folkesbrev

folkesbrev

Folkes EU-brev 46

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Sun, October 18, 2009 00:31:20

Folkes EU-brev 46

091017

Lissabonfördraget

Rädsla födde ett ja på Irland

Det var rädslan för att ett nej skulle leda till stigande arbetslöshet och en förlängning av den ekonomiska krisen, som gjorde att drygt 60 procent av irländarna röstade för Lissabonfördraget i den andra folkomröstningen, kommenterar Arbejderen.dk.

Det är osannolikt att ja-rösterna skulle kommit på grund av de minimala justeringarna av innehållet i fördraget efter det irländska nejet 2008. Lissabonförfattningen, med dess ökade makt för EU-kommissionen och EU-domstolen, och dess tydliga målsättning om en gemensam militär EU-styrka, var inte ett tema i den välfinansierade ja-kampanjen. De gigantiska ja-plakaten och – annonserna hade rubriker som ”Ja till arbetsplatser” och ja till ny ekonomisk tillväxt.

Ett annat argument var att Irland skulle bli ”isolerat” från den europeiska gemenskapen, och att arbetslösheten bli skyhög om man röstade nej. Skrämselkampanjen i detta av krisen hårt drabbade land gav effekt, vilket liknar den svenska folkomröstningen då vi skrämdes in i EU. Ja-kampanjen stärktes av att EU-kommissionens ordförande Barroso gjorde en egen kampanjresa till Irland och delade ut pengar till arbetslösa som för att visa att EU brydde sig om dem.

Återstår att se om löftena om mer jobb kommer att hålla. Vad som sannolikt kommer att ske är att framläggs lagförslag om omfattande sociala nedskärningar för att anpassa Eires finanspolitik till EU:s EMU-krav. Frank Keogan, talesperson för den irländska Folkrörelsen mot Lissabonfördraget säger till Arbejderen:

”Nu ska vi kräva att regeringen håller fast vid sina löften om jobb och ekonomisk tillväxt. Ja-politikerna har behändigt nog uppskjutit alla nedskärningar till efter omröstningen. Nu har regeringen fått sitt ja och har inte längre användning för befolkningen.”

Som ett eko till Keogan säger den irländske finansministern: ”Vi står inför mycket stora ekonomiska utmaningar. Vi ska inte till någon segerfest ”.

Opt-out är nya nyckelordet för fördragsmotståndare

Det ser tyvärr mörkt ut för de som hoppas att Lissabonfördraget inte kommer att föras i hamn. Den ihärdige motståndaren president Klaus i Tjeckien kommer knappast hinna med att fördröja processen med tjeckiska författningsdomstolens granskning av avtalet så länge att en brittisk folkomröstning om Lissabonfördraget kan strö grus i maskineriet. Det är också än så länge ovisst om den tjeckiska domstolen kommer att göra exempelvis samma invändningar som sin tyska motsvarighet.

En grundförutsättning är att ett regeringsskifte till Tories kommer att äga rum innan en folkomröstning (Labour har svikit sitt löfte att hålla en folkomröstning). Och det förutsätter dessutom, att den konservative ledaren Cameron verkligen håller fast vid tanken om en folkomröstning i syfte att torpedera fördraget.

Fast efter Tories partikongress i Manchester pekar allt i riktning av att Tories, inklusive den vacklande partiledaren, övergett tanken om detta. Istället tar man fram tanken om opt-out, alltså nationella undantagsbestämmelser, från Lissabonfördraget i vissa avseenden. Vad man tänker på är till exempel EU:s lagstiftning i sociala och arbetstagarfrågor samt juridiska och inrikes spörsmål.

Londons konservative borgmästare Boris Johnson menar, att sådana opt-outs skulle kunna göras till föremål för nationella folkomröstningar - istället för att britterna ska behöva ta ställning till hela fördragstexten. Även David Cameron har lekt med tanken.

Det tyska tillägget om att ge förbundsparlamentet starkare medinflytande på EU-lagstiftningen har tydligen smittat av sig på Polen. Trots att landets president efter Irlandsomröstningen ratificerat fördraget, har 60 polska parlamentariker skrivit en petition om att Lissabonfördraget ska granskas av landets författningsdomstol för att se om det överensstämmer med polsk lag.

Det kan enligt EU Observer leda till att polska sejmen kan få ökad makt gentemot Bryssel i linje med de tyska undantagsbestämmelserna, precis som skett i Tyskland efter förbehållen från dess författningsdomstol.

Vad gäller Václav Klaus har han misströstat om sin överbryggningstaktik gentemot Storbritannien och vill nu ha en undantagsbestämmelse om att fördrivna sudettyskar inte ska kunna kräva egendom tillbaka i Tjeckien via Europadomstolen.

Den tjeckiska författningsdomstolen ska göra en hearing om Lissabonfördraget den 27 oktober, två dagar före EU-toppmötet i Bryssel. Enligt nyhetsbyrån CTK har de nu 19 senatorerna som klagat till domstolen utvidgat sin anmälan med ytterligare tolv sidor.

Tjeckerna är ambivalenta gentemot Klaus agerande. Enligt en undersökning beställd av Ćeské Noviny stödjer 65 procent av tjeckerna president Klaus korståg mot Lissabonfördraget. 63 procent av dem delar hans åsikt att såvida det ratificeras utan hans tilläggsförslag, skulle det betyda att Benešdekreten från 1945 skulle komma i riskzonen. (Dekreten stipulerar att de kring krigsslutet fördrivna sudettyskarna inte har rätt att återfå sin egendom eller att flytta tillbaka till Tjeckien.)

Däremot visar en enkät begärd av tjeckisk tv att tre femtedelar anser, att Klaus skadar landet genom att vägra underteckna fördraget. President Klaus börjar nu misströsta: ”EU:s Lissabonfördrag har utvecklats för långt för att stoppa nu”, sade Klaus idag lördag i en intervju för tidningen Lidové noviny. Men ”även det kan komma att träda i kraft är det inte slutet på historien”.

Ökad makt för nationella parlament fungerar inte

Som ett kosmetiskt inslag i Lissabontraktaten finns bestämmelsen att de nationella parlamenten får åtta veckor på sig för att ta ställning till om ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga att saken ska överlämnas till medlemsländernas eget skön.

Om en tredjedel av parlamenten har invändningar (gult kort) måste förslaget omarbetas. Om en majoritet gör det (orange kort,) kan förslaget omedelbart röstas ned av EU:s ministerråd eller EU-parlamentet. (Lägg märke till att ett enstaka land inte bara kan hävda subsidiaritetsprincipen för egen del).

Nyligen träffades COSAC, en konferens för nationella parlamentariker i EU-länderna, i Stockholm. Två gånger om året, skriver EU Observer, har COSAC ”subsidiaritetskoll” på systemet.

Men man har stött på flera problem. För det första är subsidiaritetsbegreppet svårtolkat. För det andra har parlamenten haft svårt att hinna granska förslagen inom åttaveckorsfristen. Inte i ett enda fall har de kommit fram till gula-korts-, än mindre orange-korts-tröskeln för att kunna åstadkomma en officiell revidering av förslaget.

Så även om det ser ut som om de nationella parlamenten får nya befogenheter när Lissabonfördraget träder i kraft, är det en öppen fråga om de verkligen kommer att utöva något större inflytande på det framtida EU, skriver Ian Cooper, seniorforskare vid Center för europeiska studier, Oslo universitet.

Barroso fruktar mäktig EU-president

EU-kommissionens ordförande Barrosa har allierat sig med mindre EU-stater för att försöka begränsa rollen för den föreslagne presidenten i Europeiska rådet som införs enligt Lissabonfördraget.

I ett tal till EU-parlamentet betonar han att det inte ska heta ”Europas president” utan ”Presidenten för Europeiska rådet”. Särskilt oroad är Barroso över att en betydande politiker som Tony Blair, som är en stark kandidat, skulle få den befattningen. Enligt EU Observer har Barroso ”som själv tycker om att företräda EU i internationella toppmöten ett personligt intresse i frågan”.

Flera oroade signaler har kommit från Beneluxländerna och Polen som stöder Barroso. Och den polske Europaministern säger: ”Vi måste understryka, att den polske finans- eller jordbruksministern bara kommer att ta order från sin statsminister. Han kommer inte att ta order av EU-rådets president”.

Vad Barroso själv anbelangar får man väl citera det gamla svenska ordstävet: ”Som man bäddar får man ligga”.

EU-Stasi

Norge oroas av riksdagens FRA-beslut

Den norska datainspektionen fruktar att Sverige kan använda uppgifter i norsk e-post och sms i utbyte mot information, som svensk underrättelsetjänst vill ha från tredje land, skriver SvD.

Drygt 80 procent av den norska datatrafiken i form av internet, mobil, telefon och sms går via datorservrar i Sverige och kan därmed bli föremål för övervakning av Försvarets radioanstalt (FRA).

Den norska regeringen ser detta som olyckligt och har signalerat till norska mobilleverantörer, att de bör se till att mobiltrafiken mellan norska medborgare hålls inom Norge. Dessutom finns krav om att internetleverantörer ska flytta sina servrar till Norge.

Jag tycker att det är häpnadsväckande att den svenska regeringen och dess lydiga parlamentariker tagit så lite hänsyn till vårt broderfolks intressen.

Men man kan tydligen inte begära så mycket av svenska riksdagsledamöter: enligt en enkät av SvD härförleden kunde endast 4 av försvarsutskottets 17 ledamöter svara rätt på alla fem frågor om FRA-lagen. 7 ledamöter fick ett eller två rätta svar. (Det påminner om utfrågningen om riksdagsledamöternas usla kunskaper om EU-konstitutionen när det begav sig).

Utökat polissamarbete inom EU

Hårdare gränskontroller, ökat polissamarbete mellan medlemsländerna och stärkt samarbete med tredje länder är några av punkterna i Stockholmsprogrammet, som det svenska ordförandeskapet presenterade i fredags, skriver SvD.

Kritiken har varit stark. ”Massregistrering” och ”dunkelt formulerat” var två omdömen som EU-parlamentarikern Lena Ek , C, gett i en artikel tidigare i SvD. Thomas Bodström (S) som numera framstår som integritetstankens riddare, talade om risken för missbruk om det skapas stora register.

Hårdare gränskontroller och registrering av icke-EU-medborgare planeras, och EU:s gränskontrollbyrå Frontec ska stärkas. Ett gemensamt övervakningssystem kallat Eurosur (!) ska skapas.

Gången är den att justitie- och utrikesministrarna i EU ska enas om åtgärderna vid månadsskiftet, regeringscheferna ska ta ställning 10 december och systemet tänkes vara på plats senast 2015.

Fortsatt hemlighetsmakeri kring Acta-avtalet

Acta-avtalet som först och främst ska stävja upphovsrättsbrott på internet ska diskuteras igen på ett möte i Sydkorea nästa månad. Man syftar till en internationell överenskommelse om hur de inblandade länderna gemensamt ska skydda patent, upphovsrätt och bekämpa piratkopior, skriver DN.

I förhandlingarna deltar förutom EU bland andra USA, Kanada, Mexico och Japan. Stefan Johansson, kansliråd på Justitiedepartementet och referent för Acta-frågorna under det svenska ordförandeskapet vill emellertid inte berätta vad förslaget innehåller.

Han hänvisar till den sekretess som omgärdar förhandlingarna. Hemlighetsmakeriet kring Acta-förhandlingarna har dock kritiserats från många håll, bland annat svenska riksdagsledamöter och EU-parlamentet. Ja, även svenska regeringen har framfört denna synpunkt men ännu inte fått gehör.

Det är paradoxalt att trots detta en tjänsteman på regeringskansliet vill hålla tyst om förslaget, även om han företräder EU-ordförandeskapet. DN har tidigare berättat att amerikanska företag inom film- och skivindustrin har god insyn i Acta-förhandlingarna.

Ministerrådet backar inte om Telekompaketet

Hemligt, hemligt är också ett förhandsbud till EU-parlamentet, som Ministerrådet lämnat om Telekompaketet, där frågan om medborgarnas rättigheter på internet aktualiserats. Europaportalen har tagit del av dokumentet som omfattar fyra sidor och kan konstatera att ändringsförslaget 138 inte accepterats.

Ändringsförslaget, som EU-parlamentet röstade för med klar majoritet, innebar att en dom ska föregå att någon stängs av från internet. Rådet däremot vill att domstolsprocessen först ska komma sedan denne någon stängts av. Rådet motiverar detta med att parlamentets version inte är tillämplig på alla de 27 medlemsstaternas rättssystem.

Alla svenska ledamöter i EU-parlamentet röstade för 138:an, utom Moderaterna och Kristdemokraternas Lars Wohlin som lade ned sin röst. Christofer Fjellner (M) röstade också för 138:an.

Framtiden för det ändringsförslaget ser alltså mörk ut. I måndags dömde EU-parlamentets juridiska enhet också ut förslaget med motiveringen att det går utanför EU:s kompetens. En bestämmelse om hur en rättsprocess ska gå till kan inte finnas i en lagstiftning som handlar om EU:s inre marknad, skriver parlamentets jurister.

EU-rättsexperten Ulf Bernitz invänder däremot i DN att det inte är orimligt, att man på EU-nivå bestämmer att ett domstolsbeslut föregår en avstängning från Internet och stödjer alltså tilläggsförslag 138.

20 EU-länder klarar inte EU:s budgetregler

EU:s stabiliseringspakt verkar nu vara ett minne blott. Utöver de elva länder som inte klarar regeln om ett budgetunderskott på högst tre procent har det tillkommit ytterligare elva länder, rapporterar Europaportalen. De största övertrampen görs av Portugal, Slovenien och Slovakien men även länder som Tyskland och Nederländerna finns med på listan. Prognosen är att underskotten kommer att växa ytterligare under nästa år.

Men hittills har inget land fått de böter som utdöms av EU för brott mot budgetreglerna. Den ekonomiska krisen har gjort att läget är exceptionellt.

EU:s nya djurskydd kritiseras för byråkrati

EU har presenterat ett ”djurvälfärdsprojekt”, som har pågått i fem år med 44 europeiska institutioner inblandade. Det har utmynnat i ett förslag om att särskilda inspektörer ska besöka bondgårdarna i Europa under en dag och klassa gårdens djurhälsa med en till fyra stjärnor utifrån 12 kriterier, skriver tidningen Lantbruk.

Men Per-Åke Sahlberg, mjölkproducent och ledamot i European Dairy Farmers, gör tummen ner för projektet. Han menar att tillvägagångssättet ”hör 1960-talet till” och skulle föra med sig en ”enorm byråkrati som belastar livsmedelsproduktionen med stora kostnader”. Det finns enligt Sahlberg ”produktionssystem som automatiskt registrerar djurens välbefinnande i databaser”. Han tror att projektet har en dold agenda, nämligen att man vill inrätta ett europeiskt produktionssystem med sysselsättning för inspektörer och certifieringsorgan.

Film om fiskutrotning visar skräckscenario

Om inget görs för att förändra mängden fisk som dras upp ur världshaven finns det knappt kvar någon fisk om fyrtio år. Det är enligt SvD budskapet hos filmen The End of the Line som gjorts med stöd av Världsnaturfonden, se http://endoftheline.com/.

EU-parlamentarikern Isabella Lövin (MP) som sitter i parlamentets fiskeutskott säger att filmen visar hur EU:s politik påverkar även utvecklingsländernas vatten, För många arter, som blåfenad tonfisk, olika hajar och ålar är det i sista sekunden.

Studie om EU:s maktutövning gentemot uländerna

Lisa Persson och Erik Widén har framlagt en kandidatuppsats vid Institutet för Internationella Relationer vid Göteborgs Universitet om med vilka metoder EU utövar sin makt gentemot tredjevärldsländer för att få dem att acceptera EU:s frihandelsavtal EPA. Den intresserade kan vända sig till Lisa Persson, lisa_persson84@hotmail.com eller se bilaga.

Folke Schimanski

  • Comments(0)//folkesbrev.junilistanskane.se/#post48