folkesbrev

folkesbrev

Folkes EU-brev 39

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Thu, June 11, 2009 00:16:16

Folkes EU-brev 39

090610

Fem län i norr passerade fyraprocentsspärren

I mitt förra EU-brev var jag optimistisk nog att förutspå att Junilistan skulle kunna skicka en ledamot till EU-parlamentet. Nu får jag revidera det kraftigt: om 5 av de 21 länen som Sverige består av hade fått bestämma, så hade detta besannats.

Det gäller Dalarna, Gävleborg, Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland. Bäst resultat hade Västerbottens län med sina 13 procent, de övriga mellan 5 och 6 procent.

Jumbo i länsligan var Skåne län med sina 1,98 procent. Som i förra EU-valet gäller regeln att ju längre man kommer uppåt norr ökar Junilistan. Å andra sidan bor i de nämnda ”bra” länen endast 15 procent av de röstberättigade i EU-valet, norra Sverige är ju glest befolkat.

Ortsmässigt var JL störst i Storuman med 24,9 procent och minst i Malmö med 1,6 procent.

Se närmare www.val.se

Ganleys paneuropeiska dröm sprack

Den irländske affärsmannen Declan Ganleys vision om ett paneuropeiskt parti har strandat och han drar sig nu ur politiken. Han var en av drivkrafterna i nej-omröstningen till Lissabonfördraget i fjol men vill inte agera i den övertalande folkomröstningen i höst.

Ganley påstod att han kunde mobilisera upp till 100 ledamöter i Europaparlamentet och radikalt omforma europeisk politik. Men bara i ett land, Frankrike, får Libertas ett mandat trots att det ställde upp med 531 kandidater i 14 EU-länder.

Det besätts av Philippe de Villiers, ledare för Mouvement pour la France (Frankrikerörelsen). I gengäld tappar MPF en plats i Europaparlamentet. Ingen annanstans blir det utdelning, inte heller i Polen där han gjorde en storsatsning (till och med Lech Wałesa stödde honom) och inte i Tjeckien där han fick stöd av president Klaus. I Storbritannien var Libertas program alltför likt de etablerade partierna Tories och UK Independence Party för att kunna profilera sig.

Libertas hade satsat cirka 30 miljoner euro på sin Europakampanj som riktade sig mot Lissabonfördraget. Valforskaren Hugo Brady säger om Declan Ganley till Irish Times: ”Det är ingen tvekan om att han använde mycket smarta marknadsföringsmetoder … men han hade ingen stödjande bas i många av länderna. Han förvirrade också väljare i Storbritannien genom att förklara att han var pro-europeisk.”

Storbritanniens självständighetsparti blev tvåa i EU-valet

UK Independence Party fick näst mest röster i de brittiska valen till EU-parlamentet. Medan de Konservativa vann med sina 27,45 procent låg UKIP på 16,57 procent och de knäckte det luggslitna Labour som blev trea med bara 15,8 procent. Sedan följde i minskande storleksordning Liberal Democrats, De Gröna och BNP.

I Europaparlamentet utökas nu UKIP:s mandat från 12 till 13, ett överraskande resultat med tanke på att även Tories intar en EU-skeptisk linje och BNP (se nedan) liksom UKIP vill lämna gemenskapen. UKIP, som bildades 1993, intar en negativ hållning till arbetssökande från Östeuropa men ser sig som ”moderate” och ”democratic”.

Fascistparti i Storbritannien får två mandat

Extremhögerpartiet British National Party (BNP), som för en kampanj för att stoppa invandring och för att Storbritannien ska dra sig ur EU, fick sina första platser i Europaparlamentet. Partiledaren Nick Griffin valdes i nordvästra området medan råskinnet Andrew Brons, som en gång attackerade en färgad polis, fick den andra platsen i regionen Yorkshire och Humber. Det betyder att nära en miljon britter röstat för BNP.

BNP tar många röster från Labour och står starkt hos urbana arbetarklassområden som nu lider av recessionen och tävlar om jobb med invandrarna. BNP fick ett mandat i Londons kommunfullmäktige i fjol men hade tidigare ingen representant i det brittiska eller Europaparlamentet.

BNP:s agitatorer är mest synliga på det lokala planet, säger statsvetaren Nick Johnson i The Guardian. Det visar att nya medier inte kan vara en ersättning för traditionell dörrknackning och eller att sätta upp ett skjul på torget.

Extremhögervåg över Europa

Yttersta högern kommer att troligen belägga åtta platser i Europaparlamentet. I Österrike, Danmark, Finland, Grekland, Ungern, Italien, Nederländerna, Rumänien och Storbritannien gjorde de ett bra eller ganska bra val.

Österrikiska frihetspartiet fick två platser i EU-parlamentet med 12,4 procent av rösterna och den avlidne Jörg Haiders BVO fick 4,6 procent, vilket i Österrikes fall inte leder till något mandat. Ungerns fascistparti Jobbik - vars Ungerska garde marscherar i märkliga uniformer - ficka hela 15 procent av landets väljare på sin sida. Dansk Folkeparti kan glädja sig över ett extra mandat och får nu två. Finlands Perussuomalaiset (De sanna finnarna) följer upp sina nationella valframgångar med ett mandat i EU-parlamentet.

Men så ser det inte ut överallt. I Belgien och Frankrike gick dessa partier tillbaka. Le Pens Front National förlorade fyra platser och det flamländska separatistpartiet i Belgien Vlaams Belang tappade ett mandat och har nu bara två. Yttersta högern i Polen som hade hela 16 mandat i EU-parlamentet tappar nu allesammans, ingen enda blir vald från Polska familjeligan eller Självförsvarspartiet i samklang med de kraftiga politiska svängningarna hos polska väljare.

Piratpartiet starkast i studentområden

Piratpartiet blev störst i studentområden i städer som Linköping och Lund. I Ryd i Linköping fick piraterna hela 38 procent. Höga siffror fick PP även i Delfi i Lund med 26 och Lappkärrsberget i Stockholm med 24 procent.

Men det är inte bara bland högutbildade stadsbor som PP haft framgångar. En undersökning visar att partiet också blivit populärt bland de LO-organiserade, där 8,77 procent röstade på piraterna. Det är över riksgenomsnittet och gör piraterna till det tredje största partiet inom LO-kollektivet. I Perstorp i Skåne fick Piratpartiet hela 9,3 procent. ”Valkampanjen har bedrivits från mun till mun”, säger Åskar Andersson i Piratpartiet till Sydsvenskan.

Kolumnisten Malin Siwe i DN kallar Piratpartiet ”en gräsrotsrörelse” som fått ”lågutbildade grabbar med djup politikermisstro att lämna datorskärmen för att ställa sig bakom valskärmen”. Men även kändisar har sällat sig till PP, världsreportern Staffan Heimerson och den 73-årige författaren Lars Gustafsson ( http://larsgustafssonblog.blogspot.com).

Socialdemokraternas vattendelarlinje gick inte hem hos väljarna

Socialdemokraterna och Vänstern försökte göra EU-valet till et val mellan rött och blått. Men ”det var en strategi som inte fungerade”, säger valforskaren Ulf Bjereld, själv socialdemokrat, till ”Världen idag”.

I stället blev valets största vinnare Miljöpartiet och Piratpartiet. Miljöpartiet ökade med nära fem procentenheter och säkrade två mandat i EU-parlamentet, medan Piratpartiet som bekant fick 7,1 procent för sin enda plats i parlamentet.

Piratpartiet har på ett mycket skickligt sätt mobiliserat väljarna, tycker Bjereld. Men PP har också fungerat som ett protestparti för dem som har velat markera mot etablissemanget men ändå inte velat rösta på Sverigedemokraterna.

Malin Siwe i DN pekar på att det dåliga valresultatet för de största partierna beror på att de inte tagit upp verkliga EU-frågor, vilket de nu straffas för. Moderaterna gick till val på ordning i statsfinanserna (Reinfeldts nedvärdering av EU-valet gjorde inte saken bättre) och socialdemokraterna skulle fixa jobb, vilket EU-parlamentet inte kan, framhåller hon.

Piraterna gick till val på integritet och fritt internet – vilket EU-parlamentet ska behandla i höst igen. ”Alltså är det rationellt att rösta lila/PP:s nya symbolfärg/ för dem som tycker att dessa frågor är viktiga och misshandlade av såväl S som M i riksdagen”, skriver Malin Siwe.

Någon djupare analys av Junilistans bakslag letar jag förgäves efter i massmedia. Att Piratpartiet riskerar att gå samma öde till mötes som Junilistan - som ofta hävdas - håller Ulf Bjereld inte med om: ”Från Piratpartiets sida har man förhoppningsvis lärt sig läxan. Det Junilistan gjorde var att de försvann från den politiska arenan. De var inriktade på den europeiska politiken. De hade också bekymmer med avhopp vilket inte ingav något förtroende. Piratpartiet har däremot en politisk agenda till valet 2010. Synligheten i svensk politik kommer att vara nödvändig”, menar Ulf Bjereld.

Junilistans kansli stänger snart

Söndagens valförlust för Junilistan innebär också ett ekonomiskt nederlag, skriver DN. Med två parlamentariker i EU-parlamentet har Junilistan kunnat ha kansli både i Stockholm och Bryssel. Nu förlorar organisationen sina platser i parlamentet och därmed också det ekonomiska stödet som gjort det möjligt att ha personal anställd.

”Det som händer nu är att kansliet avvecklas, personalen måste tyvärr sägas upp, verksamheten avslutas och boksluten avrundas”, säger partiledaren Sören Wibe till DN, som pekar på att en partistämma ska hållas i oktober.

Wibe vill trots det katastrofala valnederlaget fortsätta oförtövat: ”Jag har varit med om både segrar och nederlag, Jag är inte förkrossad”.

Danska Junirörelsen upplöses troligen

Junibevaegelsen, den danska motsvarigheten till Junilistan, har också lidit ett stort valnederlag. Efter 17 år i EU-parlamentet åker de ut. De fick bara 2,3 procent av rösterna, vilket är en stark tillbakagång från de 9 procent som partiet inhöstade för fem år sedan.

Fast det finns också ett parti med Nej till EU på agendan, kallat Folkebevaegelsen mod EU. Det var ur detta parti som en utbrytargrupp bildade Junibevaegelsen efter omröstningen av Maastrichtfördraget 1992. De tyckte att Folkebevaegelsens politiska plattform var för snäv. De tre EU-parlamentarikerna som representerade Folkebevaegelsen i EU-parlamentet skiftade till den nya rörelsen, medan en medlem av den gamla rörelsen stannade i parlamentet.

Fram till i fjol var den folklige och folkkäre Jens Peter Bonde synonym med Junibevaegelsen. Han blev väldigt aktiv i EU-parlamentet där han samarbetade intensivt med EU-kritiska krafter. 2008 efterträddes han av prästen Hanne Dahl och hon blev toppkandidat till årets EU-val men hade enligt Politiken inte samma folkliga genomslagskraft som sin föregångare, och partiet fick inte ett enda mandat i parlamentet.

Partiets styrelse ska ta ställning den 20 juli om det är meningsfullt att fortsätta rörelsen. Men Dahl säger: ”I mina ögon finns det inte plats för Junibevaegelsen. Det är dessvärre en tid som nu går till ända”. Partistämman kommer senare att säga sin mening.

Däremot fick Folkebevaegelsen mod EU behålla sitt enda mandat i EU-parlamentet. Den skicklige partiledaren Sören Söndergaard klarade sig in igen. Medan Bonde är väldigt pessimistisk till båda rörelsernas framtid (de var i valallians i detta val), vill Söndergaard ingalunda ge upp. Men han ser ett problem i andra partier strävar efter att ”inkorporera EU-skepsis, de har tagit något av vår retorik”.

Fast denne Sören behöver inte hänga läpp: 2004 hade Folkebevaegelsen 5,2 procent, nu fick de 7,2, vilket väl inte står att läsa i svenska tidningar … ”Vi är glada för framgången som stärker oss inför folkomröstningen om euron”, säger Söndergaard.

Socialdemokratisk politiker vill att Riksdagen väljer EU-parlamentariker

Håkan Juholt, Kalmar läns socialdemokratiska riksdagsledamot och tidigare ordförande i försvarsberedningen, är bekymrad över valutgången. Han är inte tröstad av det högre valdeltagandet i Sverige utan tittar på den generellt nedåtgående tendensen i Europa.

I snitt ligger valdeltagandet på 43 procent och det har sjunkit för varje val ända sedan de började 1979. Sverige ligger nu något högre än genomsnittet med sina 44 procent men ligger först på elfte plats i ligan, om man räknar med Belgien där det är röstplikt. Men lägre än Sverige ligger stora länder som Tyskland och Frankrike och hela Östeuropa med Slovakien som jumbo på drygt 19 procent.

Juholt irriteras också av att först Junilistan, sedan Piratpartiet lyckats ta sig in i EU-församlingen. Det är ett bevis på hur lättvindigt svenska folket tar på valet, klagar han till Östran. Han menar att det rör sig om partier som aldrig skulle ha en chans att ta sig in i riksdagen: ”Junilistan är ett rent missnöjesparti och Piratpartiet tycker att det är okej att stjäla det någon annan äger”.

Därför ser Juholt en lösning i att inte ha något EU-val alls: ”Ett alternativ är att låta varje parlament utse dem som ska representera sitt land i Europaparlamentet. På så sätt blir det 100 procent demokratiskt förankrat i stället för de kanske 15-20 procent som valdeltagandet ligger på i vissa länder nu.”

Juholt vill alltså att de etablerade partierna ska få vara i fred. Otroligt hur olika ordet demokrati kan användas …

Socialistblocket led stort nederlag i EU-parlamentet

Ajöss med Jan Anderssons och andras planer att revidera utstationeringsdirektivet och sminka rödfärg i efterhand på Lissabonfördraget. För nu har de Europas borgerliga partier generellt gjort ett bra val. De fick 267 av de 736 platserna, medan socialdemokraterna får nöja sig med 159. Särskilt dåligt klarade sig franska socialistpartiet med sina 16 procent (de Gröna fick nästan lika mycket), och Labour gjorde sitt sämsta val sedan 1910.

Förklaringen anses vara att socialistoppositionen inte förmådde utnyttja den ekonomiska krisen med något trovärdigt alternativ, vilket vi ju sett i Sverige.

Irländska EU-kritiker vann viktigt mandat

Det sittande liberala partiet Fianna Fail som regerar tillsammans med De Gröna gick bakåt i både lokalval och EU-val. Men de håller sig kvar i taburetterna. Intressantast är att Fianna Fail förlorade EU-mandat partiet i Dublin till Joe Higgins från Socialistpartiet (inte Labour), ett av de få partier som öppet har drivit kampanj mot Lissabonfördraget och uppmanar irländarna att fortsätta rösta nej.

Fler söker EU-kunskap på biblioteket

Inför Sveriges ordförandeskap i EU från den 1 juli ökar intresset för att låna böcker om EU, enligt Sveriges Radio. I Malmö stadsbibliotek har Europeiska kommissionens lokalorgan Europa direkt slagit sig ner och ska propagera flitigt med bland annat seminarier och debatter under ordförandeskapet. Ett särskilt fokus sätts på ungdomar.

Det är viktigt då att även EU-kritisk litteratur ingår i sortimentet. Så kolla i ditt lokala bibliotek, särskilt om det lierat sig med EU-kommissionen som Malmö stadsbibliotek, att exempelvis de böcker Junilistan och Nils Lundgren skrivit finns på hyllorna – låtsas vilja låna dem till exempel och bli ytterligt förvånad om de inte finns...

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post41