folkesbrev

folkesbrev

Folkes EU-brev 48

Folkes EU brevPosted by Folke Schimanski Fri, November 13, 2009 21:37:31

Folkes EU-brev 48

Lissabonfördraget

Tjeckien förlorar sin självständighet, varnar president Klaus

Den tjeckiska presidenten Václav Klaus undertecknade Lissabonfördraget den 3 november, fast under protest. Tjeckiska Republiken kommer att förlora sin suveränitet, när fördraget träder i kraft, varnade han. Samma dag hade den tjeckiska författningsdomstolen kommit fram till att Lissabonfördraget inte står i konflikt med Tjeckiens grundlag. Beslutet utgör ingen neutral juridisk analys utan ett partiskt politiskt försvar av Lissabonfördraget och dess anhängare, kommenterar Klaus till Prague Daily Monitor.

Han får dock igenom det tjeckiska undantaget rörande Förklaringen om de mänskliga rättigheterna i fördraget. Vad Tjeckien nu inriktar sig på är att förhandla om en tjeckisk EU-kommissionär och andra frågor.

Cameron släpper kravet om folkomröstning om Lissabonfördraget

Som en följd av president Klaus signatur, som gör Lissabonfördraget möjligt, har Torys partiledare släppt sitt gamla krav om en brittisk folkomröstning om det. I gengäld går han partiets EU-skeptiker till mötes i fyra punkter:

· Han vill arbeta för att lagstiftning om sysselsättning och socialpolitik förs tillbaka till London från Bryssel.

· Begära undantag från EU:s förklaring om mänskliga rättigheter.

· Hålla ny folkomröstning om ett nytt fördrag blir aktuellt och om frågan om en gemensam valuta kommer upp.

· Främja ett lagförslag som fastslår att ”den slutliga maktbefogenheten” ligger i det brittiska parlamentet. Detta därför att Storbritannien inte har en skriven grundlag som fastslår detta.

Dessa förslag ska förhindra att förhållandet mellan Storbritannien och EU utvecklar sig ”i fel riktning”, säger Cameron, som tippas bli landets nästa premiärminister efter det väntade valet på vårkanten.

Camerons agenda möter stark kritik av den franske EU-ministern som kallar den ”patetisk”. Däremot hälsas den med tillfredsställelse av den tjeckiske presidenten.

Nu rullar maktkarusellen igång i EU

Lissabonfördraget kommer att gälla från och med 1 december, men redan den 19 november ska den nye permanente EU-presidenten utses. Dessutom ska en utrikesminister och en sekreterare för europeiska rådet utnämnas.

De polska och litauiska utrikesministrarna har dragit igång en kampanj för att kandidaterna ska utsättas för en sorts jobbintervju innan det slutliga avgörandet fälls. De har stöd av Finland, Slovakien, Tjeckien, Estland och Lettland. Tanken är att de små länderna ska ha något att säga till om i urvalsprocessen och hindra att de stora länderna Tyskland, Frankrike och Storbritannien gör upp bakom slutna dörrar. Representanter för de två förstnämnda länderna är som väntat kritiska till det polsk-litauiska förslaget.

Förfarandet blir förstås odemokratiskt: det är regeringscheferna som bestämmer, och om de inte kan enas sker en omröstning, där de folkrika länderna kommer att avgöra valet av kandidater, påpekar Europaportalen. De har fler röster än länder med färre invånare, exempelvis har Sverige 12 röster medan Tyskland har 29.

Men vilka befogenheter får presidenten och utrikesministern? Det är inte helt klart. Så har det enligt Europaportalen diskuterats i europeiska medier, huruvida den nye ordföranden ska få en tung politisk eller mera sekreterarliknande roll för att inte greppa åt sig makt från medlemsländerna.

Sverige får två nya EU-parlamentariker

När Lissabonfördraget börjar gälla får Sverige två nya EU-parlamentariker, Amelia Andersson (PP) och Jens Nilsson (S). Jens Nilsson är idag kommunalråd i Östersund och intresserad av samhälls- och regionalutveckling. Amelia Andersdotter, student i Lund, har handelspolitiska frågor med inriktning på immaterialrätt som sin hjärtefråga.

Det är oklart när de nya parlamentarikerna får tillträda EUP med full rösträtt.

Stora oklarheter om det nya EU-toppstyret

Pieter de Wilde, forskare vid Arena-gruppen i Oslo, anser att posterna för EU-president och dito utrikesminister är behäftade med en hel del frågetecken om vem de står till svars för, enligt en intervju med norska tidningen Nationen. Så vet man inte, om utrikesministern ska stå till ansvar för EU-kommissionen, EU-parlamentet eller direkt till medlemsländerna, det vill säga Europeiska rådet och toppmötena.

Bortsett från det, är det enligt de Wilde otänkbart att EU:s gemensamma utrikesminister kommer att flagga för en politik som inte Tyskland och Frankrike stödjer. De två länderna är också de som i praktiken kommer att avgöra vem som blir EU:s president.

EU-parlamentet kommer enligt Lissabonfördraget att få lite mer att säga till om. Men det enda som blir mera demokratiskt är att stora länder får mer makt. Det är rättvist från de stora ländernas sida men små länder blir mer marginaliserade, fastslår de Wilde.

När det gäller finanslagstiftningen, kom nyligen en rapport från den EU-kritiska tankesmedjan ALTER-EU att i 19 expertgrupper för finanspolitik dominerar företrädare för finanssektorn. Grupperna lägger förslag till reglering av banker, skatteparadis och hedgefonder. Konsumentföreträdare, fackföreningar och forskare är starkt underrepresenterade. Enligt ALTER-EU strider detta mot EU:s regler.

Reinfeldt osynlig i världspressen

Vår statsminister och EU-ordförande har litet genomslag i världspressen, visar en undersökning som SvD gjort i tio ansedda dagstidningar i Europa och andra världsdelar. Det intrycket får man inte i svensk press, men utomlands får andra EU-personligheter mer uppmärksamhet.

Reinfeldt har omnämnts 164 gånger i de utvalda tidningarna de senaste fyra månaderna, medan Frankrikes president Sarkozy samtidigt nämns 1 373 gånger. Och Tysklands förbundspresident Merkel omskrevs åtta gånger mer än Reinfeldt, som hamnar efter EU-kommissionens ordförande Barroso.

Undersökningen visar åter var maktcentra ligger i Europa, å andra sidan framgår inte om omnämnandena enbart gäller EU-frågor. Så har ju enbart det tyska förbundsdagsvalet och jubileet rörande slopandet av Berlinmuren gett Merkel extra uppmärksamhet, och vad Sarkozy angår beter han sig på ett sätt som ofta ger rubriker.

Gemensam EU-folkomröstning vattnas ur

Lissabonfördraget har en klausul att såvida minst en miljon EU-invånare skriver på en namninsamling om en idé eller ett initiativ, kan de tillsammans formellt begära att kommissionen tar ställning till att lägga fram ett förslag om detta.

”Att allmänheten deltar i beslutsfattandet är oumbärligt för demokratin”, säger EU-kommissionens vice ordförande Margot Wallström storordigt och pekar på denna nya möjlighet som Lissabonfördraget ger.

Nu presenterar kommissionen en ”grönbok” som lyfter fram frågor kring hur medborgarinitiativet ska fungera i praktiken. Det gäller till exempel hur namninsamlingarna ska lämnas in, vilka tidsramar som gäller, och hur stort antal länder som medborgarna ska komma från.

Bortsett från den oförpliktande konstruktionen av förslaget, är det enligt EU Observer på väg att bli ”ett politiskt och juridiskt minfält” med en hel rad problem. Det största problemet är att fastställa det minsta antalet medlemsstater från vilka enmiljon-namnen måste komma, vilken andel av befolkningen som namnunderskrifterna ska representera i var je land, och hur namnen ska samlas in.

EU-kommissionen föreslår, att befolkningsandelen högst ska vara 0, 2 procent vilket innebär 160 000 undertecknare i Tyskland och knappt 19 000 i Sverige. Men den är som synes till nackdel för de små länderna. Dessutom ska det sättas in tidsgräns på bara ett år för samlandet av underskrifterna, vilket torde vara för litet med tanke på att det tar tid att föra ut en kampanj över hela EU med alla dess språk.

Dessutom vill kommissionen lägga hinder för att förslag upprepas i frågor som den inte vill följa upp. Särskilt allergisk är den mot kampanjer på nätet, med de potentiella säkerhetsproblem som där dyker upp.

Allmänheten i EU-länderna kan komma med synpunkter på förslaget men tidsfristen går ut i januari. Därefter lämnar kommissionen fram ett förslag som ska beslutas av EU-ländernas ministrar och EU-parlamentet. Läs vidare om förslaget i http://ec.europa.eu/cgi-bin/etal.pl.

EU och integritetsfrågorna

Kompromiss om Telekompaketet

I början av november nåddes en kompromiss om det så kallade Telekompaketet i trepartsförhandlingarna mellan EU-parlamentet, kommissionen och ministerrådet. Den nya överenskommelsen innebär att en ”process” ska föregå ett beslut om avstängning på nätet av missbrukare, men hur denna process ska se ut klargörs inte utan överlämnas åt de enskilda ländernas skön. Dock ska som man säger de mänskliga rättigheterna respekteras. Enligt det tillägg nr 138 som kritiska parlamentariker lade fram tidigare i år skulle krävas ett direkt domstolsförfarande.

I det upphovsrättsmaniska Frankrike (där det till och med strider mot upphovsrätten om man fotograferar Eiffeltornet nattetid!) har regeringen nyligen antagit en lag mot fildelning, kallad Hadopi, där en användare kan stängas av efter tre brott mot upphovsrätten. Europaparlamentet har länge hävdat, att Telekompaketet är ett sätt att värja sig mot liknande lagar, skriver Europaportalen.

”Vi hade behövt det här beslutet innan den franska författningsdomstolen godkände Hadopi”, säger en socialistisk ledamot i det franska parlamentet. Men den franska regeringen hann alltså före…

Ska USA kunna kika på dina banktransaktioner?

Tyskland, Österrike, Frankrike och Finland är bekymrade över en text som förhandlas mellan det svenska EU-ordförandeskapet och EU-kommissionen, som ska göra det möjligt för amerikanska myndigheter att få tillgång till information frön Swift, en överföringsservice mellan banker, skriver EU Observer.

Sedan 2006 har det varit bråk mellan EU och USA om att amerikanerna hemligen använt information om europeiska transaktioner som en del av det så kallade kriget mot terrorn. Swift har nämligen en backup-databas i USA som Bushadministrationen dragit fördel av.

Det svenska EU-ordförandeskapet var berett att sluta ett avtal den 30 november, men motståndet från de nämnda länderna gör att det inte kan ske än. Enligt förslaget till avtal ska EU tillåta, att amerikanska myndigheter kan se namn, kontonummer, adress, nationellt id-nummer och andra personliga data, om vederbörande misstänks vara inblandad i terroristaktiviteter. USA kan dessutom behålla dessa data i fem år.

Fortsatt hysch-hysch om Acta-förhandlingarna

Vid det senaste mötet i Seoul den 4 till 6 november var det fortfarande hemligt vad som sades om det framtida Acta-avtalet och dess kontroversiella regler om upphovsrättsbrott på internet. Den svenske representanten, Stefan Johansson som är kansliråd på justitiedepartementet, håller tand för tunga.

DN har med hänvisning till den svenska offentlighetsprincipen begärt att få läsa det förslag som nu lades fram i Seoul. Men justitiedepartementet sade nej med motiveringen att detta skulle skada Sveriges ”mellanfolkliga förbindelser”. DN har överklagat beslutet. Däremot har amerikanska bolag inom film, musik och mjukvara insyn i Actaförhandlingarna, och de har varit delaktiga i det senaste förslaget om internet.

Svenska jurister är enligt DN kritiska till de förslag som USA lagt fram. ”Actaavtalet kommer att köra över ganska mycket om det går igenom som amerikanerna vill”, säger juridikprofessorn Marianne Levin. Ett PM från EU-kommissionen visar, att USA vill ha hårdare krav på de företag som säljer nätuppkoppling för att de ska frias från ansvar för den kommunikation som förekommer i deras nät. Operatörerna ska ställa upp på ett system där användare kan stängas av med mera.

Enligt Daniel Westman, doktorand i it-juridik, strider förslaget mot EU-direktivet om e-handel. Han anser dessutom att det är olämpligt att hantera dessa frågor i ett sekretessbelagt handelsavtal.

EU-slöseriet

Miljarder krävs tillbaka efter skärpt EU-kontroll

En hårdare granskning av EU-bidrag har i år lett till att många felaktiga utbetalningar kunnat krävas tillbaka, skriver Europaportalen. Det rör sig om nära 7 miljarder kronor på bara ett år, vilket framgår av EU-kommissionens granskning av EU:s strukturfonder.

Vad gäller de regionala fonderna har EU:s revisorer kommit fram till att ungefär 27 miljarder kronor inte skulle ha utbetalts under 2008. Det var femtonde året i rad som revisorerna inte kunnat godkänna utgifterna, som beror på en massa fel som gjorts inom regional- och jordbruksstödet, vilket motsvarar cirka en tredjedel av EU:s budget.

De största syndarna är som vanligt sydeuropeiska länder. Spanien, Italien och Portugal svarar för ungefär 80 procent av felaktigheterna. Men det behöver inte handla om bedrägerier, säger revisionschefen. En stor del av felen har att göra med de mycket invecklade och ofta oklara reglerna – ett konglomerat av EU:s och medlemsländernas föreskrifter.

EU-budgeten är överlag ”helt enkelt inte hanterbar”, anser tankesmedjan Open Europe. Det är som med raketforskning: ju större och komplexare utgiftsplanen är, desto svårare är det att hålla policymakare och byråkrater ansvariga för hur skattebetalarnas medel används.

Open Europe undrar också vem stödet kommer till godo i regionala sammanhang, men som EU-kommissionären Siim Kallas påpekar: ”Man kan rimligen inte begära att en EU-tjänsteperson från en avdelning i kommissionens högkvarter i Bryssel ska kunna veta, vad som mest gynnar en liten stad i West Midlands – det är upp till de lokala myndigheterna att bedöma.”

Precis, kommenterar Open Europa, men det väcker frågan om varför i världen EU är involverad i regionala satsningar och lantbygdsutveckling överhuvudtaget?

Onekligen en bra fråga.

EU-politiker försvarar jordbruksstöd

Trots all kritik som riktats mot jordbruksstödet tas det i försvar av jordbrukskommissionären Marianne Fischer Boel. Hon säger enligt Europaportalen att en av huvuduppgifterna är att säkra mattillgången i Europa, som kan vara i fara på grund av en ökad befolkning i världen och förändrade konsumtionsmönster.

”Asiater äter kött i stället för ris nuförtiden”, säger hon bestört och jämför den gaskris som drabbade Europa i vintras med de katastrofala verkningar en liknande ”matkris” skulle få.

Att länder utanför Europa har betydligt större problem med mattillgången är tydligen inte något som bekymrar EU-kommissionären.

EU och arbetstagarna

EU saboterar arbetsmiljön

EU-kommissionens förslag att ta bort arbetsplatsvärderingar i småföretag är en felaktig och farlig väg, menar danska bygg-, anläggnings- och träfacket BAT, som efterlyser att landets arbetsminister agerar mot det, skriver www. eufagligt.dk.

Dessutom vill EU-kommissionen minska Arbejdstilsynets (Arbetsmiljöverkets) tillsyn ute på de danska arbetsplatserna. För det tredje föreslår kommissionen att EU-länderna inte ska införa strängare regler än de som föreskrivs i EU:s direktiv. ”Det bryter mot den grundläggande principen att arbetsmiljödirektiv är minimidirektiv”, menar ordföranden i fackets arbetsmiljöutskott.

Övrigt

EU måste agera mot Eritrea

Den svenska regeringen bör uppmana EU att ställa krav på Eritrea. Den bör ställa detta ultimatum: respektera mänskliga rättigheter eller förlora EU:s biståndspengar. Det manar sex EU-parlamentariker i ett öppet brev i DN.

EU kommer nämligen fortsätta att ge Eritrea ungefär en miljard svenska kronor i bistånd, trots att journalisten Dawit Isaak och tusentals andra människor fortfarande hålls fängslade utan rättegång. Det finns ett stort problem med att å ena sidan fördöma en regim för att den bryter mot mänskliga rättigheter och samtidigt belöna den, menar undertecknarna av brevet.

Dawit Isaak har nu suttit åtta år i fängelse. Han var i år nominerad till Sacharovpriset för tankefrihet. Vilket EU-land i ministerrådet är det som motsätter sig att ställa krav på mänskliga rättigheter i Eritrea, frågar Eva-Britt Svensson (V), Olle Schmidt (FP), Marita Ulvskog (S), Göran Färm (S), Carl Schlyter (MP) och Isabella Lövin (MP).

Sverige måste kräva bättre djurskydd i EU

På flera områden brister det i EU:s djurskydd, både vad gäller djurförsök, djurtransporter och sexuella övergrepp på djur. Sverige bör därför utnyttja sitt ordförandeskap för att driva på förbättringar, skriver bland andra Marietta de Pourbaix-Lundin, riksdagsledamot (M) i Göteborgs- Posten Debatt. De har satt upp fem punkter:

· I dagsläget saknas en tillräckligt heltäckande definition av vad som räknas som djurförsök i EU. Vår svenska definition fångar in alla de djurförsök som djur utsätts för. Sverige bör därför verka för att den svenska definitionen av djurförsök blir gemensam inom hela EU.

· Inom EU bör användningen av försöksdjur minskas. Man måste hitta alternativa metoder. Sverige bör verka för att en handlingsplan för minskad djurförsöksanvändning tas fram inom EU.

· Ett förbud mot användning av människoapor finns redan i Sverige och flera andra EU-länder. Sverige bör verka för ett absolut förbud mot användning av människoapor på EU-nivå.

· För en del djurslag är det idag tillåtet att transportera djur i princip hur länge som helst inom EU. I Sverige finns en gräns på åtta timmar för djur som transporteras till slakt. En gemensam maxtid inom EU skulle skapa förutsättningar för konkurrens på lika villkor mellan medlemsstaterna samt skydda djur från långa transporter. Sverige bör verka för att tiden för transporter av djur till slakt begränsas till 8 timmar i hela EU och att EU-bidrag till långa djurtransporter avvecklas.

· Allt pekar på att zoofiler nätverkar och opererar över nationsgränserna. Sverige bör verka för ett förbud mot sexuella övergrepp på djur och djurpornografi inom EU.

Artikeln är dessutom undertecknad av Johan Beck-Friis, informationschef på Sveriges Veterinärförbund och Alexandra Leijonhufvud, förbundsordförande i Djurens Rätt.

Norrlandsparti bildas av junipartister

Arne Forsell från Njurunda och Sören Molander från Njutånger har varit aktiva i Junilistan, men inför nästa års val har de lanserat ett nytt parti för en sammanhållen region Norrland.

Kärnan i deras budskap är mer ekonomisk makt och självbestämmande till Norrland och mindre makt från Stockholm. Enligt partiets stadgar ska partiet varken liera sig åt höger eller vänster. Förutom i Sundsvall, Hudiksvall och Bollnäs har partiet kontakter i Umeå och Skellefteå, uppger Sundsvalls Tidning.

Framtidsseminarium om EU

I Lissabon år 2000 enades EU:s regeringschefer om en att Europa skulle bi ”världens mest dynamiska och konkurrenskraftiga kunskapsbaserade ekonomi”. Men hur har det gått med de drömmarna? I det längre framtidsperspektivet kommer medlemsländerna att ställas inför en rad gemensamma utmaningar. Det menar Institutet för framtidsstudier som bjuder in till ett ”Framtidsfokus” på Kulturhuset i Stockholm den 26 november kl 1300-1600 i Studio 3.

Medverkande blir Joakim Palme, vd för Institutet för framtidsstudier, Thomas Lind, professor i arbetsmarknadsekonomi, Bo Malmberg, professor i kulturgeografi och Renate Midas, FD i socialt arbete.

Folke Schimanski

  • Comments(1)

Fill in only if you are not real





The following XHTML tags are allowed: <b>, <br/>, <em>, <i>, <strong>, <u>. CSS styles and Javascript are not permitted.
Posted by Adam Pinski Thu, November 26, 2009 12:40:42

Hej! Läste ditt brev om murar i världen. Bra! Men man kunde vänta sig lite mera av dig när det gäller korrekta uppgifter. Du skriver om "muren" i Israel: Den består av en betongmur som är kusligt lik Berlinmuren och är till för att hindra arabiska självmordsbombare från att ta sig in i det israeliska kärnlandet." Detta är inte sant. Dessutom är du noga med att beskriva konstruktioner av andra murar: t.ex.
"En tredjedel består idag av en metallmur" (USA). Lär då http://sv.wikipedia.org/wiki/Israels_barri%C3%A4r_p%C3%A5_V%C3%A4stbanken. Tänker du rätta till dina uppgifter i artikeln? Tvivlar starkt på det! I fallet Israel är alla lögn tillåtna i Sverige.