folkesbrev

folkesbrev

Folkes EU-brev 44

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Sat, September 12, 2009 19:29:11

Folkes EU-brev 44

090912

Lissabonfördraget

Tyska förbundsdagen godkänner Lissabonfördraget – med stora förbehåll

Med 446 mot 46 röstade förbundsdagen i tisdags för Lissabontraktaten inklusive de fyra nationella tillämpningslagarna av EU-fördraget. Underligt nog (?) har det inte stått mycket om denna omröstning i svenska tidningar, i DN:s och i SvD:s nätupplagor söker i vart fall jag förgäves!

Det intressanta är att de fyra tyska lagarna ställer ganska kraftiga betingelser för tillämpningen av Lissabonfördraget inom Tyskland. Det tyska parlamentet får därigenom klart större medinflytande än vad det svenska får. Inför varje överföring av kompetenser till Bryssel måste till exempel regeringen tillfråga parlamentet. Så här ser lagarna ut i korthet:

Lag 1: Kallas Integrationsansvarslagen och den tar fasta på direktiven från författningsdomstolen. Lagen ska garantera att förbundsdagen får delta tillräckligt i de procedurer för författningsändring som föreskrivs i Lissabonfördraget.

Lag 2: Reglerar de grundlagsändringar som blir nödvändiga i samband med ratificeringen av Lissabonfördraget.

Lag 3: Förbundsregeringen måste underrätta förbundsdagen ”i god tid, löpande och skriftligen” om alla åtaganden (Vorhaben) inom EU:s ram. Särskilt regleras regeringens informationsplikt vad gäller utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiken. Regeringen måste också ge förbundsdagen en möjlighet till att ta ställning innan den tar ståndpunkt inför förhandlingarna i Bryssel. Dessutom ska förbundsdagen ge sitt medgivande till förhandlingar med tänkbara kandidatländer till EU och när det gäller förändringar av EU-fördrag.

Lag 4: Reglerar samarbetet mellan förbundet och delstaterna ifråga om angelägenheter inom EU.

Den 18 september ska Förbundsrådet, där delstaterna är representerade, rösta i frågan. Man räknar med att förbundspresidenten därpå kan sätta sitt namn på ratificeringsdokumentet.

Polen och Tjeckien har inte heller ratificerat fördraget, då deras presidenter avvaktar utgången av den irländska folkomröstningen den 2 oktober.

Irländskt stöd för Lissabonfördraget minskar

I början av september visade sig att ja-sidan på Irland nu omfattar 46 procent medan 29 procent tänker rösta nej. Det innebär att förespråkarna för fördraget tappat 8 procent. Vet-ej-kategorin ligger på 25 procent.

Irish Times noterar att de flesta som gått över till den kategorin lämnat ja-sidan snarare än nej-sidan. Situationen verkar likna den före förra folkomröstningen kring fördraget. En bakgrundsfaktor är att inte mindre än 85 procent av irländarna ör missnöjda med den nuvarande regeringens politik.

Det sjunkande stödet ses enligt Europaportalen med oro från det svenska ordförandeskapet, som vill att EU:s framtid ska vara klarlagd lagom till ett EU-toppmöte i slutet av oktober.

Irländska fackförbund säger nej till Lissabonfördraget

Trots att både irländska Labour och LO verkar för ett antagande av fördraget, sätter sig ett av Irlands största fackförbund emot detta. UNITE som har 60 000 medlemmar vill föra en kampanj mot fördraget, därför att där inte ges någon rättslig garanti för rätten att organisera fackligt och strejka. Ordföranden Jimmy Kelly menar att EF-domstolen har tolkat arbetstagarnas rättigheter som underordnade företagens rättigheter. UNITE kämpade också emot fördraget i den förra folkomröstningen om traktaten.

För ett nej till Lissabonfördraget är av liknande skäl TEEU, Irlands största fackorganisation för tekniker och elektriker med sina 45 000 medlemmar, medan generalsekreteraren i irländska LO David Bagg försäkrar att det inte finns någonting i fördraget som inte är i enlighet med arbetarnas intressen.

Irländska kommunpolitiker bedriver kampanj mot fördraget

136 kommunpolitiker från olika partier, däribland Sinn Féin och Labour, har bildat en allians för ett nej till Lissabontraktaten. De anser att dess artikel 28 a förutser en ömsesidig försvarspakt mellan EU:s medlemsländer som liknar den som finns mellan Natos, vilket de menar strider mot Irlands neutralitetsprincip. Dessutom anser politikerna att EU:s organ har misslyckats med att ta itu med den ekonomiska krisen, ja till och med underlättat den genom konkurrenslagar och liberalisering av finansiella tjänster som EU understött.

Ny tjeckisk överklagan mot Lissabonfördraget

En grupp tjeckiska senatorer har överklagat parlamentets beslut om Lissabonfördraget. I våras antog det tjeckiska parlamentet en lag, som ger parlamentet rätt att med enkel majoritet godkänna att ytterligare makt kan föras över till EU i enlighet med Lissabonfördraget. Senatorerna motiverar sitt klagomål till författningsdomstolen med att ett sådant beslut kräver kvalificerad majoritet. Det blir kanske ytterligare ett hinder på vägen för att få fördragsfrågan ur världen inför EU-toppmötet i slutet av oktober.

Piratpartiet vill ha nytt fördrag

Säg nej till Lissabonfördraget, skriver Piratpartiets EU-parlamentariker Christian Engström i nättidningen Newsmill den 2 september. Men att under en lång tid framöver ligga kvar med nuvarande fördrag är inte ett realistiskt alternativ, skriver han. EU som det fungerar i dag fungerar för dåligt.

Det behövs en plan B, understryker Engström, då ”vi inte kan slå oss till ro med Lissabonfördraget”. EU:s demokratiska legitimitet är körd i botten och stödet från medborgarna vacklar. Europa behöver alltså en annan konstitution än Lissabontraktaten.

Visserligen har det tagit åtta år av uppslitande strider för att ens komma ”så hår långt” med Lissabonfördraget, men det beror inte på att det är svårt att skriva en konstitution. Problemet är att medborgarna inte vill ha den. Den amerikanska konstitutionen genomfördes på fyra månader.

En alternativ konstitution skulle kunna antas av en gemensam folkomröstning för hela EU enligt principen en medborgare en röst, föreslår Engström. Uppnås då majoritet så får vart och ett av länderna bestämma om de överhuvudtaget vill vara med i den nya unionen eller bara vara associerade som Norge eller Schweiz idag. Beslutet i varje land kan tas endera av landets parlament eller genom en nationell folkomröstning.

Europa förtjänar någonting bättre än Lissabonfördraget, avrundar Engström sitt inlägg.

Miljö och konsumentskydd

EU skruvar ned klimatambitionerna

Det blir inte något ambitiöst avtal om klimatfrågan i Köpenhamn, förutspår Berlingske Tidende. Bland annat är de fattiga länderna missnöjda med en kompensationsplan som EU skisserat, där de rika länderna ska betala upp till 100 miljarder euro per år fram till 2020 som kompensation för de åtaganden som u-länderna förpliktigar sig till.

Det svenska EU-ordförandeskapet gör inget för att driva på ambitionerna. Efter ett möte mellan en rad utrikesministrar i tisdags i Paris gjorde Carl Bildt klart, att EU inte vill göra ytterligare utspel med förpliktelser om nedskärning av koldioxidutsläppen. ”Vi kan bara gå vidare mot en 30-procentig nedskärning om det blir ett avtal i Köpenhamn”, säger Bildt.

Barroso fick svårt dust med de Gröna

Den nuvarande ordföranden för EU-kommissionen spås i veckan få nytt mandat att fortsätta sitt jobb i fem år, då hans kandidatur stöds av en överväldigande majoritet av EU-parlamentet.

Bara hos de gröna och vänstern saknar han stöd. I en utfrågning av EU:s parlamentsgrupp De Gröna anklagades Barroso för att ställa upp för företagen när det gäller att ta itu med klimatförändringen eller andra miljöproblem, för att han prioriterar big business framför social rättvisa och för att den avregleringskurs han förespråkar lett till den nuvarande ekonomiska krisen. Barroso försvarade sig med att han inte alls låg så långt till höger utan betecknade sig som ”reformist of the centre”.

EU bromsar klimatsmarta råd från Sverige

Livsmedelsverkets nya råd för hälsosam och klimatsmart kost kan stoppas av EU. Enligt EU-kommissionen kan uppmaningen att handla närproducerat strida mot unionens lagar om fri rörlighet.

Livsmedelsverket har tagit fram kostråd som tar hänsyn till såväl hälsa som klimat och miljö. De har utformats i samarbete med Naturvårdsverket och skickades i början av sommaren till EU för att de skulle vara färdiga att publiceras nu. Men EU-kommissionen är negativ och tvingar verket att skjuta upp publiceringen. Senast 26 november ska Livsmedelsverket besvara kritiken.

Enligt Livsmedelsverket svarar livsmedelsproduktionen för cirka en fjärdedel av de svenska konsumenternas klimatpåverkande utsläpp. Avsikten med råden är först och främst att ge konsumenterna bra beslutsunderlag, men också att inspirera myndigheter i andra länder att följa efter, säger Inger Andersson, generaldirektör på Livsmedelsverket.

Man kan ju undra hur EU:s knäsatta grundsats om fri rörlighet för varor och tjänster är i enlighet med miljövänliga strävanden att få konsumenterna att köpa närproducerat. Faktum är att EU-kommissionens iver att slå ned på närproducerade produkter - och att iaktta EU:s konkurrensbestämmelser - lett till att reklam för nationella produkter strängt taget är förbjudet. Så egentligen borde jag anmäla mitt närmaste City Gross som flaggar för ”svenskt kött”…

Läs själv Livsmedelsverkets råd i http://www.slv.se/upload/dokument/miljo/livsmedelsverkets_%20miljosmarta_matval_till_EU.pdf.

EU ignorerar 252 farliga kemikalier

Varför är bromerade flamskyddsmedel och ett otal andra dokumenterat farliga ämnen inte på EU:s nya lista över kemikalier, som i väsentlig rad ger anledning till oro ur miljö- och hälsosynpunkt? Det frågar sig Folkebevaegelsen mod EU i Danmark.

EU:s kemikaliemyndighet ECHA har nyligen publicerat en översikt av 15 nya kemikalier som inkluderas i EU:s lista över farliga ämnen. Världsnaturfonden, Greenpeace och en rad andra miljörörelser har tidigare kritiserat EU:s bristande ambitioner på området och publicerat en egen lista på totalt 267 farliga kemikalier som EU inte fört upp på sin. Se vidare http://www.chemsec.org/index.php.

Skadliga azofärger i räkor – tack vare EU

Så kallade azofärger, syntetiskt framställda livsmedelstillsatser som kan ge upphov till allergier och hyperaktivitet hos barn används fortsatt för att göra räkor mer aptitliga för ögat. Men kunderna informeras inte om detta, skriver SvD.

Enligt de regler som Sveriges fiskares riksförbund, Yrkesfiskarna, satt upp, är det inte tillåtet att färga räkor med azofärg. Det ledde vid mitten av 1970-talet till att azofärger förbjöds i Sverige. Men sedan 1999, då EU:s regler ersatte den svenska lagstiftningen, har inget förbud mot azofärgerna, som bland annat förekommer i godis, funnits. Efter det har EU-parlamentariker tvingat fram varningsmärkning av livsmedel med azofärger som det gula tartrazin (E102) och det röda nykockin (E124).

Men 2006 skrev Göteborgs-Posten en alarmrapport om azofärgning av räkor. Tidningen köpte räkor i åtta butiker och skickade dem till kemisk analys. Det visade sig att fyra av proverna, trots att handlarna förnekade att räkorna är färgade, hade spår av ämnena E110 (para-orange) och E124. Ännu finns det fiskare som använder färgerna på västkusten för att räkor som är väldigt gråa ska se rödare ut. Även på Göteborgs Fiskauktion förekommer det.

EU ger grönt för reklam för receptmedicin

Som jag skrivit om i ett brev i våras kan reklamkampanjer för penicillin, hjärtmedicin och annan ordinerad medicin bli vardag, om ett förslag från EU-kommissionen går igenom.

Danska Forbrugerrådet kritiserar skarpt förslaget. Man är rädd för att folk börjar ta medicin som de inte alls behöver och för att det leder till överkonsumtion med skadliga biverkningar som följd. Rådet får medhåll av Laegeforeningen och Danmarks Apotekerforening. Och i våras varnade danska hälsoministern för förslaget.

Sine Jensen på Forbrugerrådet kommenterar: ”Läkemedelsindustrin är väldigt mäktig och vi vet att det är den som lobbat igenom detta”. Nu avvaktar hon EU-parlamentets åsikt om lagförslaget.

E U och tredje världen

EU:s handelsavtal missgynnar Afrika

I Sydsvenska Dagbladet skrev jag den 8 september ett debattinlägg under rubriken Aktuella frågor där jag kritiserar EU:s strävanden att etablera fria marknader i Afrika, Asien och Latinamerika via så kallade EPA-avtal. Nu möter EU:s framfart motstånd i en del länder i Afrika. Handelsminister Ewa Björling stöder EPA-driven och jag frågade varför hon gör det. Hon svarade omgående men fick genast ytterligare kritik av Forum Syd, som är ett samorgan för svenska biståndsorganisationer (se vidare Wikipedia). Läs debatten i http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/.

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post46