folkesbrev

folkesbrev

Folkes EU-brev 47

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Sat, October 31, 2009 21:43:38

Folkes EU-brev 47

091031

Lissabonfördraget

Václav Klaus opt-out-krav väcker oro i Slovakien och Ungern

Slovakiens premiärminister Robert Fico har förklarat att de speciella villkor som Tjeckien skulle sätta upp för undertecknandet av fördraget också måste ha tillämpning på Slovakien. Från slovakiskt håll har tidigare ett undantag begärts, men det slutade med att man ratificerade Lissabontraktaten som den är.

Nu väcks frågan igen för Slovakiens del. Men medan Klaus aktualiserar Benešdekreten om att sudettyskar inte ska kunna ställa krav om att återfå egendom på tjeckiskt område, gäller för Slovakien samma risk från ungersk sida - och enligt EU Observer faktiskt i ännu högre grad än vad sudettyskarna angår.

Striden gäller närmare bestämt Stadgan om grundläggande rättigheter för EU-medborgarna. 2005 avvisade Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg ett klagomål från 90 fördrivna sudettyskar , som begärde tillbaka egendom som konfiskerats enligt Benešdekreten.

Nu är Klaus rädd för att EU-domstolen i Luxemburg kan döma mera positivt med hänvisning till Stadgan enligt vilken domstolen kan behandla dispyter mellan individer och EU-länder. Han vill inte att Stadgan ska vara bindande för Tjeckiens del. Den har för övrigt tidigare kritiserats av bland annat tjeckiska författningsdomstolen för att vara för luddigt formulerad.

En kompromisslösning är på väg genom förhandlingar mellan det svenska EU-ordförandeskapet och Tjeckien. Men Ungerns premiärminister är mycket intresserad av hur förhandlingarna går. Den ungerske utrikesministern har hotat att inlägga sitt veto mot Tjeckiens opt-out-text såvida den alltför uttryckligt hänvisar till Benešdekreten.

Ungrarna är emot att dekreten tas fram ur historiens gömmor med tanke på de ungrare som fördrevs från det förenade Tjeckoslovakien på samma sätt som sudettyskarna. Dessutom finns ännu en stor ungersk minoritet i Slovakien. Från Ungerns sida tycker man att den behandlas illa, och man var inte glad över att Bratislava 2007 beslöt att Benešdekreten skulle bekräftas.

Klaus nya kurs betyder att han inte avvaktar en brittisk folkomröstning om fördraget som Torys ledare Cameron vinkat med, och nu är det troligt att denne inte kommer att stå fast vid sitt löfte utan bara kräva en opt-out gällande sociala frågor.

Tjeckiens författningsdomstol försenar Lissabontraktaten

Efter tisdagens hearing har den tjeckiska författningsdomstolen beslutat att till den 3 november uppskjuta domen över klagomålen från en grupp parlamentsledamöter angående Lissabonfördragets förenlighet med vad författningen säger om landet suveränitet och demokratiska rättigheter. Det gör att EU-ledarna ännu inte kan bestämma vem som ska bli EU-president respektive – utrikesminister. Förmodligen sker det på ett extraordinärt toppmöte under november. Vilka som ska bli EU-kommissionärer i framtiden kanske först kan avgöras i januari.

Man kan tycka att Klaus saknar respekt för att tjeckiska parlamentet beslutat ratificera fördraget. Men Bohumil Dolezal skriver i den konservativa tidningen Lidove Novy, att presidenten liksom sin tyske kollega är ”beskyddare av författningen” och har full rätt att inlägga sitt veto mot fördraget. Dolezal är tidigare rådgivare till Klaus och har arbetat för försoning mellan tjecker och tyskar.

Fördragsklagomål till Högsta Domstolen i Danmark

Juridikprofessorn och advokaten Ole Krarup och 38 andra personers klagomål gällande Lissabonfördragets förenlighet med dansk grundlag har avvisats av Östre Landsret, en motsvarighet till Sveriges hovrättsdomstolar.

Östre Landsrets tre domare menar att fördraget inte har ”ingripande betydelse” för danskarna i deras dagliga liv. Och den vill mena att traktaten inte innebär något ”överförande av myndighetskompetenser inom en rad allmänna och väsentliga livsområden”.

Detta förvånar Ole Krarup: ”Det är mycket underligt att den traktat som regeringen anser kommer att få avgörande betydelse för hela Europa, nu plötsligt inte har någon betydelse för den enskilde medborgaren. Det är ju självmotsägande”, kommenterar han.

Därför ska gruppen gå vidare till Högsta domstolen.

EU:s utrikesminister beräknas sysselsätta 6 000 anställda

Den nya befattningen som EU:s utrikesminister kallad ”Den högre representanten” väntas leda till att ytterligare en enorm förvaltningsapparat kommer att byggas upp inom EU, framgår av en artikel i europaportalen.se.

Preliminära beräkningar visar att cirka 6 000 tjänstepersoner kommer att behövas. I början kommer dessa att tas från EU-kommissionens nuvarande utrikesavdelning, de nationella myndigheterna och rådets sekretariat.

EU får gemensamma ambassader och diplomater om Lissabonfördraget går igenom. Diplomaterna ska utbildas på en EU-diplomatskola i framtiden, föreslår EU-parlamentets konstitutionella utskott.

EU-parlamentet kommer dock att få mycket liten makt över utrikesministern, som förutom egen personal förfogar över egen budget. Församlingen kommer att kunna påverka EU-kommissionen som helhet, och den nya utrikesministern kan grillas av parlamentet innan denne kan tillträda. Men tekniskt sett har parlamentet ingen makt över utformningen av utrikestjänsten. Förutom allmänna utrikesrelationer kommer utrikesministern och dennes stab att hantera de fredsbevarande militärinsatserna och EU:s militärstab, skriver SvD.

EU och integritetsfrågorna

Regeringen skjuter på datalagringen – Bodström rasar

Regeringen tänker inte lägga fram något förslag om masslagring av telefon- och internettrafik före riksdagsvalet 2010, meddelar justitieminister Beatrice Ask till TT. Vi behöver mer tid och det är komplicerade frågor, anser Ask. Man vill se över polisens metoder och hur myndigheterna ska få tillgång till de lagrade uppgifterna.

Detta upprör justitieutskottets ordförande Thomas Bodström (S) som såg till att Sverige var ett av de fyra länder, som allra hårdast drev på för att masslagringen skulle bli tvingande för operatörerna i EU för att få effektivare vapen i kampen mot terrorister och andra brottslingar. Han kallar Asks beslut för ”rena julafton för kriminella” i en intervju med SvD. Beskedet välkomnas å andra sidan av både borgerliga politiker och Piratpartiet.

Enligt ett inlägg i SvD varnar riksdagsledamoten Karl Sigfrid (M) för att nya lagar och EU-direktiv kan medföra stora kostnader för internetleverantörer och därmed också för internetanvändarna. Det kan innebära att färre personer kommer att ha råd med ett abonnemang. Han nämner att Bodström och socialdemokraterna redan öppnat för att förlänga den tid som trafikdata ska lagras hos internetleverantörerna. En förlängning från sex månader till ett år skulle fördyra den enskildes nätabbonemang med hundratals kronor, befarar Sigfrid.

På socialdemokratiska partikongressen vållar det faktum att Bodström fått ansvar för ungdomsfrågor på kongressen förundran, då partiets linje enligt SvD ”totalsågas” av den yngre generationen socialdemokrater. Partiledningen vill visserligen riva upp FRA-lagen men behålla Ipred där privata aktörer får polisiära befogenheter gentemot fildelare. Enligt SvD är de yngsta kongressombuden för att även Ipredlagen rivs upp.

Nederländska myndigheter kan inte radera känsliga data

Ett allvarligt tekniskt problem som kan påverka vår debatt om Bodströmdirektivet rapporteras från Nederländerna. Information som inhämtas genom övervakning kan helt enkelt inte raderas, eftersom myndigheterna inte har adekvata verktyg för detta. Enligt tidningen NRC Handelsblad har den nederländska regeringen i åratal dolt att den inte har kunnat radera samtal mellan advokater och deras klienter.

Inrikesdepartementet ska nu tillsätta en granskningskommission som ska se på rutinerna. Granskningen sägs möta stort intresse runtom i Europa. Och holländare frågar sig nu om de kan lita på att privata aktörer och myndigheter verkligen raderar data när tidsfristen – som den rörande datalagringsdirektivet – löper ut.

Telekompaketets rättssäkerhet vattnas ur

EU-parlamentet har gjort helomvändning ifråga om Telekompaketet. Dess av EU-parlamentariker initierade tillägg 138 som skulle garantera, att en domstol måste in i bilden innan någon spärras att använda internet, har blivit ersatt av en text där saken överlåts åt medlemsländernas skön.

Istället för domstolsprövning går en ny formulering ut på att avstängning måste underkastas ett ”rättvist och opartiskt förfarande”, varvid man inte nödvändigtvis behöver dra in en domare. Här tjänar Frankrike som förebild. Där kan man nu stänga av internetanvändare utan rättslig prövning och utfärda bötesstraff och till och med fängelsestraff för fildelning.

Det kommer att ske trepartsöverläggningar den 4 november mellan EU-parlamentet, rådet och kommissionen och efter sex eller åtta veckor ska de komma fram till ett övergripande avtal.

EU ökar polissamarbetet med USA

EU och USA stärker det rättsliga samarbetet och kommer i framtiden att utbyta mer information med varandra, uppger SvD. I onsdags skrevs den så kallade Washingtondeklarationen under, och nu förs diskussioner om hur spridning av terrorbudskap på nätet ska stoppas.

Samtidigt trycker USA på för att få tillgång till personuppgifter ur olika EU-register, både polisregister och de register EU bygger upp inom asylområdet. USA vill ha ett fullt informationsutbyte. Så långt vill dock inte EU gå än så länge. Ett fullt informationsutbyte kan bara ske om det garanteras att integriteten för alla som är med i databaserna skyddas, säger Michael Carlin, rättsråd på Sveriges representation i Bryssel och förhandlare för EU.

Å andra sidan godkände förra fredagen EU:s ministerråd två avtal med USA om hur och när kriminella ska utlämnas från ett land till ett annat och om att stärka samarbetet vid brottsutredningar. Det senare innebär, att EU-länderna och USA ska kunna byta information om misstänktas bankkonton och banktransaktioner med varandra.

EU-slöseriet

EU-parlamentet vill ha 10 procent mer pengar

Den nya budgeten för 2010 som EU-parlamentet i oktober lagt sig bakom är ”fullständigt absurd”, säger EU-parlamentarikern Sören Söndergaard från danska Folkebevaegelsen mod EU. Fortsatt går nästan 40 procent till jordbruksstöd, varvid mjölkbönderna får 300 miljoner euro i extra utdelning. Ett av de områden som fortfarande får kraftigt EU-stöd är tobaksodlingen. Europas tobaksbönder som enligt Söndergaard inte producerar särskilt god tobak får 300 miljoner euro i stödpengar. Samtidigt ger EU bidrag till antirökkampanjer!

Dessutom vill parlamentet enligt Söndergaard hålla budgeten så hög som möjligt, ”det ger nämligen parlamentet mera inflytande”. Medan EU-kommissionen föreslagit 122, 3 miljarder euro, lägger sig parlamentet på 127,5 miljarder. Det innebär en ökning av tio procent jämfört med innevarande års budget. I december sker dock trepartsförhandlingar mellan parlament, råd och kommission för den slutliga budgeten.

Söndergaard förundrar sig också över att EU-parlamentarikerna beslutat om ett högre resekonto, trots att de i fortsättningen måste resa efter räkning och redovisa sina utgifter, vilket de inte behövt göra innan. Samtidigt har antalet parlamentsledamöter minskat från 785 till 736.

Något positivt om parlamentet har Söndergaard dock att säga: parlamentet har röstat emot ett förslag om att slopa exportstödet, ”det förslaget kunde annars ha hindrat EU att exportera sin överskottsproduktion till de fattiga ländernas marknader”.

Fortsatt problem med misshushållning i Bulgarien

De flesta EU-anslag som Bulgarien skulle fått är fortfarande frysta på grund av bristfällig finansiell kontroll enligt en rapport från EU-kommissionen. Det var Junilistans avgångne EU-parlamentariker Nils Lundgren som under förra mandatperioden satte fingret på problemet Bulgarien.

Samma problem som då ledde till att medel frystes inne finns kvar gällande de regionala och jordbruksanslagen, det vill säga intressekonflikter, ingen uppföljning av oregelmässigheter, fall av svindel och brist på effektiv överblick av hanteringen av anslagen. Nu känner sig kommissionen tvingad att göra nya kontroller på ort och ställe.

”Bulgariens regering måste komma upp med ett trovärdigt och långsiktigt engagemang i hanteringen av EU-anslag och kämpa mot korruption”, säger den tyska EU-parlamentarikern Ingeborg Grassle, CDU.

EU och konsumenterna

Majoriteten inom danska Folketinget vill förbjuda hormonrubbande ämnen i produkter som riktas till barn, även om Danmark riskerar ett åtal från EU för olagligt handelshinder.

En samlad opposition och Dansk Folkeparti är beredda att trotsa EU och förbjuda dessa ämnen som kan skada mäns sädkvalitet, ge pojkar missbildade könsorgan och skynda på puberteten hos flickor så att de får bröst i åttaårsåldern.

Förslagen handlar om ftataler, bisfenol A och parabener i produkter som riktar sig till barn, skriver danska metroXpress. Farhågorna stöds av danska Miljöstyrelsen.

EU-lobbandet

Trög start på lobbyregistrering

Över 2 000 lobbyister (firmor eller organisationer) har anmält sig till det frivilliga register som EU-kommissionen öppnat sedan ett år. Den kallar projektet för en framgång, fastän det sägs att nästan det tiodubbla antalet lobbyister i det ena eller andra avseendet strävar efter att influera EU:s beslutsprocesser.

Fast EU-kommissionären Siim Kallas anser att registreringen måste förbättras, bland annat borde advokatfirmor och tankesmedjor registrera sig. Och sättet att rapporter gör att hela sanningen om verksamhetens omfattning inte blir tydlig, säger Kallas.

Kritikerna anser att registreringen inte blir fullständig så länge som den är frivillig. Peter Nedergaard, professor i statsvetenskap vid Köpenhamns universitet, framhåller att länge som registreringen inte är obligatorisk, fungerar den långt ifrån optimalt. Den som verkligen har mycket på spel låter sig sällan registreras, säger han.

I USA är det lag på att lobbyister ska låta sig registreras, så borde det också vara i Europa, fastslår Nedergaard.

Euron

De flesta islänningarna vill varken ha EU eller euron

En ny opinionsundersökning visar att majoriteten av islänningarna varken vill gå med i EU eller ha euron som valuta. Bara 24 procent tyckte att Island bör införa euron efter att ha gått med i EU. 26 menade dock att det vore bättre om Island behöll sin króna. Ungefär 29 procent kunde tänka sig en utländsk valuta, men bara 9 procent av dem väljer euron! 21 procent har ingen uppfattning.

Om de som inte bestämt sig lämnas därhän, visar enkäten att cirka 70 procent av islänningarna varken vill ha euron eller gå med i EU. Bara 30 procent tycker båda sakerna.

Övrigt

EU:s öppna gränser gynnar organiserad brottslighet

Det låter inte som en överraskning - men nu har EU:s myndighet för brottsefterforskning kommit på att organiserad kriminalitet drar stor fördel av den lättare rörligheten inom EU.

Som särskilt kritiska områden för organiserad kriminalitet anger man Balkan, Belgien, Nederländerna, Litauen och utanför EU:s gränser Västafrika och Ryssland, särskilt Kaliningrad och St Petersburg. Lågprisflyget har också varit en välsignelse för den organiserade brottsligheten, framför allt för spridandet av droger. Sådana kretsar organiserar komplicerade flygrutter för att dölja varifrån den illegala handeln härrör.

Lågkonjunkturen kan gynna brottsligheten då konsumenter blir mer intresserade av falska produkter, till exempel medicin, eller att arbetsgivare kan hyra billig och oorganiserad arbetskraft.

Som Letizia Paoli, professor i belgiska universitetet Louvain och före detta rådgivare åt Interpol om organiserad brottslighet säger: ”Organiserad brottslighet är det pris du betalar för en öppnare marknadsekonomi”. Med andra ord: det är baksidan hos den fria marknaden inom EU.

Seger för Berlusconi i EU-parlamentet

Med bara några få rösters marginal undkom Italiens premiärminister Silvio Berlusconi kritik från Europaparlamentet i oktober. En stor grupp parlamentariker med socialdemokrater och liberaler i spetsen misslyckades med att få igenom en resolution om bristen på frihet i de italienska medierna.

Det är ett stort, stort nederlag, säger Cecilia Wikström (FP) till SvD. De svenska parlamentarikerna i den konservativa EPP-gruppen (M och KD) där Berlusconis parti är representerat tillhörde dem som röstade mot resolutionen. Gunnar Hökmark (M) menar att det hade varit olyckligt att kritisera ett specifikt land, skriver SvD. Han tycker inte att EU-parlamentet ska agera ”övernationell domstol”.

EU prioriterar inte arbetsmiljön

EU:s arbetsmiljöbyrå har tio gånger mindre resurser än byrån för flygsäkerhet, trots att mångdubbelt fler dör i olyckor och sjukdomar på jobbet än i flygolyckor. Det konstaterar Jukka Takala, chef för europeiska arbetsmiljöbyrån i Bilbao i en intervju i arbetsmiljötidningen Du och Jobbet.

EU:s agentur för copyright och varumärken i Alicante sysselsätter 800 personer, i Helsingfors arbetar 500 personer på EU:s kemikaliemyndighet, medan arbetsmiljöbyrån har enbart 60 anställda.

Byrån för flygsäkerhet i Köln har 400 anställda. Varje år dödas i Europa 167 000 människor i olyckor och sjukdomar orsakade av arbetet. ”Det störtar kanske ett flygplan årligen i Europa, med ett par hundra dödsfall… mot bakgrund av alla dödsfall i arbetet kan jag inte förstå att flygsäkerheten får tio gånger så mycket resurser. Det behövs en bättre balans”, säger Takala.

Det är inte svårt att hålla med om.

Junilistan ställer inte upp i riksdagsvalet

På Junilistans årsmöte i Stockholm den 17 oktober beslöt en majoritet att partiet inte skulle ställa upp i riksdagsvalet nästa år. Dessutom ska medlemskap införas, hittills har organisationen bara hållits samman genom sympatisörer.

Till ny styrelse valdes som ordförande Sören Wibe och Birgitta Swedenborg. Ordinarie ledamöter blev Owe Fröjd (Bålsta), Birgitta Sandblom (Trelleborg), Willy Neumann(Jönköping), Lennart Berg (Uppsala), Hélène Goudin (Piteå) och Jonas Täljsten (Malmö). Till suppleanter valdes Hans Nilsson (Koppom), Roland Thord (Simrishamn/Stockholm) och Andreas Larsson (Sundsvall). Björn von der Esch ställde inte upp för omval som viceordförande.

Det delade ordförandeskapet ska spegla Junilistans tvärpolitiska profil. Eftersom Junilistan inte har några pengar eller anställda räknar man med att alla aktiviteter framöver blir helt beroende av idealistiska initiativ. Juniistans huvudmålsättning är att åtminstone överleva till nästa Europaparlamentsval. Aktiviteten kan öka om omständigheterna förändras.

Dess främsta kapital består just nu av dess varumärke och att man får valsedlar betalda och utdelade i EU-valet 2014, säger Birgitta Swedenborg.

Folke Schimanski

  • Comments(0)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.