folkesbrev

folkesbrev

Folkes EU-brev 43

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Sat, August 29, 2009 23:07:57

Folkes EU-brev 43

090829

SSU röstade mot Lissabonfördraget – under största möjliga tystnad

Under SSU-kongressen 2 – 7 augusti i Uppsala röstade 121 av de röstberättigade nej till Lissabonfördraget, medan 110 röstade ja. Detta trots att en knapp majoritet i styrelsen var för ett ja. Men det finns inget i SSU:s hemsida som tyder på att SSU tagit ställning mot fördraget.

Till kritikerna hör Riad Aliefendic i Skånedistriktet som menar att traktaten är odemokratisk och överstatlig, att unionen får för mycket makt och att EU-domstolen i princip kan döma i alla frågor som påverkar Sverige.

Även Kristdemokratiska Ungdomsförbundet KDU:s ordförande Charlie Weimers säger nej till traktaten och säger till Kritiska EU-fakta att förbundet skulle välkomna ett nej på Irland vid den förnyade folkomröstningen den 2 oktober.

Tysklands parlament kan bli mäktigt i Lissabon-EU

Tysklands parlament kommer att få en starkare roll i EU-frågor, starkare än Sveriges riksdag eller något annat nationellt parlament i EU. Detta om en kompletterande nationell lag antas av parlamentets båda kamrar fram till 18 september.

Lagen skulle innebära att regeringen i betydligt större utsträckning än idag skulle informera parlamentet i EU-frågor. Den tvingas också att lägga fram konsekvensanalyser före varje beslut i ministerrådet. Vidare måste regeringen presentera en subsidiaritetsanalys som motiverar varför en fråga ska avgöras på EU-nivå och inte i Tyskland.

Tysklands parlament får även ett avgörande inflytande när det gäller ett eventuellt gemensamt EU-försvar. Om makt ska flyttas från Tyskland med kvalificerad majoritet i ministerrådet måste parlamentet först ge sitt godkännande.

Allt detta har författningsdomstolens granskning av Lissabontraktaten medfört på initiativ från främst Bayernpartiet CSU, som är regeringspartiet CDU:s stödparti. Regeringen är beroende av CSU:s stöd för att få två tredjedelars majoritet för tillämpningslagen av Lissabonfördraget och den tvingas alltså gå i förhandlingar med CSU.

Die Linke, en motsvarighet till Vänsterpartiet, är dock inte nöjd heller med dessa undantagsbestämmelser utan vill att Författningsdomstolen ska göra en ny genomsyn av Lissabonfördraget. Framför allt vänder sig Die Linke mot att traktaten stärker EU:s utrikes- och säkerhetspolitik.

Frågan är om inte det tyska parlamentet blir det nationella parlament som får det allra största inflytandet över EU-politiken. ”Alla nationella parlament borde ställa sig frågan, om inte EU efter Lissabonfördraget måste kompletteras med regler som förtydligar demokratin på nationell nivå. Den pågående reformeringen av de svenska grundlagarna ger ett gyllene tillfälle att diskutera frågan”, menar Carl Fredrik Bergström, forskare vid Sieps, Svenska institutet för europapolitiska studier.

Vad Sverige angår svalde som bekant den svenska riksdagsmajoritet Lissabonfördraget i november i fjol utan att kräva några utökade befogenheter utöver de tämligen obetydliga som stadgas i Lissabonfördraget.

EU-konsumenter kritiska till de nya glödlamporna

Från och med tisdag får 100-watt-lampor av den gamla modellen inte längre säljas inom EU, medan 40- och 25-wattslampor fasas ut 2012. Samtliga energikrävande lampor ska vara borta 2016.

Men konsumentgrupper är inte odelat positiva trots den stora energibesparingen som EU-bestämmelsen innebär. ”Vi vill att EU-kommissionen sänker gränsvärdena för blyinnehållet i energisparlamporna och att man inför en bättre avfallshantering av dem”, säger Stephen Russell frän European Voice in Standardisation till EU Observer.

I en österrikisk enkät befarar nästan 54 procent av de tillfrågade att de nya riktlinjerna kan innebära en hälsorisk på grund av blyinnehållet i kasserade lampor.

Sportfiskarna upprörda över nya EU-regler

Fullständigt meningslös byråkrati, anser Sportfiskarnas ordförande Joakim Ollén om EU-kommissionens förslag att dra in fritidsfisket i unionens fiskereglering.

Mest vill kommissionen komma åt de hundratals kommersiella båtturer som arrangeras i Medelhavet för sportfiskare som vill fiska blåfenad tonfisk, en av världens mest hotade fiskarter. Men restriktionerna kan också drabba det svenska sportfisket. Och EU subventionerar ju samtidigt ett industrifiske med ett våldsamt överuttag av fiskeresurser, påpekar Ollén, som tycker att EU-kommissionen silar mygg och sväljer kameler.

I slutändan kommer frågan att avgöras i förhandlingar mellan medlemsländerna, även EU-parlamentet får tycka till.

Återigen ett exempel på när EU-byråkratin inte tar hänsyn till nationella eller regionala skiljaktigheter.

EU:s livsmedelsmärkning i blåsväder

Matjättarnas nya märkning är rena skojet, anser organisationen Sveriges Konsumenter som nu anmäler tre produkter till Konsumentombudsmannen. Anmälan gäller Coca-Cola, OLW-chips och Kalaspuffar.

Sveriges Konsumenter anser att det så kallade GDA-märket, en import från USA som EU antagit, är ett sätt att maskera onyttiga produkter. Märkningen snarare förvirrar än förenklar och ger intryck av att produkterna är hälsosammare än vad de i själva verket är, säger Jan Bertoft på Sveriges Konsumenter till Göteborgs-Posten. Tillverkaren avgör nämligen själv hur stor en portion ska anses vara.

När det till exempel gäller OLW-chips är den tänkta portionsstorleken bara 25 gram, och därmed ser fettmärkningen bra ut: 9 procent av den rekommenderade dosen. Men SK anser att en normal portion chips snarare är 100 gram och att märkningen borde vara 36 procent.

Den danska konsumentorganisationen Forbrugerrådet (som motsvarar påfallande EU-passiva svenska KO) har gjort en liknande anmälan mot bland annat Coca-Cola, Kellogg’s och Nestlé.

Den europeiska kampanjen Stop GDA (http://stopgda.eu) anser att EU borde införa en märkning av samma typ som det svenska Nyckelhålet, vars syfte är att hjälpa konsumenterna hitta nyttiga alternativ inom varje varugrupp.

EU+Nato nästan sant

Den nye Nato-sekreteraren Anders Fogh Rasmussen ser sitt uppdrag som en direkt förlängning av EU-arbetet, framgår i en intervju med honom i EuropaPosten. Det är Natos förtjänst att vi inte längre har det uppdelade Europa, heter det i hans historieskrivning.

Av EU:s 27 medlemmar är idag 21 med i Nato, och sedan början av 2000-talet råder ett formaliserat samarbete mellan de två sammanslutningarna. Därutöver har EU tagit på sig allt fler försvarspolitiska uppgifter:

1. EU har en egen säkerhetsstrategi, till vilken hör Headline Goal 2010 som säger hur stora styrkor som medlemsländerna ska mobilisera och hur snabbt det ska göras.

2. EU har egna försvarspolitiska institutioner, bland dem Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik, Militära kommittén och en militär stab.

3. Lissabonfördraget innehåller inte mindre än sju avsnitt som ska stärka EU:s gemensamma försvar.

Lissabonfördraget statuerar bland annat att EU får en startfond för militära ändamål vid sidan av den ordinarie budgeten; att utrikes- och säkerhetspolitik ”kommer att leda till” ett gemensamt försvar; att medlemsstaterna förbinder sig att ”gradvis förbättra sin militära kapacitet” och att medlemsländerna ska stödja varandra vid väpnat angrepp.

I EuropaPosten säger den danske försvarsforskaren Henrik Ö. Breitenbach att för att Sverige ska bli medlem behövs bara en akt på två sidor och en underskrift. I praktiken är ju Sverige redan med, säger forskaren, utan att precisera detta.

Intresset bland svenskarna för en Nato-anslutning steg sannolikt i samband med kriget mellan Ryssland och Georgien, tror professor Ulf Bjereld. De flesta svenskar är dock ännu mot ett medlemskap, 41 procent, medan 24 procent är för ett sådant.

Det finns en kritisk grupp som heter Stoppa Nato, se http://www.stoppanato.se. Här finns en hel del matnyttig information rörande den smyganslutning av Sverige till Nato som är på gång.

Militärhistoriker oroad över Sveriges samarbete med Nato

41 av 61 övningar som försvarsmakten i år genomför innefattar Natoländer, påpekar militärhistorikern Mikael Nilsson, verksam vid Försvarshögskolan. Han uttrycker i SvD Brännpunkt sin oro över hur detta uppfattas från rysk sida.

För två månader sedan avslutades Loyal Arrow, den hittills största Nato-flygövningen på svensk mark, och regeringen har understrukit vikten av samövningar med Nato för svenska styrkors operationer utomlands. Så det torde komma fler samövningar.

Formellt är vi ännu alliansfria, skriver Nilsson, men manövrarna har stora säkerhetspolitiska följder, framför allt för vår relation till Ryssland. Han vill ha debatt om detta, det är ”oroväckande tyst” i frågan menar han. Nilsson undrar varför dessa övningar är så viktiga. Kan det vara att utrikesministern önskar att tydligt markera sitt avståndstagande från Kreml? ”Bildts attityd mot Kreml, som nyligen kritiserats hårt av Hans Blix, pekar i den riktningen”.

Nilsson medger att det finns anledning att oroa sig över mycket i den ryska in- och utrikespolitiken. Men lösningen får inte vara att avlägsna sig ännu mer från Ryssland. Han anser att vi inte ska förlägga Natoövningar i Sverige i fortsättningen, dessutom att vi gör motsvarande samövningar med ryska styrkor för att inkludera Ryssland i det internationella samarbetet.

Majoriteten av svenska folket vill inte ha en Nato-anslutning som det ser ut idag. Men vi dras alltmer in i Natos garn. En debatt behövs sannerligen.

Irländsk protest mot EU-inblandning

EU-kommissionens delegation i Irland har fått klagomål över att blanda sig i den andra irländska folkomröstningen om Lissabonfördraget den 2 oktober. Det gäller gruppen Farmers for No (en utbrytargrupp från irländska jordbrukarorganisationen) och dess avvisande av Lissabonfördraget. Delegationen menade att gruppens påstående att irländarna, framför allt de irländska bönderna, skulle få minskat inflytande genom traktaten ”ger en totalt missvisande bild av verkligheten”.

Bland annat har Ian Ellis, redaktör för Church of Ireland Gazette, uttryckt sin förvåning över kommissionens inblandning. Det är en roll som enbart de irländska partierna ska ha, menar han.

Stort finansiellt försprång för ja-kampanjen på Irland

Enligt Sunday Times skattning kommer ja-sidan att spendera minst 2,4 miljoner euro på kampanjen för Lissabonfördraget på Irland, jämfört med nejsidans 270 000 euro. Därtill kommer EU-kommissionens delegation på Irland och dess ekonomiska resurser, finansierade av EU:s skattebetalare.

Ryanair stödjer ja-kampanjen på Irland

En udda men betydelsefull ja-finansiär är Michael O´Leary, VD för Ryanair, som vill satsa 500 000 euro på ja-sidan, varav 200 000 euro till tidningsannonser och 300 000 euro på ”deeply discounted seats” (starkt rabatterade platser) för att peka på EU:s positiva roll för att reducera flygpriserna.

Ett ytterligare argument till (utöver minskande service och usel personalpolitik) för att inte flyga med Ryanair!

Kända danskar stämmer sin regering för Lissabonbeslut

Domstolen Östre Landsret i Danmark ska ta ställning till om stats- och utrikesministrarna brutit mot grundlagen genom att godta Lissabonfördraget. 38 danska medborgare anklagar sin regering för att ha antagit traktaten utan att fråga den danska befolkningen om lov, vilket skulle ha skett genom en folkomröstning i september 2005 på grundval av grundlagens paragraf 20.

Men sedan kom nejen mot EU-konstitutionen i folkomröstningarna i Frankrike och Holland och frågan lades på is. Efter revideringen genom Lissabonfördraget tyckte regeringen emellertid, att en folkomröstning inte längre behövdes, och fördraget godkändes således av Folketinget i april 2008.

De som skrivit under stämningen menar dock att paragraf 20 dribblats bort av regeringens jurister, och de vill därför få en rättslig prövning av om inte man ändå brutit mot den danska grundlagen. Bland undertecknarna märks förre EU-parlamentarikern advokat Ole Krarup, den kände entertainern Niels Haugsgaard, tecknaren och författaren Ib Spang Olsen, författarinnan mm. Hanne Reintoft och statsvetarprofessorn Drude Dalerup vid Stockholms universitet.

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post45