förlorade vid en långt tidigare tidpunkt än valdagen (få lär väl utnyttja möjligheten att ångra sin röst). De ställen man tänkt lägga sitt valmaterial på, till exempel biblioteken, blev dessutom i år vallokaler nästan tre veckor före valdagen. Och är personalen ogin får man inte lägga något material där. Fast praxis varierar har jag märkt.

Om förtidsröstandet ger högre valdeltagande är ovisst. Henric Oscarsson, statsvetardocent i Göteborg, tror inte att det leder till någon drastisk ökning. Totalt tippar han att valdeltagandet kommer att stanna på 40 procent, alltså ungefär på samma nivå som de 38 procenten 2004.

Var fjärde vet inte när valet hålls!

Enligt en mätning som Synovate gjort för DN och tidskriften Fokus sista veckan före valet, är det fortsatt 25 procent av de intervjuade som inte vet i vilken månad som valet äger rum. Värst ligger det till bland unga väljare 18 till 29 år: drygt en av tre väljare kan inte ange när det är EU-val.

Kännedomen är föga överraskande lägst bland ungdomar med enbart grundskoleutbildning, medan de med högre utbildning än gymnasienivå nästan alla kände till valmånaden.

Vad kan detta bero på? Dels väcker ju EU-valen inte samma intresse som de nationella, dels har mediekonsumtionen ändrats. Ungdomen läser mest gratistidningar och dessa är numera i trångmål under krisen. Återstår internet, vilket är ett medium som används högst olika beroende på utbildningsnivå, kön, ålder och intresseinriktning.

Letterna besvikna på EU

Den enorma ekonomiska kris Lettland genomgår nu kommer klart att märkas på EU-valet där, som hålls idag parallellt med kommunval. Medlemskapet i EU ses med helt andra ögon idag, bara var femte lett tycker bra om EU nu, enligt Sveriges Radio.

Irland gick till valbåsen i går både för att rösta i lokalval, fyllnadsval i Dublin och EU-valet. Resultaten är inte klara ännu. Det är ju ett intressant val med tanke på att irländarna ska tubbas att rösta för Lissabontraktaten i höst.

I Polen lär enligt Warszaw Business News endast 20 procent av de röstberättigade delta i valet på söndag, medan man tidigare trodde på upp till 60 procent.

Ungefär åtta av Nederländernas 25 platser i EU-parlamentet kommer troligen att besättas av EU-kritiska ledamöter. Hårdast kritiker är det extremhöga Frihetspartiet (PVV) som muslimhataren Geert Wilders är ledare för. I det redan avklarade EU-valet fick PVV nästan 17 procent av rösterna och belägger då fyra platser i Europaparlamentet. Orsaker till partiets framgång är den ekonomiska krisen, rädslan för invandrare, särskilt från muslimska länder (det finns 800 000 muslimer i Nederländerna) och Turkiet-i-EU-spöket.

Här en översikt av röstdagarna:

4 juni röstade Storbritannien och Nederländerna.

5 juni röstar Tjeckien och Irland

6 juni röstar Tjeckien (andra dagen), Cypern, Italien, Lettland, Malta och Slovakien

7 juni röstar Österrike, Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Tyskland, Grekland, Ungern, Italien, Litauen, Luxemburg, Polen, Portugal, Rumänien, Slovenien, Spanien och Sverige.

Köp EU-röster!

Konstgjord andning för att få folk att rösta i EU-valet förekommer lite varstans i Europa. Ett av talrika metoder är att Tallinns borgmästare skickar hurtiga sms till sina väljare för att få dem att rösta.

I Danmark tar man rentav exempel av den italienska maffians handel med röstköp till EU-val. Socialdemokraterna och Socialistisk Folkeparti har lovat att betala ut ekonomisk ersättning till mittenpartiet Radikale för att få överta deras röster efter valet, skriver Politiken.dk. Kristendemokraterne har efter förra EU-valet bjudit Radikale-medlemmar på långvariga praktikantvistelser och studieresor till Strasbourg som tack för tusentals röster, vilka annars varit oanvändbara.

Valforskaren Kasper Möller Hansen är bekymrad: ”Min röst är såld i förväg utan att jag vet det”. Och han undrar var gränsen går för denna handel.

Euron

Skärmytsling FP-JL om euron

I Sydsvenskan 28 maj ifrågasatte jag folkpartisten Olle Schmidts tal om att genomföra euro som ”parallell valuta” i Skåne. Jag pekade på hur den skånska turistnäringen - enligt egen uppgift - skulle gynnas av den för utländska turister gynnsamma kronkursen.

Inte oväntat gick han i går till motattack och menar att jag ”förringar” den analys av SNS som gjorts i år och som visar att vi skulle ha vunnit ekonomiskt på att ha infört euron. BNP skulle ha ökat med 200 miljarder kronor!

Lennart Berg, nationalekonom i Uppsala och JL-sympatisör, bemöter dock Olle Schmidt i en ny replik. Han har med ledning av SNS siffror kommit till ett helt annat resultat än Schmidt. Sveriges BNP skulle visserligen ha ökat men endast med blygsamma 3 promille.

Berg tillfogar att Sverige med sin kronvaluta haft en tillväxt mellan 2000 och 2006 som överstigit eurozonens genomsnitt med en procent årligen.

Lissabonfördraget

EU-länder oroas av irländska specialvillkor

Den irländska regeringen jobbar hårt för att göra Lissabonfördraget smakligt för sin befolkning. Främst rör det sig om egen beskattningsrätt, landets neutralitet och familje- och etikfrågor som ligger många irländare varmt om hjärtat.

Men andra EU-länder är bekymrade – de vill vara säkra på att irländska betingelser bara gäller för Irland och ingen annanstans. Vad gäller Sverige har vi aldrig ställt några villkor utan riksdagens har svalt Lissabontraktaten med hull och hår. De irländska undantagsförslagen visar ju att vi inte slagit vakt om vår nationella beskattningsrätt och neutralitet, som just nu naggas i kanten av Nato-lekstugan i Norrbotten.

Vi har aldrig förhandlat om några undantag. Sverige är ju den snällaste eleven i EU-klassen.

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post40